Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tupp - Tupper, sir Charles - Tuppfäktning - Tuppkam - Tura, Cosma (Cosimo, Cosmè) - Turacus - Turan - Turaniserande ordföljd - Turanism - Turan-Schah - Turanska språk - Turati, Augusto - Turati, Filippo - Turban - Turbellaria - Turbin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
785
Tupper—Turbin
786
prydnad på kyrkorna blev
särskilt under 1700-talet vanlig på
flera håll i Sverige. T. är vanl.
förfärdigad av metallplåt,
antingen utklippt ur ett stycke el.
också tillverkad i friskulptur
av sammannitade plåtar. Efter
mönster av kyrktuppen ha
liknande väderflöjlar använts
även på profanbyggnader, på
smidda järnkors etc. G. Brg.
Tupper [ta’po], sir Charles,
kanadensisk statsman (1821—
1915), till yrket läkare. Han
tog verksam del i förarbetena
till de kanadensiska
provinsernas sammanslagning till en
dominion 1867 (se Kanada,
sp. 241), var från 1870
upprepade gånger minister, 1896
en kort tid konservativ premiärminister. T.,
som 1884—87 och 1888—96 var Kanadas
high commissioner i London, var energisk
be-främjare av den brittiska rikstanken. L-ts.
Tuppfäktning, strid mellan två med
stålsporrar väpnade tuppar. Sedan forntiden
omtyckt folknöje, bekämpades t. av kristna
kyrkan men spred sig från Italien till Spanien
och Storbritannien. I England förbjöds den
definitivt 1849. T. förekommer alltjämt i alla
världsdelar, i Europa mest i Spanien och på
Balkan. Varje parti utkämpas vanl. av flera
par tuppar. Dessa utväljas av särskilda
raser, uppfödas vid en avpassad diet och tränas.
Av vid t. använda raser äro engelska
strids hönsen viktigast. Dessa äro
medelstora, spensliga djur med kraftig näbb,
starka ben och styv fjäderdräkt. Tuppen, som
har långa sporrar, väger 2—2,7 kg. Färgen
är växlande. En miniatyrras äro de s. k.
s t r i d s b a n t a m s. T. P.
Tuppkam, Celo’sia arge’ntea, var. cristäta,
en till fam. Amarantaceae hörande, som enårig
prydnadsväxt allmänt odlad ört med röda,
tuppkamliknande blomställningar (ett slags
ärftlig fasciation). Artens huvudform, som har
pyramidformiga, vanl. vita blomställningar,
växer i nästan alla tropiska länder och odlas
mindre allmänt som prydnadsväxt. G. M-e.
Tura [to’ra], Co sm a (C o sim o), kallad
C o s m è, italiensk målare (omkr. 1429—95),
en av de främsta i den äldre Ferraraskolan.
T. blev 1452 hovmålare hos hertigen av Este.
Många av hans verk känner man endast
genom urkunder. Bevarade äro bl. a. hans
målningar på orgeldörrarna i Ferraras domkyrka,
»Bebådelsen» och »S :t Georgs kamp med
draken» (1469), och altarmålningen »Maria med
barnet» (i Berlin). C. R. N.*
Tu’racus, zool., se H j ä 1 m f å g 1 a r.
Turän, äldre namn på Västturkestan, i
äldsta iranska och indiska skrifter betecknande
det av fientliga stammar bebodda landet n.
om Iran, senare lokaliserat till Amu- och
Syr-darjas flodområde. Jfr E. Oberhummer, »Der
Name Turan» (i Turän. Zeitschrift, 1, 1918).
Turanisèrande ordföljd, ordföljd, som i
större el. mindre utsträckning påminner om
den, som utmärker de »turanska» el.
ural-alta-iska språken (utom finskan och ungerskan,
vilka påverkats av de indoeuropeiska
språken). Grundprinciperna i t. äro: subjekts-
delen står före predikatsdelen i satsen;
bestämningarna komma framför huvudordet och
bisatserna framför huvudsatserna, de relativa
framför sitt korrelat. P. L.
Turani’sm, dets. som panturanism (se d. o.).
Turän-Schäh, se Egypten, sp. 390.
Turänska språk, en av Max Müller (se d. o.)
införd, numera nästan helt ur bruk kommen
beteckning för alla de i Europa och Asien
talade språken (utom baskiskan), som ej äro
av indoeuropeiskt el. semitiskt ursprung.
Tura ti [tora’ti], Augusto, italiensk fascist
(f. 1888). Efter att ha deltagit i kriget
ägnade sig T. åt fascistiskt organisationsarbete
i sin hemtrakt och var 1926—30 sitt partis
generalsekr. Han arbetade sedan en tid i
tidningen Stampa i Milano men blev 1932
suspenderad från sina förtroendeposter efter
en konflikt med högsta partiledningen.
Turati [tora’ti], F i 1 i p p o, italiensk
socialist (1857—1932), invaldes i
deputeradekammaren 1896 och var länge en av de mest
framträdande inom Italiens socialdemokrati, vars
högerflygel han tillhörde. Han utgav 1891—
1903 tidskr. La Critica Sociale. Som
motståndare till fascismen flydde han 1926 från
Italien och bodde sina sista år i Paris.
Turbän (av pers, dulbend, muslin), i Främre
och mell. Asien samt Indien förr mer än nu
förekommande huvudbonad för män, vilken
består av ett kring huvudet med stöd av en
skärmlös toppmössa i många varv lindat
tygstycke, vanl. vit muslin (se t. ex. bild vid art.
Akbar). Av dess form och vindlingar kan
ofta den initierade veta icke blott vilket stånd
bäraren tillhör utan även i vilken trakt han
hör hemma. Grön t. bäres endast av profetens
ättlingar. G. Rqt.
Turbelläria, zool., se Virvelmaskar.
Turbin (av lat. tu’rbo, snurra), i allm. en
motor för omsättning till mekaniskt arbete av
energien hos strömmande media: vatten, ånga
el. luft. Med t. förstås dock vanl. en
vattenturbin. Beträffande övriga turbin typer
se Förbränningst urbin och
Ängturbin. Med t. avses således här en motor,
i vilken vattnet verkar genom sin hastighet
och det av hastigheten förorsakade trycket
mot turbinskovlarna, i förhållande till vilka
vattnet alltid är i rörelse.
En t:s huvudbeståndsdelar utgöras av ett
roterande 1 ö p h j u 1, vars skövlar upptaga
Bild 1.
P eltonturbin med avlänkare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
