Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
699
Trä
700
Bild 3. Celler ur
ved. a del av ett
kärl från
bokved (en enda cell
med vidöppna
ändar),b hälften
av en trakeid ur
tallved, c
vedcell och d fyra
levande celler
från bokved.
Omkr. 30 ggr
förstoring.
T:s hållfasthet (styrka) är i huvudsak
direkt proportionell mot spec. v.
På grund av t:s olika krympning i skilda
riktningar ävensom och framför allt på grund
av ojämn upptagning el.
avgivning av vatten uppkomma
spänningar i t., som utlösas i
slagning el. kastning, samt
söndersprickning. I
motarbetandet av dessa inflytelser
ligga till stor del
snickerikonstens finesser. Om olika
träslags användning se i övrigt
art. om de särskilda
trädsläktena.
T:s kalorimetriska
värmevärde ligger i allm. något
under 5,000 värmeenheter men
är något högre för hartsrika
träslag. Effektiva
värmevärdet i lufttorrt tillstånd är
omkr. 3,000 värmeenheter.
T. förstöres rätt hastigt.
Detta sker i huvudsak genom
rötsvampars och lägre
för-multningsorganismers inverkan men även genom
insekter. Alla dessa
förstörelseorganismer ha vissa anspråk
på luft, fuktighet, temp. och
näring. Omöjliggöres i t.
någon av
förstörelseorganismernas livsbetingelser, förhöjes
t:s varaktighet avsevärt.
Konserveringsåtgärder för
t. bli därför under olika
förhållanden högst växlande och
kunna än gå ut på luftens
utestängande, t. ex. genom
förvaring i el. under vatten el.
genom anstrykning med linolja, polityr o. a.
skyddsmedel, i m p r e g n e r i n g (se d. o. 4)
— indrivning i t. av diverse för
rotsvamparna giftiga ämnen — el. helt enkelt för
flertalet användningsområden genom t:s
uttork-ning och skyddande mot fuktighet.
De olika träslagens högst olika varaktighet
står ofta i samband med naturlig inlagring
av konserverande ämnen — hartser,
garvämnen o. dyl. — el. inlagring av för
förstörelseorganismerna särskilt begärliga ämnen —
socker, stärkelse o. dyl. Dessutom inverka
tätheten i byggnad och kärnbildningen
förhöjande på varaktigheten.
Genom torrdestillation av t. erhållas kol
och diverse destillationsprodukter, ss. tjära,
beck, träättika, träsprit och terpentin (se
Kolning och Tjärbränning). Genom
t:s sönderdelning på mekanisk (slipning,
sprängning) el. kemisk väg
(cellulosaberedning genom sulfit- el. sulfatkokning) erhålles
pappersmassa ävensom fibermassa för diverse
isolerings- och byggnadsändamål (se
Cellulosa, Masonit, Papper och
Trämassa). Av växande träd utvinner man
gummi, harts och terpentin genom att
avsiktligt såra träden, s. k. kådtäkt. Man kan i
fabriksmässig drift även direkt extrahera
harts och terpentin ur hartsrik ved medelst
lösande vätskor, bensol, trikloretylen,
sulfitsprit m. fl., liksom man ur träslag, rika på
garvämnen, t. ex. ek och röd quebracho,
fram
ställer garvextrakt. Om konstgjort t. se
Bois-durci.
Virke el. trävaror benämnes t., som
för vissa ändamål erhållit en förberedande
behandling. 1 trängre bemärkelse förstår man
med trävaror vissa alster av handslöjd i t.;
dit hör en mängd husgerådssaker, leksaker
och galanterivaror. Alltefter den
förberedande behandlingens omfattning och virkets
användningsändamål urskiljes en mångfald
sortiment, som kunna hänföras till följ,
huvudgrupper: rundvirke, som utgöres av
avkortade stammar, bilat virke, som med
yxa el. bila två- el. fyrslagits, sågat —
t. ex. battens och laths (se dessa ord) samt
läkt, oftast 1"X1" till 2" — och hyvlat
virke (se Sågat virke), varjämte man
under rubriken vedbränslen särskiljer
en mångfald sortimentstyper, ss. långved,
kastved el. famnved, ribbved, stubbved,
bång-el. grenved, ristugg, trähack el. karv (dessa
senare sortiment på maskinell väg finfördelat
ris el. träavfall) och sågspån. Bland
rund-virkessortiment kunna följ, viktigare sådana
framhållas: sågtimmer, spiror och master,
slanor, telefon-, telegraf- och
kraftlednings-stolpar, påltimmer, runt mintimmer,
gruv-stolpar el. pitprops, björkprops,
pappersmasse-ved, tändsticksvirke m. fl.; av bilat virke:
sliprar, bjälkar, sparrar, holländska bjälkar,
byggnadstimmer m. fl. Om f a n e r se d. o.
T. uppskattas vanl. i rymdmått,
undantagsvis i vikt (stubbved, ristugg o. a.
avfallsbränsle, som lika ofta uppskattas i ton)
el. i kvadratyta (som ofta sker med
tunnare fanerskivor), löpande längd (för
props, slanor o. dyl.) el. ibland för vissa
sortiment av mera preciserad form i
stycketal. Av rymdmått skiljer man på fast och
löst mått. Löst mått brukas huvudsaki.
för smärre och mindre värdefulla sortiment,
kastved, pappersmasseved, pitprops m. fl.
sortiment. Med fast mått kan emellertid
avses dels verklig, dels nominell massa.
Sågtimmer av barrträ kuberas sålunda i regel
i nominellt mått, s. k. toppmått, varvid
stockens kubikinnehåll grundas på toppdiam. och
längden (toppcylindern) utan hänsyn till
stockens avsmalning. Den toppmätta massan
blir därför oftast 25—30 % mindre än den
verkliga.
Om trävaruindustrien, särskilt den svenska,
och därinom använda förfaringssätt se
Skogsavverkning,
Skogshushållning, sp. 1127 f., Sågning, Sågverk
och Timmer. Jfr även Flottled och
Flottning.
Sverige innehar sedan gammalt en av de
främsta platserna som trävaruexporterande
land jämte Finland, Ryssland, Kanada och
Förenta staterna. — Om Sveriges utförsel av
trävaror se Sågat virke.
Ehuru t. på många områden ersatts av
andra ämnen, som bränsle av stenkol, inom
byggnadsindustrien av järn och betong o. s. v.,
har det å andra sidan undan för undan funnit
nya användningsområden — främst kanske
genom cellulosaindustrien. T. är därför lika
oumbärligt nu som tillförne, och
världsför-brukningen av t. är fortfarande stadd i
stigande. G. Lg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
