Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tuneld, Erik - Tunestenen - Tunga (juridik, zoologi) - Tunga (anatomi, zoologi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
773
Tunestenen—Tunga
774
1793—94. Av en senare, av N. W. Forsslund
bearbetad, uppl. utkommo 4 bd 1827—33.
Tunestenen, norsk runsten med äldre
runskrift, en gång inmurad i Tune
kyrkogårdsmur. Stenen är av röd granit och har på
långsidorna en inskrift, avfattad i bustro-
fedon (se d. o.). Den har daterats till 500
—550 (Sophus Bugge) och till 400—450 (Otto
v. Friesen). Inskriften, som omfattar omkr.
hundra runtecken, är icke säkert tolkad
på alla punkter. Den läses på följ, sätt
enl. v. Friesen: [...] R woduride. staina.
[satida] prijoR dohtriR da(i)lidun arbija
sijosteR arbijano. ek. wiwaR after woduride
wita(n)dahalaiban. worahto. r(unoR). [-»[Mansnamn]-] {+»[Mans-
namn]+} satte stenen åt Wodurid. Tre döttrar
delade sinsemellan (kostnaden för) gravölet
såsom närmast släkt av arvingarna. Jag Wiv
gjorde därefter runinskriften åt Wodurid,
brödutdelaren (husherren)». B-e.*
Tunga. 1. (Jur.) Se O n u s.
2. (Zool.) Se Flundrefiskar, sp. 633
samt bild 2 på pl.
Tunga (lat. li’ngua, grek. glo’ssa). 1. (Anat.)
T. utvecklas hos människan ur munbottnen med
ett främre och ett bakre anlag. Gränsen
mellan dem markeras genom en V-formig fåra,
från vars bakåt riktade vinkel sköldkörteln
utvecklas. Främre anlaget ger upphov till
den med slemhinnepapiller på sin övre fria
ryggsida utrustade tungkroppen (corpus
linguae), det bakre till tungroten (radix
linguae). T. (bild 1) är fäst vid underkäken
genom muskler samt genom sin slemhinna,
som i mittlinjen under tungspetsen företer ett
veck, tungbandet (frenulum linguae).
Ävenså är t. fäst vid tungbenet, vid huvudets
bas och vid gommen genom muskler, som
instråla i och deltaga i sammansättningen av
t:s muskelmassa. T:s muskler bilda ett
flätverk, vars trådar äro orienterade i rummets
tre dimensioner (bild 2). En tunn och av
senvävnad sammansatt skiljevägg (septum
linguae) uppdelar t:s muskelmassa i en höger-
Bild 1. Människolunga, sedd från tungryggen. A
tungkroppen, B tungroten, 1 papilla circumvallata, 2
papilla fungif ormis, 3 folliculus lingualis, tillhörande
tungmandeln, 4 gommandel, 5 papilla foliata, 6
strup-locket.
och en vänsterhälft. En stor del av t:s
muskler fäster sig inom dennas ryggsida och båda
sidoränder på slemhinnans djupa yta, vilket
betingar slemhinnans ombildning inom detta
parti till en fast bindvävshinna, fascia
linguae. T:s sidoytor erbjuda beträffande
slemhinnan samma egenskaper och samma luckra
förbindelse med underlaget som munhålans
botten i övrigt. Tungryggen däremot
kännetecknas framför den V-formiga gränsfåran av
ett papillärt utseende samt av sitt fasta
sammanhang med underliggande muskler. Till sin
lokalisation kunna t:s papiller, som äga olika
byggnad, inrangeras i två skilda kategorier.i
Den ena gruppen, huvudsaki. mekaniskt
verksam (papillae operariae), är fördelad över hela
ryggsidan av tungkroppen. Hit höra dels dei
mycket talrika papillae filiformes (bild 3), somi
åt tungryggen förläna dess grå färg, äro cy-l
lindriska el. koniska och på sin topp
utrustade med ett antal förhornade utskott, vilka
stundom jämte svampar (särskilt Leptothrix
buccalis), avstött epitel etc. ge en belagd
t., dels också papillae fungiformes (bild 1
och 3), som äro vida sparsammare och
framträda som svampliknande röda och speglande
Bild 2. Tvärsnitt genom barntunga. Mikrofotografi,
visande tungmuskulaturens anordning. 1
papillbäran-de slemhinna, 2 slemhinna på tungans sidoyta och
munbottnen, 3 undertungskörteln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
