Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Turbin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
787
Turbin
788
det genomrinnande vattnets energi, och ett
fast 1 e d h j u 1 med s. k. 1 e d s k e n o r,
genom vilka vattnet på lämpligt sätt ledes till
löphjulet. T. indelas vanl. i aktions- och
reaktionsturbiner, ehuru vattnets
re-aktionskraft i båda fallen verkar drivande på
löphjulet. Med aktions- el. liktrycksturbiner
avses sådana, där all användbar tryckenergi
hos vattnet omsatts till hastighet redan i
ledkanalerna. Såsom reaktions- el.
övertrycks-turbiner betecknas t., vid vilka vattnet vid
inloppet till löphjulet ännu innehar en viss
tryckenergi, som först i
löphjulet omsättes till
hastighets-energi; m. a. o. vid inloppet i
löphjulet har vattnet en
hastighet, som understiger den
mot fallhöjden svarande.
Av aktionsturbiner, vilkas
löphjul icke få arbeta
nedsänkta i vattnet, ha utbildats
flera typer. Den viktigaste är
Peltonturbinen, även
kallad Peltonhjulet (bild 1),
vars skövlar utgöra
dubbelskopor, som vända en gemensam
skarp kant mot den
tangen-tiellt infallande vattenstrålen.
Denna t. nyttjas vid de största
fallhöjderna. Axeln är oftast
horisontal, och vattnet
tillföres vanl genom ett, högst
två munstycken för varje hjul.
Förändring av t:s pådrag och avstängning
sker genom en förskjutning i längdriktningen
av en central nål i munstycket, automatiskt
manövrerad av en regulator. Vid
frånslag-ning av last måste den på hjulet arbetande
strålen hastigt minskas. För att undvika en
vid plötslig avstängning av strålen
uppkommande farlig tryckstegring i tilloppstuben
begagnar man en s. k. a v 1 ä n k a r e, som
manövreras av regulatorn och helt el. delvis
avböjer vattenstrålen, så att denna ej träffar
turbinhjulet. Därefter stänger nålen långsamt
munstycket, under det att avlänkaren
återgår och lämnar fri väg för den behövliga
mindre strålen till hjulet. I st. f. avlänkare
kan nyttjas en vippmekanism, varigenom
munstycket vrides, så att vattenstrålen endast
delvis el. icke alls träffar löphjulet.
Till reaktionsturbinerna höra de flesta av
numera använda t. Med hänsyn till den bu-
lades turbinen centrifugalturbin el.
(efter uppfinnaren) Fourneyronturbin,
i senare fallet kallas den
centripetal-el. Francisturbin (bild 3), benämnd
efter den amerikanske hydraulikern J.
Francis. Francisturbinen har blivit den mest
använda turbintypen för utnyttjande av låga
och medelhöga fallhöjder. Den har
genomgått betydande förändringar. För ernående
av ökat omloppstal minskades löphjulsdiam.,
så att den slutligen blev t. o. m. mindre än
sugrörsdiam., och i stället för den på bild 3
visade formen kom man till den på bild 4
angivna t. Vattnets strömningskurvor få redan
inom ledhjulet en mot sugröret böjd form.
Senare har strävan att ytterligare höja t:s
omloppstal fört till de moderna
propellerturbinerna, kännetecknade därav, att
löphjulet erhållit formen av en
fartygspropel-ler med ett fåtal radiellt ställda skövlar och
utan yttre hjulkrans (bild 5).
Denna turbintyps uppfinnare
är prof. Kaplan i Brünn, och
t. benämnes ofta K a
plantu r b i n, ehuru denna
benämning lämpligen borde
reserveras för propellerturbiner med
vridbara löpskovlar. Bland
andra konstruktioner av
propellerturbiner bör nämnas
doktoringenjör Lawaczecks i
München. Båda ha med fördel
kommit till utförande vid
svenska verkstäder.
Vid alla t. är det av vikt,
att rotationshastigheten vid
olika belastningar hålles
konstant. Detta sker numera med
hydrauliska turbinregu-
vudsakliga vattenströmningen genom t.
indelas dessa i axiala och radiala.
Axialturbi-nen (bild 2) användes förr mycket (t. ex.
Girardturbinen) men har numera så gott som
helt undanträngts av den radiala.
Med en radialturbin förstod man
urspr. en t., i vilken vattnet passerade
led- och löphjulen i vinkelrätt mot
turbinaxeln stående plana skikt (bild
3), och det var härvid likgiltigt om
vattnet strömmade utåt från axeln
el. inåt mot denna. I förra fallet kal-
Bild 3. Radial-(Francis-) turbin.
Bild 2. Axialturbin.
Bild 4. Francisturbin (nyare typ).
Bild 5. Propellerturbin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
