Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvärred - Tvärskepp - Tvärskepps - Tvärstånd - Tvärvall, Travers - Tväråsar - Tvättbjörn, Sjubb - Tvättblått - Tvättmedel - Tvättning - Tvättorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
847
Tvärred—Tvättom
848
Tvättbjörn, Procyon lotor.
Tvärred, socken i Älvsborgs län, Kinds
härad, s. v. om Ulricehamn, på den intill 321 m
höga landtungan mellan sjöarna Asunden och
Tolken; 76,ro kvkm, 1,171 inv. (1933). 829 har
åker, 4,255 har skogsmark. Ingår i T:s,
Mar-bäcks och Finnekumla pastorat i Göteborgs
stift, Kinds kontrakt.
Tvärskepp, se T v ä r h u s.
Tvärskepps, riktning, vinkelrät mot ett
fartygs längdriktning. Jfr Långskepps
Tvärstånd, mus., i harmoniläran en
fort-skridning, där en ton i en stämma kromatiskt
förändrad fortsätter i en annan; anses
olämplig i sträng sats, ehuru den förefinnes hos
klassikerna.
Tvärvall, T r a v e’r s, i allm. en i en
befästnings inre anlagd skyddsvall mot sido- och
ryggled men särskilt de vinkelrätt mot
bröstvärnet liggande skyddsvallar, som avse att
begränsa den fientliga eldens verkan och
direkt skydda mot beskjutning från sidan. I en
t. kan inbyggas skyddsrum för personal,
ammunition m. m., och den kallas då h å 11 r
a-v e r s. Utan inre hålrum kallas den f u
11-travers. L. af P.
Tväråsar, geol., sePlurenna åsar.
Tvättbjörn, S j u b b, Pro’cyon lötor,
rovdjur, tillhörande fam. Procyonidae och
tvättbjörn- eller sjubbsläktet (Procyon). T. har
kort kropp, klädd av yvig, gulgrå päls med
mörka stickelhår, nosen är ljus men
ansiktets sidor framför ögonen svartbruna,
svansen yvig med svarta ringar och spets. Benen
äro rätt höga och smärta, tassarna nästan
handlikt rörliga. Skinnet värderas som
pälsverk. T., som förekommer i n. Amerika, är
skogsdjur, klättrar utmärkt, är mest i rörelse
nattetid, då den söker föda, såväl bär,
frukter m. m. som smärre djur. Namnet har
den erhållit av vanan att stundom doppa sin
föda i vattnet och gnida den med
framtas-sarna. Den är livlig och lekfull och blir lätt
tam. Procyon cancrivorus i Sydamerika är
mera högbent och korthårig, fångar krabbor
och kallas krabbätare. Lönnb.
Tvättblått, kem., se B 1 å e 1 s e.
Tvättmedel, se Såpa och Tvål.
Tvättning av orena kläder sker vanl. i
vatten, försatt med något tvättmedel, ss.
tvål, såpa och tvättpulver. Den kläderna
förorenande smutsen utgöres av en blandning
av sot, lera, rost m. m., hopkittad av
organiska beståndsdelar, fett- och äggviteämnen,
smörjoljor etc. Sin färg erhåller smutsen
an
tingen av organiska färgämnen, ss. bär- och
fruktfärger samt tjärfärger, el. av oorganiska
ämnen, ss. sot och rost. De oorganiska
färgämnena såväl som kolet måste fullständigt
avlägsnas vid t., de organiska kunna genom
en lindrig förändring av sin sammansättning
förlora sina karakteristiska färger och bli
färglösa el. vita. Denna omvandling sker
mycket lätt vid blekning med t. ex. klorkalk
el. natriumperborat. Härvid bör dock stor
försiktighet iakttagas, så att ej själva
tygfibrerna förstöras. Om tvålens rengörande
verkan se Tvål. Bäst är att använda mjukt
vatten, t. ex. regn- el. sjövatten. Finnes ej
sådant att tillgå, måste vattnet göras mjukt
först genom kokning och därefter genom
tillsats av soda. Vid t. av ömtåliga föremål, av
t. ex. äkta silke och ylle, göres vattnet .hellre
mjukt med den mindre frätande boraxen.
Vid t. måste man skilja på linne- och
bom-ullstvätt å ena sidan samt äkta siden- och
ylletvätt å den andra. Linne- och
bomullsfibrerna utgöras av cellulosa, som är mindre
ömtålig mot alkali, än vad de äggviteämnen
äro, som bilda ylle- och sidenfibrer. Ylle
och siden få därför aldrig tvättas med
alkaliska tvättmedel, t. ex. såpa el. alkalisk tvål.
Bomulls- och linnevävnader kunna ofta
däremot t. o. m. med fördel rengöras i en svagt
alkalisk tvättlösning.
T. av bomulls- och linnetvätt tillgår vanl. så,
att kläderna läggas i blöt i kallt vatten omkr.
ett halvt dygn i förväg. Dagen därpå
urvridas de vattenlagda kläderna för hand el. i
centrifug och tvättas i varmt vatten med
tvättmedel. T. kan ske antingen för hand el.
i tvättmaskiner (se nedan). Efter t. sköljas
kläderna och kokas el. bykas. Därefter
sköljas de åter, urvridas el. centrifugeras och
torkas. — Fina föremål, ss. spetsar, broderier,
sidenband och dräkttyger, tvättas bäst i
bensin el. bensol, som lösa alla feta ämnen.
Obrännbara ersättningsmedel för bensin och
bensol äro tetraklormetan och trikloretylen
(se d. o.). — Jfr Kemisk tvätt.
I den kemiska industrien använder man
ofta t. för att befria fällningar, oljor el. dyl.
från föroreningar. Därvid nyttjas
företrädesvis vatten i ren form. Endast i speciella fall
göres vattnet surt el. alkaliskt. I. B.
Tvättmaskiner för hushållstvätt ha vanl.
en yttre behållare av metall samt en inuti
denna rörligt anbragt, något mindre
behållare, rotor. Denna kan vridas runt på
tappar medelst utanför maskinen befintlig
handvev el. drivhjul med transmission för en motor.
Rotorn är perforerad med hål och springor.
Kläderna inläggas i rotorn, och vatten med
däri löst tvättmedel påtappas. Sedan vattnet
värmts upp, vrides rotorn i långsam takt fram
och åter, varvid den varma tvättluten suges
genom kläderna och löser smutsen.
Uppvärmning sker från en särskild eldstad el. genom
att man placerar tvättmaskinen på spisen. —
Fabriksmässigt tvättas kläder ofta med ånga.
Inom textilindustrien förekomma mera
komplicerade tvättmaskiner. G. H-r.
Tvättom, tornliknande apparater vid
kemiska fabriker, gasverk o. dyl. I t. behandlas
uppstigande gaser med nedrinnande vätskor,
som antingen rena el. absorbera el. på något
sätt kemiskt reagera med gaserna. Vissa slag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
