Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Turner, Joseph Mallord William - Turner, William - Turnera, Tournera - Turnhout - Turnips - Turnu Severin - Turnustransport - Turnväsen - Turnyr - Turon - Turretfartyg - Turrilites - Turritella - Turritis - Tursar - Tursas - Tursén, Erland Sakarias - Turska bönor el. Turkiska bönor - Turtucaia - Turturduvan - Turul - Turuma el. Turunmaa - Tusar, Vlastimil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
827
Turner, W.—Tusar
828
järnvägsbilden »Great western railway» (1844).
Sin konstnärliga kvarlåtenskap
testamenterade T. till engelska staten; i Londons
museer finnas omkr. 350 av hans oljemålningar,
massor av akvareller och omkr. 19,000
teckningar. Han utgav 1807 en samling
raderingar, »Liber studiorum» (ny uppl. utan årtal
omkr. 1900). -— Monogr. av Ph. G. Hamerton
(1879, 1889), W. Armstrong (1902) och O.
Wherry (1903). G-gN.*
Turner [tö’no], William, engelsk botanist
(före 1515—68). Blev med. dr i Italien, sedan
i Oxford, domprost i Wells 1550 och är en av
Englands första naturhistoriska författare
(»engelska botanikens fader»). T. skrev
folio-verket »A new herball» (2 dir, 1551, 1562) samt
»Libellus de re herbaria» (1538; åter utg. av
B. D. Jackson 1877), »Names of herbes» (1548;
utg. av J. Britton 1881) m. m. C. Lmn.*
Turnera, Tournèra, vända, vrida; i
kortspel slå upp talongens översta kort; företaga
turné (se d. o.).
Turnhout [tö’rnhaut], stad i belg. prov.
Ant-werpen, landskapet Campine (Kempen), nära
nederländska gränsen; 27,669 inv. (1931).
Betydande centrum för textil- och grafisk
industri (spelkort) m. m.
Turnips [tö’nips], bot., se Kål, sp. 451.
Turnu Severkn [to’rno-], stad i rum. distr.
Mehedinti, s. v. Rumänien, vid Donau,
nedanför Järnporten; 18,337 inv. (1930). Livlig
flodhamn med betydande spannmålshandel. I
närheten ruiner av ett under kejsar Alexander
Severus uppfört torn, det s. k. Severintornet,
som givit T. dess namn.
Tu’rnustransport, trupptransport på
järnväg, då lastade tåg och tomtåg föras
likformigt i motsatta riktningar på samma bana;
motsatsen är echelongtransport (se d. o.).
Turnväsen [to’rn-] (ty. Turnén, Turnkunst),
benämning på den av F. L. Jahn (se d. o.)
skapade nationella tyska gymnastiken. Jahn ville
reformera den tyska ungdomen främst genom
dess fysiska stärkande och härdande; hans mål
var det tyska folkets pånyttfödelse och enande.
I sin patriotism förkastade han ordet
gymnastik såsom grekiskt och upptog Turnén efter
Turnier (sv. tornering), som han (felaktigt)
trodde vara av urtysk härledning. Jahn
utvecklade huvudsaki. Guts Muths’ (se d. o. och
Gymnastik, sp. 103) gymnastiska idéer.
Till en början bestodo övningarna av löpning,
hopp, kast, lekar samt rörelser på redskap,
särskilt — och det var eg. det nya — räck och
barr samt en del voltigerörelser på trähäst.
Urspr. voro övningarna avsedda att hållas
utomhus, men då av politiska orsaker ett
förbud mot t. utfärdades (»turnspärr» 1819—42),
måste de bedrivas inomhus. Under denna
period utökades rörelseförrådet av E. Eiselen
(se d. o.) med en del fristående rörelser,
övningar med ringar, trästavar och handvikter,
hoppbock m. m. Av A. Spiess (se d. o.), hos
vilken det pedagogiska intresset var
förhärskande, blev t:s ovningsförråd ytterligare
kompletterat, särskilt med fristående rörelser
— bl. a. med Reigen (ringdanser med sång och
musik efter grekiskt mönster) —, samt
därjämte systematiskt ordnat. I t. är dock
redskapsgymnastiken, främst på räck, barr, ringar
och häst, alltjämt dominerande. Rörelserna på
dessa redskap utföras vanl. i handstödjande el.
hängande ställning och bestå i allm. i en
övergång från en av dessa ställningar till en
annan medelst kroppens försättande i
svängning. Jfr Gymnastik, sp. 105.
