Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Typhus abdominalis, Abdominaltyfus, Tyfoidfeber, Nervfeber - Typhus recurrens - Typograf - Typografiska föreningen i Stockholm - Typograph - Typologi - Typos - Typotius, Jacob - Typtryckare - Tyr el. Ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861
Typhus recurrens—Tyr
862
grant rengöras, stolgångsöppningens
omgivning bör dagl. tvättas. Avträdets golv och
sits böra ofta rengöras, varjämte innehållet i
avträdestunnorna dagl. bör täckas med kalk
eller klorkalk samt, innan de blivit överfulla,
tömmas på plats, som är avlägsen från källa,
brunn eller annat vattentag. Avföring och
urin böra icke låtas på sådana ställen, där de
kunna leda till förorening av vattentag eller
skodon.
De flesta epidemier ha förorsakats av
förorenat dricksvatten, många även genom mjölk
(smittförande mjölkerska, mjölkkärl, sköljt
med smittförande vatten). Epidemier ha även
uppstått genom förmedling av smittförande
is och smör samt genom grönsaker, som vuxit
i förorenad jord eller vattnats med smittat
vatten. I jorden kan smittämnet hålla sig
vid liv i flera månader och torde under vissa
betingelser även kunna komma till
utveckling. Förtärande av ostron, i vilka
tyfusbak-terier kunnat hålla sig vid liv i 20 dagar, har
medfört sjukdomsfall, liknande t. Även
insekter, särskilt flugor, torde kunna sprida
tyfussmitta.
De viktigaste åtgärderna från det
allmännas sida för att bekämpa tyfusens spridning
bestå i följ, åtgärder: tidigast möjliga
upptäckande dels av det första sjukdomsfallet,
dels av bacillbärare i dess omgivning;
isole-ringsåtgärder. Smittkällan efterforskas.
Ordnande av samhällenas och bostädernas
renhållning och tryggande av riklig tillgång på
gott dricksvatten; hygienisk kontroll av
produktionen av och handeln med födoämnen etc.
Skyddsympning och serumterapi. I
epidemitider har man genom profylaktiska
ymp-ningar sökt skydda personer, som varit
särskilt utsatta för smitta; under världskriget
skyddsympades arméerna bl. a. mot tyfus.
Ympämnet har utgjorts av tyfusbaciller, som
dödats genom upphettning till 54°—60° C el.
genom kemiska medel. Resultatet av
skydds-ympningarna har varit lovande. G. Wrgn.*
Typhus recu’rrens, med., se Återfall
s-feber.
Typograf (jfr Typ 2), arbetare inom
tryckeribranschen, ss. sättare och tryckare. —
Typografi, boktryckarkonst. — Adj.:
Typografisk.
Typografiska föreningen i Stockholm,
en förening av typografer, bildades 1846 i
sammanhang med sekularfesten över
Guten-berg och fick sin organisation 4 okt. s. å.
Föreningen har eget bibliotek. I dec. 1932
räknade den 3,987 medl. Den utgav 1883—87
Nordisk Typograftidning, som därefter
övertogs av Svenska typografförbundet (se d. o.)
och fr. o. m. 1888 års början fick namnet
ändrat till Svensk Typograf tidning. 1926
utgav föreningen med anledning av sitt
åttio-årsjubileum en minnesskrift, författad av
Nils Wessel.
Typograph [ti’pågräf el. tai’på-], eng., se
S ä 11 m a s k i n, sp. 1184.
Typologl, arkeol., metodiskt uppvisande av
huru produkter av mänsklig verksamhet
stegvis utvecklats inom varje typ.
Typforskningen har påverkats av utvecklingsläran och i
Sverige fått sina tidigaste representanter och
grundläggare i H. Hildebrand och O.
Monte-lius. Vid typforskningen bestämmes först den
Bild 1—5. Typologisk serie av spännen frän
bronsåldern.
väsentliga karaktären hos en fornsakstyp. Har
man tillräckligt många exemplar av en viss
grupp fornsaker eller deras ornament, kan
man inom varje grupp studera utvecklingens
gång och erfara i vilken ordning typerna följt
på varandra, bedömda efter sina egna kriterier.
Man har lyckats att uppställa typserier för
massor av förhistoriska fornsaksgrupper. I en
typkedja visa två närstående typer ofta ringa
olikhet med varandra, medan skillnaden
mellan den första och den sista länken i kedjan
kan vara betydande. Genom studiet av
typutvecklingen har man lyckats grundlägga en
relativ kronologi och genom att sätta de
sålunda vunna resultaten i förbindelse med fynd
av utländskt, säkrare daterat importgods
även en absolut kronologi. — Litt.: O.
Mon-telius, »Typologien eller utvecklingsläran
till-lämpad på det menskliga arbetet» (i Sv.
Forn-minnesfören :s Tidskr., X, 1900) och »Die
äl-teren Kulturperioden im Orient und in
Europa. I. Die Methode» (1903). H. R-h.
Ty’pos, se Monoteleter.
Typötius, J a c o b, lärd (d. 1601 eller 1602).
Född i Brabant, studerade T. i Louvain,
bodde sedan i Würzburg och sändes av P.
De la Gardie 1578 till Sverige, där han
blev Johan III:s sekr. T. räknades först till
katolska partiet men befanns snart vara
anhängare av Johans förmedlingspolitik. Bliven
ovän med De la Gardie, fängslades T. 1581
och dömdes för obevisade beskyllningar till
livstids fängelse, fördes till Äbo, senare till
Tavastehus men frigavs 1593. Han skrev på
latin en del arbeten, reste 1597 över
Danmark till Prag och blev kejsar Rudolfs
hi-storiograf. Där skrev han ett arbete om
Sverige (1605), i 2:a uppl. (1606) kallat »Relatio
historica de regno Sveciæ», som bl. a. angrep
De la Gardie.
Typtryckare, se Telegraf, sp. 78.
Tyr el. Ty (isl. Tyr, ack. Ty), fornnordisk
gud, Odens son, djärv och stridslysten. Han
har blott en arm, sedan han till gudarnas
räddning offrat den andra (se
Fenresul-v e n). — T. härstammar från en indoeuropeisk
forntids högste gud. himmelens och den
strålande dagens gud. Möjl. finnas i nordiska
ortnamn minnen från den tid, då T. dyrkats som
himmelsgud (se M. Olsen, »Det gamle norske
önavn Njaröarlpg», 1905). Hos germanerna
har han därjämte — före Oden — varit
krigsguden. Ordet tisdag, »Tyrs dag», är övers, av
lat. dies Martis, »Mars’ (den romerske
krigsgudens) dag». E. W-én.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
