Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Tyra (Tyre) Danebod (dansk drottning) - 2. Tyra (Tyre, dansk drottning) - 3. Tyra (dansk drottning) - 4. Tyra (dansk prinsessa) - Tyraden - Tyramin - Tyrann - Tyranni - Tyrannisera - Tyrannsaurus - Türck, Hermann - Türck, Ludwig - Tyrconnel, titel - Tyreoideapreparat - Tyresö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
863
Tyra—Tyresö
864
Tyra, danska furstinnor. — 1. T. (Tyr e)
D a n e b o d, drottning, g. m. Gorm (se d. o.),
levde under 900-talets förra del, var trol.
dotter till en holsteinsk el. slesvigsk jarl och
blev moder till Knut Danaast och Harald
Blåtand. Hon prisas i sagorna som klok och
dygdig. Man tillägger T. uppförandet av en del
av Dannevirke (se d. o.). Folket skulle
härför ha kallat henne Danmarkarbot (den som
gagnar Danmark). Samma tillnamn har hon
på en sten, som Gorm reste över henne vid
Jelling (se d. o.). Den i de senaste årens
diskussion gjorda tolkningen, att tillnamnet hör
till Gorm, kan icke anses vara bevisad. F. ö.
är T:s gestalt ganska legendarisk. Litt.:
»Sönderjyllands historie», I (1931), s. 515 f. —
2. T. (Ty re; d. 1000), dotter till Harald
Blåtand, skall ha varit g. m. Styrbjörn Starke,
sedan med hertig Boleslav i Polen och
slutligen med Olav Trygveson i Norge. — 3. T.
(1853—1933), dotter till Kristian IX, blev 1878
g. m. Ernst August, hertig av Cumberland (se
d. o.) och 1923 änka. — 4. T. (f. 1880), dotter
till Fredrik VIII. P. E-t.
Tyradén, farm., se Tyreoideapreparat.
Tyramln, kem., se Alkaloider, sp. 516.
Tyra’nn (grek. ty’rannos), i det antika
Grekland envåldshärskare, särskilt en sådan, som
usurperat makten. Bland t. funnos många
stora statsmän och dugliga regenter. Då den
populära föreställningen ofta förknippade t:s
styrelse med våldshandlingar och ingrepp i
den personliga friheten, förbands begreppet t.
småningom med godtycke och grymhet, vilket
blev bestämmande för ordets moderna
betydelse. Man skiljer på två perioder av
tyrannvälde, dels på 600- och 500-talet f. Kr., dels
under den hellenistiska tiden. Under den
förra perioden uppträdde t. i en mängd
grekiska städer på Mindre Asiens västkust
och Greklands fastland omkring Isthmos,
t. ex. Miletos, Korint (Kypselos, hans son
Periandros, se d. o., och sonson
Psamme-tichos 657—585), Megara, Aten (Peisistratos
och hans söner Hippias och Hipparchos, se
dessa ord. 560—510), i samband med striderna
mot den härskande aristokratien. Det vanliga
var, att en kraftfull partiledare, ofta en
aristokrat, som skilt sig från sina klassbröder, vann
folkgunst och tillryckte sig statsledningen.
Tyrannväldet uppbars av sociala
förhållanden. I de nämnda städerna hade industri och
handel tagit starkt uppsving. Arbetarna, som
voro fria män, utgjorde en homogen massa
med likartade intressen utan utsikt att
komma sig upp; i kampen mot aristokratien blev
på grund av deras bristande organisation
följden den, att ledningen lades i en mans händer.
T. ha också på allt sätt tillgodosett folkets
intressen och välfärd. Därmed överensstämde
deras aktiva utrikespolitik.
Tyrannväldet under den hellenistiska tiden
berodde på sociala orsaker av annat slag och
hade mera karaktär av militärdiktatur. Inre
strider i staterna och yttre krig fortgingo
oavlåtligt. I denna oro uppstod tyrannväldet som
ett medel att åtm. temporärt skapa fred. Ofta
upprätthöll det sig genom krig.
