Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyska demokratiska partiet - Tyska flottföreningen - Tyska folkpartiet - Tyska förbundet - Tyska församlingen - Tyska kristendomssällskapet - Tyska litteraturen - Den forntyska diktningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
871
Tyska demokratiska partiet—Tyska litteraturen
872
Interiör av Tyska kyrkan i Stockholm.
Tyska demokratiska partiet (ty. Die deutsche
demokratische Partei), ett efter
novemberrevolutionen 1918 bildat parti, som huvudsaki.
rekryterades från det gamla
Framstegsvän-liga folkpartiet (se Tyskfrisinnade
partiet). T. splittrades 1930 och uppgick
till stor del i Tyska statspartiet
(Die deutsche Staatspartei), vilket upplöstes
1933.
Tyska flottföreningen (ty. Der deutsche
Flot-tenverein) bildades 1898 med ändamål att
verka för en stark örlogsflotta, för sjöhandelns
intressen och för skydd åt tyskar i
transoceana länder. Efter världskriget ombildades
T. 1919 till Tyska sjöföreningen (Der
deutsche Seeverein), huvudsaki. inriktad på
sjöhandelsintressen. T. utger månadsbladet Die
Flotte. ö-g.
Tyska folkpartiet (ty. Die deutsche
Volks-partei), ett i dec. 1918 efter nationalliberala
partiets upplösning bildat parti. Det avböjde
från början all närmare förbindelse med
Tysknationella folkpartiet. T., som till 1929 leddes
av Stresemann, uppbar det utrikespolitiska
program, enl. vilket Tyskland skulle nå fram
till en revision av Versaillesfördraget på
sam-förståndsvägen. Det upplöstes 1933.
Tyska förbundet, se Tyskland, sp. 928.
Tyska församlingen. 1. T. i Stockholm el.
S : t a Gertruds församling, ej
territoriell församl. i Stockholm, består av alla i
Stockholm bosatta, i Tyskland el.
annorstädes av tyska föräldrar födda män av
evangeliska bekännelsen samt deras hustrur och
barn; 2,645 pers. (1933). Kyrkoherden, som
kallas och väljes av församlingen samt
godkännes av ärkebiskopen och utnämnes av
konungen, är led. av Stockholms stads
konsistorium. Vid gudstjänsterna brukas både
svenska och tyska. — 1558 erhöllo
tyskarna i Stockholm av Gustav Vasa rätt att hålla
särskild gudstjänst. 1571 fingo de tillstånd
att bygga egen kyrka och anordna
begravningsplats. Urspr. använde de till kyrka, till
1607 tills, m. finska församl., den medeltida
S:ta Gertruds gillestuga, varav delar ingå
i den nuv. kyrkan. Torn byggdes 1613—
18, och kyrkan utvidgades och ombyggdes
1638—42, varvid den i
huvudsak erhöll sin nuv. form av en
rektangulär, tvåskeppig hall,
täckt av sex valv, som vila
på två i byggnadens
längdriktning stående pelare.
Altarupp-satsen, av trä, är rikt
skulpterad och målad (1641).
Predikstolen, av marmor och
alabaster, är från 1660,
kungsläk-taren från 1672. Kyrkans s.
portal med statyer och reliefer
fullbordades 1643, ombyggdes
och framflyttades 1768. Efter
en eldsvåda 1878 reparerades
kyrkan av M. Isæus, varvid
det nya tornet uppfördes
(arkitekt J. Raschdorff). I
tornet finns klockspel; ett dylikt
fanns redan på 1660-talet. 1910
—*■12 reparerades kyrkan av W.
Stenhammar. G. R-11; E. L-k.
2. T. i Göteborg el. C h r
i-s t i n æ tyska
församling, ej territoriell församl. i Göteborg,
omfattar i Göteborg bosatta tyskar enl.
samma grunder som T. i Stockholm (se ovan);
842 pers. (1933). Vid Göteborgs tillkomst
bildades dels en svensk, dels en tysk
församl. (1623), den senare benämnd Christinæ
församling. Sedan 1773 var T. delad på en
svensk och en tysk avd. med gemensam
för-samlingsstyrelse och kyrkobokföring. Vid
stadens indelning i territoriella församlingar
1883 bildades av den tyska avd. en personell
församl., som ålades att tills, m. den
nybildade territoriella Kristine församl. övertaga
förvaltningen av den gamla
Christinæförsam-lingens angelägenheter. T. v. skulle
Christinæ-kyrkan (se Göteborg, sp. 183 och bild 5)
begagnas av båda församl. och avgörandet av
gemensamma angelägenheter överlämnas till
en gemensam nämnd. G. R-ll.
3. T. i Norrköping, se d. o., sp. 1236.
Tyska kristendomssällskapet (ty. Deutsche
Christentumsgesellschaft), en 1780 i Basel
grundad sammanslutning av bibeltrogna
kristna, som genom talrika
»partikularsäll-skap» raskt utbredde sig över Tyskland och
Schweiz. Ur dess urspr. mot »upplysningen»
riktade verksamhet framgingo bl. a.
Bibelsällskapet i Basel (1804), Baselmissionssällskapet
(1815), anstalterna i Beuggen för vård om
föräldralösa barn och utbildning av skollärare
för de försummade (1820), föreningen Israels
vänner (1831), föreningen för spridning av
kristliga skrifter (1835) och
diakonissanstal-ten i Riehen (1852). I form av en med
Baselmissionssällskapet nära förbunden
kommitté, som stöder evangelisk
diasporaverksam-het, består sällskapet ännu i dag. E. Nwn.
Tyska litteraturen. Den forntyska
diktningen. Av de hedniska germanernas sånger
och dikter har intet annat bevarats än
Merse-burgbesvärjelserna (se d. o.) och ett
brottstycke av Hildebrandslied (omkr. 800). Sedan
folket kristnats, förföljde prästerna varje
lämning av hedendom i sång och sägen; de
gynnade latinet på det inhemska språkets
bekostnad. Karl den store intresserade sig
däremot för den tyska litteraturens och språkets
utveckling, det uppstod översättningar från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
