Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvättorn - Tvättpulver - Tvättsvamp el. Badsvamp - Tybeck, Johan - Tübingen - Tübingenskolan - Tyburn - Tyche - Tychsen, Oluf Gerhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
849
Tvättpulver—Tychsen
850
av t. kallas därför absorptionstorn och
reak-tionstorn. G. H-r.
Tvättpulver, se Tvål.
Tvättsvamp el. B a d s v a m p, egentligen
arter av det till svampdjuren (se d. o.) hörande
släktet Euspongia. Endast det hornartade
skelettet brukas, sedan den mjuka vävnaden
Dalmatisk tvättsvamp, Euspongia officinalis adriatica.
fått ruttna och slutligen sköljts bort i ljumt
sötvatten. Det viktigaste svampfisket
försiggår i Medelhavet, särskilt i Adriatiska havet.
Den bästa t. är var. mollissima av den äkta
t., E. officinalis, en vanl. bägarformig svamp
från ö. Medelhavet. Allmänt saluförd är den
runda, något platta dalmatiska t., E.
officinalis adriatica. Billigast och allmännast
är den starkt porösa men sköra
hästsvampen, Ilippospongia equina. Stort svampfiske
bedrives även vid Bahamaöarna. T. P.
Tybeck, Johan, Swedenborgsk teolog (1752
—1831). Prästvigdes 1779 men var från 1803
tjänstledig på grund av sina såsom kätterska
ansedda åsikter. T:s anslutning till
sweden-borgianismen framträdde först i en skrift
1817, som föranledde tryckfrihetsåtal. 1819
avsattes han från prästämbetet men fortsatte
sin mot kyrkan polemiska
författarverksamhet i många arbeten, som spriddes bland de
bildade. Bland dessa skrifter märkas
»Christ-lig undersökning öfver aposteln Pauli lära om
lagens gerningar, om tro och rättfärdighet»
(1819), vilken även åtalades, »Em.
Sweden-borgs skrifter och christenhetens tillstånd»
(1820), predikningar och psalmer. HgPl.
Tübingen [ty’-]. stad i Württemberg, i en av
Neckardalens vackraste trakter, vid Ammers
förening med Neckar (324 m ö. h.), omkr. 30
km s. s. v. om Stuttgart; 20,276 inv. (1925).
Gammal stadsdel vid Neckar, nyare stadsdelar
kring de talrika universitetsinstitutionerna.
Univ., stiftat 1477 av greve Eberhard im
Bart, hade 1931 3,861 stud.
Evangelisk-teologisk samt katolsk-teologisk fakultet;
utbildning av missionsläkare. Märkligaste
byggnadsverk är slottet Hohentübingen (färdigt
1537; i renässansstil), nu inrymmande
obser-vatorium m. m.
Evangeliskteologiska seminariet, det s. k.
Stift, disponerar ett f. d.
au-gustinkloster. — T. tillhörde
grevarna av T. till 1342, då
det övergick till Württemberg.
— Litt.: K. Uhlig, »T. und
Umgebung» (1923); J. Haller,
»Die Anfänge der Universität
T. 1477-1537» (2 bd, 1927-29).
Tübingenskolan (Die
Tübing-er Schule), företrädesvis namn
på den bibelkritiska strömning,
som framkallades av F. C h r.
B aur (se d. o.). Den Baurska
T. kallas ofta den yngre
T. till skillnad från den ä 1 d r e, av J. A.
B e n g e 1 (d. 1752) grundade T., en av den
württembergska pietismen och teosofien
befruktad bibelteologisk riktning. En ättling
av denna äldre skola är d e n nyaste T.,
den Beckska, som trädde i opposition mot den
Baurska. Dess förnämste representant var J.
T. Beck (se d. o.). E. Nwn.
Tyburn [tai’bön], urspr. namn på en by n.
om Hyde park i London, till 1783
avrättningsplats med galge och åskådargallerier.
Stadsdelen kallas ännu Tyburnia.
Ty’che, grek, myt., lyckans, även slumpens
gudinna, blev populär i den hellenistiska
tiden dels som uttryck för tron på
tillfälligheternas herravälde, dels dyrkad som
skyddsgudinna för städer o. s. v. En staty av
Antio-kias T. (stadsgudinna) av Eutychides
framställer denna med murkrona, ax i händerna och
floden Orontes vid hennes fötter. Som lyckans
gudinna framställes T. med ymnighetshorn
och styråra, ibland med vingar, hjul el. glob.
Jfr Fortuna. M. Pn N-n.
Huvudbyggnaden (»die Aula») vid Tübingens
universitet.
Tychsen, Oluf Gerhard, tysk
orientalist, grundläggare av den arabiska
numisma-tiken (1734—1815). Blev 1763 prof, i
orientaliska språk och 1790 överbibliotekarie i
Rostock. T:s efterlämnade rika samlingar av
orientaliska antikviteter, kuriosa och
handskrifter inköptes av Rostocks univ. Han
utgav bl. a. »Bützowische Nebenstunden» (6 bd,
1766—69), ett ännu värderikt arbete för
judisk historia och litteratur, »Introductio in
Utsikt över Tübingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
