Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysk teater - Tysnes - Tyssefallene - Tysslinge - Tysta skolan - Tystberga - Tystnadens torn - Tyst samtycke - Tyterskär el. Tytterskär - Tyttboforsarna - Työmies - Tzimiskes - Tzschirner, Heinrich Gottlieb - Tå (skeppsbyggnad) - Tå, Tåben (anatomi) - Tåby - Tådene - Tåg - Tågbefälhavare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■953
Tysnes—Tågbefälhavare
954
na av stat el. kommun. De tidigare
hovteatrarna blevo efter revolutionen 1918 Staats- el.
Landestheater. De fasta teatrarnas antal har
under senare år på grund av dåliga tider
nedgått. Den enskilda teaterverksamheten
i Tyskland är beroende av koncession. T. är
sedan 1933 i såväl administrativt som
konstnärligt hänseende underställd en
Reichsthea-terkammer. Statligt understödda teaterskolor
finnas i flera större städer i såväl Tyskland
som Österrike, bl. a. i Berlin, Wien, Dresden
och München.
Litt.: E. Devrient, »Geschichte der
deut-schen Schauspielkunst» (5 bd, 1848—74); A.
Oppenheim och E. Gettke, »Deutsches
Theater-lexikon» (1889); R. Lothar, »Das Wiener
Burg-theater» (1899); »Schriften der Gesellschaft
für Theatergeschichte» (hittills 44 bd, 1902
ff.); M. Martersteig, »Das deutsche Theater
im 19. Jahrhundert» (1904); M. Jacobs,
»Deutsche Schauspielkunst» (1913); M.
Herr-mann, »Forschungen zur deutschen
Theatergeschichte des Mittelalters und der
Renais-sance» (1914). G. K-g.
Tysnes, herred i Hordaland fylke, Norge, s.
om Bergen; 255,39 kvkm, 4,379 inv. (1930).
Består av den stora Tysnesöy (198,66 kvkm,
3,567 inv.) och omgivande öar. Ax. S.
Tyssefallene, strömfall i älven Tysso, i
Har-danger, v. Norge, vid Tyssedal, 7 km n. om
Odda; utbyggd effekt 127,000 hkr (fallhöjd
414 m). Leverera kraft till Odda smelteverk,
zinkverket vid Eitrheim och
aluminiumfabriken vid Tyssedal (1,555 inv. 1930). Ax. S.
Tysslinge, socken i Örebro län, Örebro
härad, sträcker sig från den på 1860-talet sänkta
sjön Tysslingen mot v. upp i Kilsbergen; 116,43
kvkm, 1,932 inv. (1933). 2,263 har åker, 6,574
har skogsmark. I T. ligger Garphyttan (se
d. o.) med bruk och sanatorium; därovan
ut-siktsberget Garphytte klint (195 m). Bland
egendomar Latorp (se d. o.) och B. E. och
C. G. Malmströms födelsegård, Södra
Holms-torp (med minnesvård). Ingår i Vintrosa och
T. pastorat i Strängnäs stift, Örebro kontr.
Tysta skolan, en privat uppfostringsanstalt
i Stockholm för dövstumma barn, gr. 1860,
först uppehållen huvudsaki. av frivilliga gåvor.
1912 flyttades den till Lidingö villastad. T.
är en praktisk-teoretisk fortsättningsskola för
dövstumma flickor, som utexaminerats från
de offentliga dövstumskolorna. Den omfattar
nu praktisk kurs med husligt arbete, kvinnlig
slöjd och bokbinderi samt en teoretisk kurs,
omfattande vanliga skolämnen, med en
undervisningstid av 2 år. Elevantalet uppgår i
regel till ett 40-tal. Tillgångarna uppgingo
ln32 till över 1,5 mill. kr. — Se »Tysta
skolan» (1912). Fr. Sg.
Tystberga, kustsocken i Södermanlands län,
Rönö härad, n. ö. om Nyköping; 89,09 kvkm,
1,331 inv. (1933). Lerslätt, uppdelad och
kantad av skogs- och bergshöjder. 2,159 har åker,
3,976 har skogsmark. Egendom: Björksund
(se d. o.). Ingår i Bälinge och T. pastorat i
Strängnäs stift, Nyköpings ö. kontrakt.
