Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyresö - Tyrgils Knutsson (Torgils, Torkel) - Tyrifjorden - Tyringe - Türkheim - Tyrnau - Tyroglyphus - Tyrolen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
865
Tyrgils Knutsson—Tyrolen
866
Har nästan h. o. h. tillhört T.
slott (se nedan). Vid sjön
Drevviken märkes Kumla, förort till
Stockholm. Ingår i
Saltsjöbadens och T. pastorat i
Strängnäs stift, Södertörns kontr. T.
avsöndrades 1636 såsom
patro-nellt pastorat från
österha-ninge (delvis från Brännkyrka).
Kyrkan, av tegel med torn och
tresidig koravslutning,
uppfördes 1638—40 genom herren
till Tyresö riksdrotsen Gabriel
Oxenstierna av Hans Förster;
restaur. 1933. Spiran från 1642
avbrändes 1740. G.R-ll;H-kA.
2. Slott i Tyresö socken, förr
huvudgård i en betydande
jord-bruksdomän, varav stora delar
f. n. (1933) avsöndras till
villatomter. T. ärvdes under medeltiden och
1500-talet inom olika släkter men kom i början
av 1600-talet till ätten Oxenstierna. Det
nuv. slottet uppfördes av riksdrotsen G.
Oxenstierna under 1620—30-talet. Hans sonhustru
Maria Sofia De la Gardie, som under
1600-talets andra hälft ägde T., anlade flera
industrier med utnyttjande av de här belägna
fallen. Sedermera kom T. bl. a. i riksrådet
C. F. Scheffers ägo men bytte upprepade
gånger ägare, tills det 1892 inköptes av
påvlige kammarherren markis C. Lagergren.
Under dennes tid restaurerades slottet av I.
G. Clason i en historiserande stil. Genom
testamente av Lagergren och hans maka
till-föllo slottet och dess saml. samt det närmast
belägna jordområdet 1930 Nordiska museet,
som bevarar T. såsom ett historiskt
minnesmärke. — Litt.: »Tyresö» (1933; de flesta
uppsatserna här även i Nordiska Museets och
Skansens Årsbok Fataburen s. å.). G. Brg.
Tyrgils Knutsson (T o r g i 1 s, Torkel),
marsk (d. 1306), tillhörde en med Folkungarna
nära befryndad släkt (vapen: lejon). T.
näm-nes f. ggn 1283 och var 1288 riddare och
riksråd. Under konung Birger Magnussons
omyndighet (1290—98) och även under de närmast
följ, åren stod T. i spetsen för riksstyrelsen.
1293 företog han ett krigståg till Karelen och
byggde där fästet Viborg. 1300 anlade han
fästet Landskrona vid Neva, vilket dock snart
intogs av ryssarna. De gamla
handelsfördragen med Lybeck stadfästes, dock med villkor,
att dess borgare ej skulle få förse Novgorod
med vapen och krigsförnödenheter. Redan T.
synes ha haft vissa planer på anläggande av
en kanal genom Sverige. Under T:s tid
utarbetades och stadfästes (1296) Upplandslagen.
Emot kyrkan uppträdde han med radikala
planer, syftande till det andliga frälsets
principiella upphävande; hos prästerskapet rådde
därför missnöje med hans styrelse. I striden
mellan konung Birger och hans bröder stod
marsken troget vid konungens sida. På T:s
gård Årnäs i Västergötland måste hertigarna
1304 avge en för dem förödmjukande skriftlig
förbindelse att icke företaga något, som kunde
lända konungen till skada. 1305 tvang T. dem
till fördrag i Kolsäter, varigenom de även
lovade att ej tillfoga honom någon skada.
Han fann även nödigt att ingå försoning med
Tyresö slott.
kyrkan, till vars förmån ett stort
privilegie-brev utfärdades (1305). Hertigarna lyckades
dock uppväcka konungens misstroende mot T.
I dec. 1305 infunno sig konung Birger och
hertigarna med väpnat följe på T:s gård Lena
i Västergötland, varefter denne fördes
fängslad till Stockholm, där han halshöggs. — T:s
kraftfulla personlighet och sorgliga öde
inspirerade redan på 1320-talet Erikskrönikans
författare. (S. K-ft.)
Tyrifjorden, av Dramselven (jfr d. o.)
avvattnad sjö i s. Norge, n. v. om Oslo; 134
kvkm, 63 m ö. h., 281 m djup. Kantas i v.
av Tyristrands välodlade bygder och avslutas
i s. av Holsfjorden. Ax. S.
Tyringe, municipalsamhälle och
rekreationsort i Fin ja och V. Torups socknar,
Kristianstads län, vid Hälsingborg—Hässleholms
järnväg; 612 har, 1,949 inv. (1933), därav i V.
Torup 20 har och 17 inv. Snickeri- och
verk-tygsfabriker, bl. a. Skandinaviska
verktygs-fabriks-a.-b. (gr. 1896, aktiekap. 1 mill. kr.,
110 arb.). Inom orten ligga T. badanstalt och
sanatorium samt Svenska kyrkans
missions-styrelses vilohem. Tax.-värde å fastighet
4,329,200 kr. (1932), tax. inkomst 1,240,830 kr.
Tü’rkheim [-häim], fr. Turckheim, stad i fr.
dep. Haut-Rhin (Elsass), vid Fecht och foten
av Vogeserna; 2,443 inv. (1926). Vinodling.
Turenne besegrade vid T. 1675 de kejserliga.
Ty’rnau, se T r n a v a.
Tyro’glyphus, zool., se Kvalste r.
Tyrolen [-räT-], ty. Tirol, it. Tirolo,
alplandskap, omfattande östalpernas huvudpartier
och politiskt delat mellan Österrike
(förbunds-landet T.) och Italien (Venezia Tridentina och
en del av prov. Belluno, Veneto).
Bergen ha v.—ö. huvudriktning och skiljas
av längsdalar. De högsta bergmassiven
finnas i v. (Ortler, 3,902 m ö. h.). Tre till
landskaplig karaktär skilda bergpartier
särskiljas: Norra Kalkalperna, Centralalperna el. de
egentliga Tyrolalperna och Södra Kalkalperna.
N. Kalkalpernas trånga dalar äro oftast
skogklädda, men topparna äro kala; högst
når Parseier Spitze (3,040 m). Andra höga
berggrupper äro Wettersteingebirge
(Zug-spitze, 2,964 m), Karwendel och Kaisergebirge.
Skogsbruk och trävaruhantering äro här
huvudnäringar. Den bördiga och välodlade (majs
m. m.) Inndalen med Innsbruck utgör Nord-
XIX. 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
