Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Turbin - Turbinfartyg - Turbinmejeri - Turbinregulator - Turbinseparator - Turbogenerator - Turbulens - Turčianský Svätý Martin - Turdidae - Turdus - Tureberg - Tureholm - Ture Jönsson - Turell - Turenne, Henri de Latour d’Auvergne de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
789
Turbinfartyg—Turenne
790
1 a t o r e r, som arbeta med olja såsom
tryckvätska på ena el. andra sidan om en i en
cylinder rörlig kolv, vars rörelse automatiskt
påverkar pådragsanordningen el. de vridbara
skovlarna, så att vattenframsläppningen efter
behov ökas eller minskas. Jfr
Centrifu-galregulator. G. H-r.
Turbinfartyg, se Ängfartyg.
Turbinmejeri, mejeri med apparater,
sammanställda enl. en av ingenjören J. Risberg
given idé. Tillv. upptogs 1911 av a.-b. Baltic,
sedermera av a.-b. Separator. T. är utrustat
med alla mejeriapparater, drivna av en i
separatorstativet inbyggd ångturbin. Enl. den
ursprungliga idén voro separator,
regenerativ-pastör och mjölkpumpar sammanställda till
ett aggregat, där pastören och pumparna
drevos medelst kedjetransmission, medan de
andra mejeriapparaterna voro remdrivna. T. har
vattenrörspanna av bränslebesparande
konstruktion. T. fingo stor utbredning under och
närmast efter krigstiden och användes för
anläggningar med upp till 5,000 1 mjölk per dag.
Sedermera ha de alltmer kommit ur bruk, då
de förbättrade transportmedlen möjliggjort
sammanförandet av större mjölkmängder.
F. n. drivas omkr. 50 t. i Sverige. E. C-g.
Turbinregulator, se Turbin.
Turbinseparator. G. De Laval försökte (1886)
med framgång använda sin ångturbin för
driften av separatorn på så sätt, att
turbinen anbringades på snörtrissans plats på
överdubben. Senare kom t. att användas även
som motor för drift av mejeriets hela
maskinutrustning (jfr Turbinmejeri). T. finnas
ännu i Sverige på enstaka ysterier. E. C-g.
Turbogenerator, elektrisk generator,
driven av en ångturbin. Jfr Elektriska
maskiner, sp. 601 f.
Turbule’ns, virvelrörelse, användes mest för
att beteckna små virvlar av oordnad
karaktär. Om en vätska el. gas rör sig över ett
underlag, som utövar ett friktionsmotstånd
mot rörelsen, uppkommer, så snart
rörelsehastigheten överskrider en viss gräns, en t.
i vätskan el. gasen, varvid rörelsen
kännetecknas av att förflyttningar uppkomma i
riktningar från och mot det plana underlaget.
Dessa rörelser taga ofta formen av större el.
mindre virvlar. Atmosfärens rörelse fram
över jordytan är i allm. en turbulent rörelse,
varvid t. bl. a. befordrar överföringen av
värme, vattenånga, stoft, frön och frömjöl
m. m. från jordytan till atmosfären. A. Ä.
Turciansky Sväty Martin [to’rtjianski
svä’ti-], magyar. Turocszentmårton, stad i
Tjeckoslovakien, vid Vähs biflod Turec, i n.
Slovakien; 8,283 inv. (1930). Sedan gammalt
ett av slovakernas främsta kulturcentra, från
1864 säte för Slovenska matica (se Matica).
Rikt museum för slovakisk etnografi.
Tu’rdidae, zool., se Trastfåglar.
Tu’rdus, zool., se Trastsläktet.
Tureberg, villasamhälle och förort till
Stockholm, i Sollentuna socken, Stockholms län,
med tre stationer (Häggvik, T. och
Helene-lund) vid S. J. (Stockholm—Uppsala), v. om
Edsviken; omkr. 7,000 inv. (1933). Har
hu-vudsakl. utvecklats sedan 1918 på från
Edsberg, Hersby och Kummelby avsöndrad mark.
1931 invigdes i T. en av Föreningen för
kyrklig själavård uppförd kyrka (arkitekt E. Mil-
Henri de Latojir d’Auvergne, vicomte de Turenne.
Kopparstick av R. Nanteuil.
les). Cementvarufabrik och två mindre
snickerifabriker. Trakten är rik på fornminnen.
Tureholm, gods i Trosa-Vagnhärads socken,
på Södermanlandskusten, invid Trosa; 1,971
har, därav 528 har åker; tax.-värde 586,000
kr. (1931). T:s slott — med två flyglar —
byggt på 1600-talet, då kallat Gäddeholm,
förstördes av ryssarna 1719 men
återuppbyggdes på 1730-talet. Möjl. ingå däri delar av
en medeltida anläggning. Den gamla berömda
rustkammaren tillhör numera
Livrustkamma-ren i Stockholm. Några av de dyrbaraste
konstföremålen donerades 1877 av A. Bielke
till staten. T:s forna arkiv har införlivats
med Riksarkivet. — Godset tillhörde på
1300-talet riddaren Nils Gädda, senare Svante Sture
och kom genom hans dotters gifte 1562 med
Ture Bielke till denna ätt, som sedan
innehade T. till 1915. Det äges sedan 1921 av
H. Gullberg, som låtit restaurera slottet.
Ture Jönsson, se Tre rosor, Ture Jönsson.
TureTl (fr. tourelle), byggnk., litet hörntorn
på ett större torn (se t. ex. bild vid art.
Beffroi och helsidesbild vid art. Gen t) el.
på en annan byggnad; även hängtorn. T.
förekomma ofta i medeltidens arkitektur. C. G-m.*
Turenne [tyrä’n], Henri de Latour
d’A u v e r g n e, vicomte d e T., fransk
fältherre (1611—75), andre son till hertig Henrik
av Bouillon och prinsessan Elisabet, dotter
till Vilhelm av Oranien. Blev 1643 marskalk
av Frankrike och fick 1644 högsta befälet
över franska armén i Tyskland. T. vann
under samverkan med svenskarna avsevärda
framgångar i Sydtyskland och slog tills, m.
C. G. Wrangel de kejserliga och bayrarna
eftertryckligt vid Zusmarshausen 1648. Under
fronden (se d. o.) kämpade T. en tid mot hovet
men förlikte sig 1651 med detta och anförde
dess här mot Condé och spanjorerna samt
segrade vid Dunkerque (1658). Den för
Frankrike förmånliga pyreneiska freden var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
