Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Näringar - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
909
Tyskland (Kommunikationer)
910
jordbruksprovinserna ö. om Elbe,
sädesbränn-vinsproduktionen i Nordhausen,
tobaksindu-strien i Bremen, Hamburg, Altona,
Hannover m. fl.
Trävaruindustrien (1,007,783 pers.)
omfattar som största grupper möbelfabriker
och snickerier (455,951 pers.) samt sågverk
(149,899 pers.). Stora mängder trä förbrukas
av pappersfabrikerna (266,565 pers.);
betydande sådana finnas i Berlin, Düren,
München, Eberswalde m. fl. Musikinstrument
(64,304 pers.) tillverkas bl. a. i Leipzig, Berlin,
Markneukirchen och Schweidnitz, leksaker
(58,251 pers.) särskilt i Nürnberg och i
Thü-ringen (träleksaker). Bland övrig industri
märkes den grafiska i Leipzig, Berlin,
Stuttgart och Gotha. Bland industrier, som
kraftigt utvecklats efter världskriget, må nämnas
likörfabrikationen i Berlin och Riesengebirge,
maskinindustrien, särskilt den elektrotekniska,
fabrikationen av automobiler. motorcyklar och
velocipeder samt film- (i Berlin och Leipzig)
och radioindustrien.
Turist trafiken är för T. av stor
ekonomisk betydelse. 1931 besöktes T:s större
turiststäder, bad- och kurorter av tills, omkr.
1,150 000 utlänningar.
Handel. Den tyska utrikeshandelns
upp-blomstring har gått snabbare än den brittiska,
och medan Storbritannien 1913 behärskade
18 % av världshandeln, kom T. på andra plats
med 12,6 %. T:s utrikeshandel har 1932 gått
betydligt tillbaka, jämfört med 1913, ehuru
åren 1925—30 beteckna ett uppsving med
enastående höga siffror för utrikeshandeln
1927. 1913 uppvisade ett importvärde av
11,206 mill. Rmk, ett exportvärde av 10,198
mill. Rmk. Motsvarande siffror voro för 1932
resp. 4,667 mill. och 5.739 mill. Rmk (utom
guld och silver). Handelns fördelning på
varugrupper 1913 och 1932 framgår av nedanst.
tab. (värde i mill. Rmk).
Import Export
1913 1932 1913 1932
Levande djur .... 289,7 34,3 7,4 14,5
Livsmedel och
drycker ......... 2,807,8 1,493,2 1,069,5 203,4
Råmaterial och
halvfabrikat ... 6,280,o 2,411,8 2,274,1 1,031,9
Fabriksvaror (hel-
fabrikat) ....... 1,392,2 727,2 6,746,2 4,489,4
Guld o. silver (oar-
betat och mynt) 436,4 368,5 101,4 451,o
Värdet av några av de förnämsta
import-och exportvarorna var 1932 följ.:
Import 1,000 Rmk
Råbomull 291,266
üll 236,384
Kaffe 145,335
Mineraloljor 143.637
Vete 109,084
Smör 106,551
Koppar 95,643
Trä 95,310
Kol 77,462
Järnmalm 8,437
Export 1,000 Rmk
Järn- och stålvaror 835,138
Kemiska produkter 360,144
Kol 236,453
Färger, fernissor m. m. 204,763
Papper 199,581
Koppar 144,256
Bomullsvaror 134,572
Glas och glasvaror 123,371
Yllevaror 118,301
Silkevaror 101,252
Största delen av utrikeshandeln går på
europeiska länder, främst Storbritannien, följt
av Nederländerna, Schweiz, Frankrike,
Italien, Tjeckoslovakien, Sverige, Danmark,
Österrike, Belgien och Polen. Utförseln går
övervägande till de europeiska länderna,
medan införseln i synnerhet tillgodoses från
främmande världsdelar, främst Amerika (U.