Turnövningarna äro obligatoriska i
Tysklands folkskolor och allmänna läroverk samt
i armén och marinen. De frivilliga
organisationerna för t. i Tyskland sammanfördes våren
1933 till Deutscher Turnverband. Turnén (el.
»den europeiska gymnastiken» — benämningen
upptogs under världskriget) är spridd över
hela världen och har vunnit insteg även i
de nordiska ländernas gymnastik, dock minst
i Sverige. Räck- och barrövningar förekommo
dock på de svenska gymnastikföreningarnas
övningsprogram på 1880-talet, och på senaste
tid ha en del försök gjorts att ånyo införa dem
(den s. k. frigymnastiken). — Litt.: V.
Hei-kel, »Gymnastikens historia» (1909); E. Mehl,
»Grundriss des deutschen Turnéns» (2:a uppl.
1930; med litt.); »Lärobok i gymnastik», I
(1932); A. Kunath, »Mein Vorturnerbuch» (4
bd, 1920—28). Jfr även R. Hentzel,
»Handledning i frigymnastik» (1933). Å. S-n.
Turnyr (fr. tournure, vändning),
kroppsställning, hållning, skick; ordvändning; ett
särskilt under 1880-talet allmänt nyttjat
damunderplagg, tjänande till att ge klänningen
en yppigt utpösande form nedanför ryggen
(se Dräkt, sp. 28 och bild 134).
Turön, geol., se K r i t s y s t e m e t, sp. 132.
Turretfartyg [ta’rit-], se Fartygstyper,
sp. 137.
Turrilltes, ammonit av fam. Lytoceratidae.
Skalet bildar en utdragen spiral såsom hos de
flesta gastropoder. Släktet är endast känt från
krittiden. R. H-gg.
TurriteTla, zool., se Torn snäckan.
Turri’tis, bot., se Travsläktet.
Tursar, se Rimtursar.
Tursas [to’-], se Mytologi, sp. 578.
Tursén, Erland Sakarias, veterinär
(1720-talet—1778). Studerade medicin i
Uppsala och disputerade där 1745 under Linné. T.
fick 1750 ett årligt arvode av 500 dal. smt för
att gå myndigheterna till handa vid utbrott
av farsotartade husdjurssjukdomar, varför han
kan betraktas som Sveriges förste veterinär.
Han utgav medicinska skrifter. S-g.*
Turska bönor el. T u r k i s k a bönor, bot.,
dets. som haricots verts, se Bönsläktet.
TurtucaJa [torto-], bulg. Tutrakan, stad och
fästning i Dobrudscha, Rumänien, på s.
stranden av Donau, mittemot floden Arges’
mynning; 12,130 inv. (1920). T. intogs 6 sept.
1916 av en tysk-bulgarisk arméavdelning
under Mackensen.
Tu’rturduvan, se D u v s 1 ä k t e t, sp. 151.
Turul [to’rol], ungersk sagofågel, som
liknar en svart örn eller falk. Enl. gamla
ungerska krönikor förde T. magyarerna från
Asien till nuv. Ungern. Den förste ungerske
fursten, Arpäd, var av den ätt, som förde en
t. i sitt vapen. B. L-r.
Tu’ruma el. T u’r u n m a a (av finska
namnet på Åbo län, Turunmaa), fartygstyp i
1700-talets svenska skärgårdsflotta (se d. o. och
Arméns flotta).
Tusar [to’s-], V 1 a s t i m i 1, tjeckoslovakisk
politiker (1880—1924). Blev 1903 red. för den
socialdemokratiska tidningen Rovnost i Brünn,
invaldes 1911 i österrikiska riksrådets Haus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
