Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyndall, John - Tyndareos - Tynderö - Tyne - Tynell, Knut Olof Laurentius - Tynemouth - Tyngd - Tyngdkraft - Tyngdlagen - Tyngdlyftning el. Atletik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
855
Tyndareos—Tyngdlyftning
856
sv. övers. 1879) bidrog han att genomföra
uppfattningen om energiens oförstörbarhet. Bland
T:s arbeten märkas f. ö. »On sound» (1867),
»Faraday as discoverer» (1868), »The forms
of water in clouds and rivers, ice and glaciers»
(1872; sv. övers. 1874) och »Fragments of
Science» (1871; 10:e uppl. 1899). T.
framhöll betydelsen för klimatet av värmets
ab-sorption i vattenångan (o. a.
värmeabsorbe-rande gaser) i luften, i det att därigenom
värmeutstrålningen till rymden nedsättes. Han
undersökte även det efter honom uppkallade
Tyndallfenomenet (se Kolloider, sp.
978). — Led. av sv. Vet.-akad. (1872). S. A-s.*
Tynda’reos, se L e d a och Dioskurerna.
Tynderö, socken i Medelpad, Njurunda,
Sköns och Ljustorps tingslag, Västernorrlands
län, ytterst på den bergiga, av Aston
avslutade halvön n. om Alnöbukten; 53,30 kvkm,
1,260 inv. (1933). 859 har åker, 2,981 har
skogsmark. På Aston Ästholmens lotsplats och
Skeppshamns kapell. Ingår i Hässjö och T.
pastorat i Härnösands stift, Sundsvalls kontr.
Tyne [taln], flod i grevsk. Northumberland,
n. ö. England, uppstår genom föreningen av
North T. och South T. och bildar sedan en
omkr. 50 km lång farled till Tynemouth (se
d. o.) vid Nordsjön. Nedanför Newcastle
flyter T. genom ett av Englands förnämsta
industridistrikt (kolgruvor, masugnar,
skeppsvarv m. m.), även kallat Tyneside.
Tynell, Knut Olof Laurentius,
bib-lioteksman (f. 1887 18/e). Blev fil. dr i Lund
1918, andre bibliotekskonsulent 1913 och är
sedan 1925 förste bibliotekskonsulent. Han är
sedan 1916 medutgivare av Biblioteksbladet
och har bl. a. författat »Studier angående det
svenska statsrådets politiska ansvarighet»
(1918; gradualavh.), »Skolbiblioteket» (1927),
»Den nya biblioteksförfattningen» (1930) och
»Folkbiblioteken i Sverige» (1931). F. Hj-t.*
Tynemouth [täFnmep el. ti’nmep], »Tynes
mynning», stad och county borough i
Northumberland, England, på n. stranden av Tynes
mynningsvik; 64,913 inv. (1931) med det till
T. hörande angränsande North Shields, som
är en betydande handels- och fiskehamn,
belägen mittemot South Shields (se d. o.). T. är
12 3
Bild 1. Pressning av stäng med två armar. Tyngden
upplyftes först i ett tempo till bröstet, pressas därpå
i lugnt tempo upp utan någon knyck eller plötslig start.
Bild 2. Ryckning av stång med en arm. Rycket göres
med en enda, väl markerad rörelse.
Bild 3. Stöt av stång med en arm. Tyngden upplyftes
först i ett tempo till axeln, stötes därifrån upp över
huvudet med en enda, distinkt rörelse.
en av n. Englands mest frekventerade
badorter. Ruiner av ett kloster, gr. på 600-talet,
befäst under 1000-talet.
Tyngd, se Tyngdkraft.
Tyngdkraft, den attraktion, som jorden
utövar på en massa (se d. o., sp. 991). Om
accelerationen vid fritt fall på en ort är g
cm • sek."2, utövar jordens attraktion en
dragning av storleken g dyn på massan 1 gram,
varför g är ett mått på t. (jfr Acceleration
1, Gravitation och Kraft).
Attraktionen på en kropp med massan m är = mg och
kallas kroppens tyngd (vikt är i nyare
fysikaliskt språkbruk liktydigt med massa).
T. bestämmes med Atwoods fallmaskin (se
d. o.) el. (noggrannare) genom
pendelobservationer. Genom att uppmäta avståndet
mellan eggarna hos en reversionspendel (se d. o.)
med känd svängningstid kan man beräkna g
enl. de lagar, som gälla för en matematisk
pendel (se Pendel, sp. 800). Med den fysiska
pendeln utföras relativa mätningar av t. med
stor noggrannhet, varvid man ofta numera
begagnar sig av de exakta tidsbestämningar,
som utsändas i form av trådlösa signaler. T.
avtager i höjdled; för måttlig höjd över
jordytan kan man räkna med en relativ
minskning av 0,314 milliondelar per m. På grund
av jordens från sfären avvikande form och
den av jordens rotation orsakade
centrifugal-kraften varierar t. med latituden enl. en av
Helmert uppställd formel. Denna anger t. vid
ekvatorn till 978,039 och vid polen till 983,217
cm . sek.’2, alltså en skillnad av 0,53 %. T. är
i Lund 981,564, i Stockholm 981,843 cm . sek."2.
— På grund av markens olika beskaffenhet
(mineralförekomster, olja, salt) kunna lokala
variationer i t:s storlek el. riktning
förekomma, en omständighet, som även begagnats för
att genom mätningar av t. upptäcka dylika
förekomster. Linjer, som på en karta
sammanbinda punkter med lika stor avvikelse
från normalvärdet på t., kallas i s a n o m
a-1 e r, de åter, som sammanbinda punkter med
samma storlek på t., kallas isogammer.
— Litt.: A. Born, »Isostasie und
Schwere-messung» (1923). J. T.
Tyngdlagen, dets. som gravitationslagen
(se Gravitation).
Tyngdlyftning el. Atleti k (före 1922) är
trol. en av de äldsta kroppsövningarna. Tunga
stenar utgjorde det första föremålet för t. I
mitten på 1800-talet övergick man till vikter
av järn (hantlar, kulstänger och enkla kulor).
Vid de moderna tävlingarna i t. nyttjas den
internationellt godkända s. k. Berghanteln,
som kan ökas i vikt genom påsättande av
lösa skivor och metallkrampor. T. indelas
i pressning, ryckning och stöt (se bilder). —
I Sverige, där t. omkr. 1890—1900 var
mycket populär, bildades 1907—08 Svenska
atle-tikförbundet, som även omfattade brottning.
1920 separerade de båda idrotterna: lyftarna
behöllo namnet till 1922, då det ändrades till
Svenska tyngdlyftningsförbundet. anslutet till
Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas
riksförbund. Förbundet, som 1933 omfattar 52
föreningar med omkr. 2.000 medl., anordnar
sedan 1921 årl. svenska mästerskapstävlingar i t.
och har 1927 instiftat ett tyngdlyftningsmärke.
Det är anslutet till Internationella
tyngdlyftningsförbundet, Fédération internationale hal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