S. A., Argentina, Brasilien). T:s export till
Sverige (kol, kemikalier, textilprodukter,
järn-och metallarbeten, maskiner m. m.) hade 1932
ett värde av 338,6 mill. kr. (29,32 % av
Sveriges totala införselvärde), dess import från
Sverige (malm, trä, pappersmassa och papper,
smör och ägg) hade s. å. ett värde av 90,i
mill. kr. (9,51 % av Sveriges totala
utförselvärde).
Den inre handelns medelpunkt är Berlin,
även Leipzig, Frankfurt a. M., Mannheim.
Nürnberg och München m. fl. äro
kommersiella centra. Leipzigmässan har blivit en
institution av internationell ekonomisk betydelse.
Sjöfart. T:s handelsflotta var 1914 i
storlek näst Englands. Efter världskriget
förpliktades T. att utlämna alla fartyg över
1,600 ton, varigenom dess handelsflotta 1924
endast var hälften så stor som 1914. Denna
har dock numera åter ryckt fram i täten
bland ledande handelsflottor. 19.32 omfattade
den (enligt Lloyd’s Register) 2,151 fartyg om
4,164,842 reg.-ton (jfr Handelsflott a,
sp. 455), däribland under senare åren
nybyggda jätteångare, ss. »Columbus» (32,000
ton), »Europa» (49,756 ton) och »Bremen»
(51,650 ton). De förnämsta rederierna äro
Norddeutscher Lloyd och
Hamburg—Ame-rika-linjen (se dessa ord). Till T:s hamnar
anlände 1931 49.976 fartyg om 40,4 mill. ton
(därav 2,088 svenska om 1,1 mill. ton). De
viktigaste kusthamnarna äro Hamburg,
Bremen och Bremerhaven. Stettin
(östersjötrafiken), Emden, Kuxhafen, Königsberg och
Lybeck.
Av stor betydelse för handeln äro T:s inre
vattenvägar. 1931 hade dessa en
sammanlagd längd av 12,371 km, därav 10,020 km
floder el. kanaliserade floder och 2,351 km
kanaler. Den största trafiken ha Rhen (med
ett fartygstonnage om mer än 10 mill. ton
årl.), Elbe, Oder och Ems. De viktigaste
kanalerna äro Nord-östersjökanalen, Dortmund—
Emskanalen, Rhen—Hernekanalen, Berlin—
Stettiner-Kanal (el. Hohenzollernkanalen),
Elbe—Travekanalen,
Rhen—Main—Donauka-nalen och Mittellandkanalen (de två
sistnämnda ännu ej fullbordade). För kanal- och
flodfart avsedda fartyg uppgingo 1931 till ett
antal av 18,931 om tills. 6,7 mill. ton. 87 mill.
ton gods transporterades s. å.
Duisburg-Ham-born i Ruhrområdet är Europas starkast
trafikerade flodhamn. Stor flodtrafik ha även
Mannheim-Ludwigshafen, Berlin, Hamburg m.
fl. Omkr. 1/5 av flodfartstonnaget 1913 måste
T. enl. Versaillesfreden utlämna till
Frankrike, Polen och Tjeckoslovakien, varjämte alla
stora vattenvägar utom Weser intern ation a
li-serades; detta gäller Nord-östersjökanalen,
Elbe (från Moldaumynningen), Öder (från
Oppamynningen), Njemen (från Grodno) och
Donau (från Ulm) samt varje segelbar del av
flodnätet, som berör mer än en stat såsom
utfartsväg till havet.
Kommunikationer. I fråga om
järnvägsnätets täthet överträffas T. endast av
Belgien och Storbritannien. Järnvägarnas
godstransport är vida överlägsen flodfartens och
uppgick 1931 till 325,6 mill. ton (1,578 mill.
passagerare). Totala järnvägslängden var s. å.
58.350 km, därav 53,826 km statsbanor. Sedan
1920 stå de senare under gemensam
riksled
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
