Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Kyrkliga förhållanden - Undervisningsväsen - Tidningspress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
913
Tyskland (Undervisningsväsen —Tidningspress)
914
ställning alltjämt ökas både religiöst och
politiskt och påvens maktbefogenhet vid
biskops-utnämningar ökades. Med Hitlers övertagande
av makten inleddes underhandlingar med
påven om upphävande av alla överenskommelser
med enskilda tyska stater och avslutande av
ett för hela riket gällande konkordat. I juni
1933 hade man blivit ense, och 10 sept.
ratificerades konkordatet. Påven tillförsäkras
absolut rätt att tolka och bestämma
lärosatser, och de katolska prästerna få utan ingrepp
av världsliga myndigheter förkunna dem, men
ingen kyrkans tjänare får befatta sig med
politik; de katolska prelater, som voro
riksdags- el. lantdagsmän, ha måst avsäga sig
sina mandat.
Efter nazismens seger ha de evangeliska
landskyrkorna, de luterska såväl som de
reformerta, sammanslutit sig till den tyska
evangeliska kyrkan. De skilda landskyrkorna
bli i fråga om trosbekännelse och
gudstjänstordning samt församlingslivets ordnande
självständiga men skola i övrigt ledas enhetligt. I
spetsen för den tyska evangeliska kyrkan står
en riksbiskop med säte i Berlin. Vid hans sida
står ett av honom själv utsett
kyrkoministe-rium, t. v. bestående av tre prästerliga
medlemmar (för luterska, reformerta och unierade
kyrkorna) och en juridisk medlem, alla
ansvariga inför riksbiskopen. Kyrkolagar beslutas
antingen av kyrkoministeriet ensamt el. tills,
m. en tysk evangelisk nationalsynod, som
består av 60 medl., därav 40 präster, utsedda för
6 år. Synoden skall sammankallas minst en
gång varje år. I allm. synes tendensen gå emot
att de olika landskyrkorna organisera sig med
biskopar som ledare. I sept. 1933 sammankom
den preussiska generalsynoden och
överlämnade sin maktbefogenhet åt en kyrkosenat
samt indelade Preussen i 10 biskopsdömen.
Biskopen i Brandenburg blir riksbiskopens
ställföreträdare. Det gamla
generalsuperin-tendentämbetet avskaffades. — 1925 voro av
T:s 62.400,000 inv. 40,014,000 protestanter,
20,193,000 katoliker, 564,000 judar och 1,140,000
ateister. Ateisternas och fritänkarnas
föreningar äro upplösta, och all antikristlig
propaganda är förbjuden.
Undervisningsväsen. Den lärda odlingen har
sedan gammalt stått högt i T., och under
renässanstiden var det humanisternas land
framför andra. Det har också jämte de
skandinaviska länderna tidigast haft allmän
folkbildning. Preussen har varit den ledande
staten, och ehuru de övriga tyska länderna haft
sina egna organisationer, ha de i det stora
hela anpassat sig efter det preussiska
undervisningssystemet. Alla barn mellan 6 och 14
år äro skolpliktiga. Folkskolan är i regel
åttaårig, och dess 4 lägsta klasser kallas
grundskola. På denna skolas 4:e klass
bygger såväl mellanskolan (Mittelschule) —
motsv. svensk realskola — som de högre
läroverken. Dessa äro gymnasier (med huvudsaki.
klassiska språk), realgymnasier (latin,
engelska, franska) och reformrealgymnasier (med
huvudsaki. levande språk) samt överrealskolor
(med huvudvikt på naturvetenskapliga ämnen).
För flickor finnas motsv.
undervisningsanstalter. T. har 23 univ. samt en medicinsk akad.
i Düsseldorf och en akad. för teologi och
filologi i Braunsberg. Univ. ligga i Berlin, Bonn,
Breslau, Frankfurt a. M., Göttingen,
Greifs-wald, Halle, Kiel, Köln, Königsberg, Marburg
och Münster (samtliga i Preussen); Erlangen,
München och Würzburg (Bayern); Freiburg
och Heidelberg (Baden); Leipzig (Sachsen);
Tübingen (Württemberg); Jena (Thüringen);
Giessen (Hessen); Hamburg; Rostock
(Meck-lenburg-Schwerin). Tekniska högskolor äro
10: i Aachen, Berlin, Breslau. Hannover,
München, Dresden, Stuttgart, Karlsruhe,
Darm-stadt och Braunschweig. Även finnas
veterinärhögskolor, lantbrukshögskolor och
skogshög-skolor. Yrkesskoleväsendet är i T. väl
utvecklat med specialskolor för industriens,
konsthantverkets och jordbrukets olika grenar.
Skolväsendet har genom
nationalsocialisternas övertagande av makten underkastats
betydande förändringar. Vid olika tillfällen ha
de maktägande uttalat sig för befrämjande
av kristen religionsundervisning och
framställt som ett önskemål, att lärarna skola
vara uppfyllda av religiös övertygelse.
Barnen skola uppfostras till att känna sig som
ett led i hela den tyska folkgemenskapen.
Tillträdet till högre skolor och univ. skall
begränsas till förebyggande av ett lärt
proletariat. Enl. lag av 25 april 1933 skall i
framtiden antalet elever och studenter
begränsas, så att en grundlig utbildning kan
säkerställas och antalet av lärda yrkesmän
motsvara landets behov. Icke-arier (judar) få
endast i förhållande till sitt folktal sända
elever till högre skolor och univ. (numerus
clausus), och de judiska studerandenas antal
får icke vid någon högre läroanstalt överstiga
1,5 %, däri dock ej inräknade söner till
krigs-deltagare och änkor efter sådana. Ingen jude
får bli student som privatist. ö.
Tidningspress. Redan på 1600-talet började
tidningar utkomma i T. (se Tidning, sp.
286—287), och före seklets slut hade nästan
varje större stad sitt tidningsblad.
Utvecklingen hämmades dock av censuren, som
visserligen mildrades efter Napoleonstidens tryck,
men under den följ, reaktionen klavband ett
strängt polisvälde det fria ordet. Efter 1848
års frihetsrörelser upphävdes censuren, men
en stor del av pressen var köpt av
regeringarna. I slutet av 1800-talet och början av
1900-talet framkom en mängd nya tidningar
av alla slag,, lokalblad, partiorgan och
bule-vardtidningar. 1930 utkommo i T. omkr. 3.350
tidningar, därav 2/3 sex ggr i veckan. Drygt
hälften av dessa är lokalblad med liten uppl.;
mest spridd var 1931 Berliner Morgenpost
(omkr. 600,000 ex.). Den tyska tidninsstypen
utmärker sig vanl. genom relativt litet
format och frakturstil (jfr Tidning, sp. 290).
På senare år ha i T. liksom i de angelsaxiska
länderna uppstått stora tidningsgrupper, ofta
på grundval av gemensamma politiska
åsikter. Främst bland dessa märkes den s. k.
Hucenbergkoncernen, till vilken räknas bl. a.
Berliner Lokalanzeiger (gr. 1883), Der Tag
(gr. 1900), press- och annonsbyråer m. m.
Av äldre mera betydande tidningar må
nämnas Berliner Börsen-Courier (gr. 1867),
Berliner Tageblatt (gr. 1872), Deutsche
Allge-meine Zeitung (gr. 1861 som Norddeutsche
Allgemeine Zeitung, länge Bismarcks organ,
nnv. namn 1918), Deutsche Tageszeitung lar.
1894), Kreuzzeitung (gr 1848), Deutsche Zei-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