Om tyranner i Siciliens historia se
Sicilien, sp. 788 f. — De trettio t. kallas den
oligarkiska styrelse, som insattes i Aten efter
404 f. Kr. Namnet har överflyttats på de
många usurpatorerna i mitten av 200-talet i
romerska kejsarriket. — Se P. N. Ure, »The
origiu of tyranny» (1922). M. Pn N-n.
Tyranni (grek. tyranni’s), godtycklig el.
förtryckande regeringsmakt (jfr Tyrann);
våldsherravälde, grymhet.
Tyrannisera, förtrycka. — Adj.: Tyr
a’n-n i s k.
Tyrannosåu’rus, paleont., se D i n o s a
u-r i e r, sp. 948 och bild 1 och 4.
Türck, Hermann, tysk författare (f. 1856).
Har skrivit psykologiska och
litteraturhistoriska verk, bl. a. »Der geniale Mensch» (1896),
»Eine neue Faust-Erklärung» (1901) och
»Faust, Hamlet, Christus» (1917).
Türck, L u d w i g, österrikisk läkare (1810—
68). Var den förste, som praktiskt använde
larynxspegeln för diagnostiska och operativa
ändamål.
Tyrconnel [tøkå’nl], engelsk adelstitel. 1.
Lord av T., se O’D o n n e 11. — 2. Titeln
earl av T. gavs 1685 och titeln hertig av T.
1690 till Richard Talbot (1630—91), som
efter landsflykt under Cromwells tid återkom
till England med Karl II 1660 och var Jakob
II:s förtrogne. Vicekonung på Irland 1687,
var han Jakobs främste medhjälpare under
kampen mot Vilhelm III 1689—90. Besegrad
i slaget vid Boyne (se d. o.) 1690, avled han
följ, år av slag. V. S-g.*
Tyreoideapreparat, läkemedel, framställda
på sköldkörteln från djur (får, svin) och
använda vid behandling av sådana
sjukdomstillstånd, som bero på att sköldkörtelns
funktion genom patologiska förändringar
bortfallit — framför allt myxödemet och k r
e-tinismen. Även vissa former av s t r u m a
och f e 11 s o t m. m. ha behandlats med
sådana medel, det sistnämnda därför att t.
genom stegring av ämnesomsättningen kunna
raskt minska kroppsfettet. Den i början
hastigt inträdande minskningen av kroppsvikten
beror väsentligen på riklig avgång av vatten
genom njurarna, betingad av att
sköldkörtelhormonet ingriper i kroppens
vattenhushållning. Den vid myxödem degigt uppsvällda
underhudsvävnaden blir därvid raskt åter
normal. Beträffande användning av t. vid
fettsot är att märka, att t. även starkt stegra
sönderfallet av äggvita, varigenom betänkliga
rubbningar kunna uppstå. — I terapien
användas mest t. (tabletter), som bestå av
torkad, färsk körtel, befriad från fett, blandad
med något indifferent material (koksalt,
mjölksocker el. dyl.). Tyradén utgöres av
ett med utspädd koksaltlösning berett
extrakt på färsk körtel av svin, intorkat och
blandat med mjölksocker; tages i tablettform.
Även ges thyroxin (se d. o.) i mycket små
doser i svåra fall och för kort tid. —
Känsligheten för t. är synnerligen växlande och
särskilt hos myxödempatienter ofta
betydande. De symtom, som lätt uppträda, erinra om
dem vid Basedowska sjukdomen (se d. o.).
Behandlingen med t. måste ledas av sakkunnig
läkare. C. G. S.
Tyresö. 1. Socken i Stockholms län,
Sot-holms härad, på Södertörns n. ö. kust, kring
Kalvfjärden; 75,18 kvkm, 1,052 inv. (1933).
Skogs- och bergstrakt av utpräglad
skärgårdsnatur: på Kalvnäset Telegrafberget (84
m ö. h.). 764 har åker, 3,393 har skogsmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
