Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Historia - Tiden 962—1520 - Tiden 1520—1648
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
925
Tyskland (Historia)
926
A. B. KARTOGRAFISKA INSTITUTET
Tyskland 1G48„
lyckades bli härskare över betydande
områden, vilka bildade kärnan i den habsburgska
ättens arvländer (Österrike, Steiermark,
Tyrolen o. s. v.). Emellertid blev icke någon
habsburgare Rudolfs omedelbare efterträdare
på kejsartronen. Först.,1298 lyckades hans
son Albrekt I (reg. 1298—1308) framtvinga
sitt val till T:s konung. Albrekts regering
kännetecknas av en fortsatt utvidgning av de
kejserliga arvländerna, en expansion, som dock
fullständigt misslyckades i Schweiz (se d. o.,
sp. 554). Sedan Albrekt mördats av sin
brorson Johan Parricida, valdes en icke
habsburgare, Henrik VII av
Luxemburg (reg. 1308—13), till tysk konung.
Henrik bedrev en framgångsrik men ensidig
dynastipolitik, varför efter hans död valet föll
på Ludvig Bayraren (reg. 1314—47),
vars regering utmärkes av stark politisk
spänning såväl i förhållandet till Frankrike som
till påven. Efter Ludvigs död valdes Henrik
VII:s sonson Karl IV av Luxemburg
(reg, 1347—78) till konung. Under Karls son
och efterträdare W e n z e 1 s (reg. 1378—1400)
odugliga regering genomgick keigarmaktén feh
period av starkt förfall, och detta fortsatte
under JU närmast e Sam—
manhängde delvis med schismen -inom-kyr k an
och de för reformatoriska rörelserna (se H u-
siter). Med kejsar Sigmund (reg. 1410
—37) utslocknade den luxemburgska
kejsar-ätten och efterträddes av den habsburgska,
som bar kejsarkronan ända till 1740, då den
utslocknade på svärdssidan. Den habsburgska
ättens förste kejsare efter Rudolf I, A
1-brekt 11 (reg. 1438—39), var i likhet med
sina närmaste efterföljare Fredrik 111 (reg.
1440—93) och Maximilian I (reg. 1493
—1519) en svag och osjälvständig härskare.
Maximilian drev emellertid en lycklig
familje-politik?\Hans giftermål, njed Maria av
Bur-gund tillförsäkrade hans eftèrtTg^
gund i Ska’ arvtR.Uè£a^üie-Com^^ _
derna). Ma-xtmjlians sonFilip.förmäldes med
en dotter tiTHtePhpaifska’ kungaparet,
varige-noTtr~de’n väldiga spanska monarkien__med-Mess
bilander tilFföIT soiisoneikKinnV (reg. 1519
—.50), som -även valdes till Tls^ kohungjoöh
kröntes tijl tysk-romersk kejsare.
Tiden 1520 — 16 4 8. Karl V (se d. o.)
blev en av T:s mest lysande kejsare, men hans
regering skakades av reformationens väldiga
religiösa och sociäta kris. "Bönderna, sömH T.
oFEä beiurrrro—sig—i—tyngande livegenskap,
gjorde i skilda delar uppror, vilka först efter
""förödande fejder kunde nedslås. Kejsaren
ställde sig obetingat på katolikernas sida i
den religiösa striden, och det "s c h m ’äUk a 1-
Skala 1:10000000
Kgr. = Konungariket
Kfd. = Kurfurstendömet
Htd. = Hertigdömet
Lgr. Lantgrevskapet
Mgr. Markgrevskapet
Gr. = Grevskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