Tystnadens torn (pers.d«ÄJwna),tornliknande
byggnader, i vilka parserna utlägga de dödas
kroppar i enlighet med den zarathustriska
lärans föreskrift, för att deras kött skall
förtäras av gamar. Sedan nedfalla benen genom
ett galler i en brunnsliknande grav. J. Ch-r.
Tyst samtycke, jur., ett på annat sätt än
genom uttryckliga ord angivet antagande av
anbud el. godkännande av vidtagen åtgärd.
T. kan ligga i förfogande över varor, som
skickats till påseende, i påbörjande av ett
arbete, för vilket en arbetsgivare erbjudit
viss betalning, o. s. v. Jfr Avtal, sp. 620.
De s. k. konkludenta handlingar, vilka
sålunda tyda på en vilja att antaga el.
godkänna, medföra i allm. samma rättsliga
verkan som uttrycklig viljeförklaring, blott de
klart och tydligt ange den handlandes vilja.
Men där särskilt formell (skriftlig, bevittnad)
viljeförklaring fordras, enligt sv. lag för
fastighetsförsäljning, äktenskapsförord m. m.,
har t. ingen betydelse. C. G. Bj.
Tyterskär el. T y 11 e r s k ä r (fi.
Ty’ter-saari), ö i ö. delen av Finska viken, Viborgs
län, Finland; 8 kvkm, 486 inv. (1932),
finsktalande. Fyr. O. Brn.
Tyttboforsarna, vattenfall i Dalälven (se
d. o., sp. 401), strax ovan Färnebofjärden.
Inköptes 1917 jämte fallen närmast ovanför av
kronan. Outbyggda.
Ty’ömies (Arbetaren), se Finland, sp. 393.
Tzimiskes, se Johannes, sp. 1106.
Tzschirner [tJTrner], Heinrich G o
1t-1 i e b, tysk protestantisk teolog (1778—1828),
prof, i Leipzig 1809 och superintendent där
1815. Sin genom inflytande från Kant och
su-pranaturalismen modifierade rationalism
försvarade han bl. a.
i »Briefe veranlasst
durch Reinhards
Ge-ständnisse» (1811), där
han kräver, att den
protestantiska kyrkan
skall ha utrymme för
väsentligt olikartade
riktningar. Flera av
hans mera
betydande arbeten, främst
»Protestantismus und
Katholicismus» (1822),
äro riktade mot katolicismens
restauraticns-strävanden. Som predikant var T. bland
tidens allra främsta. — Monogr. av C. Lötzsch
(1875). E. Bg.*
Tå, skpsb., se Knä 2.
Tå, Tåben, anat., se F o t.
Tåby, socken i Östergötlands län,
Björke-kinds härad, n. om Söderköpingsån och
Slätbakens innersta vik; 27,n kvkm, 623 inv.
(1933). Slättbygd, uppdelad av skogiga
bergåsar. 1,408 har åker, 989 har skogsmark. Vid
Mem (se d. o.) i s. mynnar Göta kanal i
Slätbaken. Ingår i Kuddby, Å och T. pastorat i
Linköpings stift, Vikbolands kontrakt.
Tådene, socken i Skaraborgs län, Kållands
härad, på den långgrunda kusten mot
Dalbosjön (Vänern); 14,37 kvkm, 393 inv. (1933).
Slättbygd med skogiga bergkullar. 648 har
åker, 629 har skogsmark. Egendom: Storeberg
(se d. o.). Ingår i T., Lavads, N. Kedums och
Tranums pastorat, Skara stift, Kållands kontr.
Tåg. 1. (Bot.j Se J u n c u s.
2. (Järnv.) Se Järnväg, sp. 47.
3. (Sjöv.) Se Tågvirke.
Tågbefälhavare, järnv., tjänsteman, som för
befälet på tåget mellan stationerna, vanl.
tågmästare el. konduktör, ibland lokförare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
