Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Täckfärger - Täckglas - Täckhammar - Täckholm, Gunnar Vilhelm - Täckningsköp el. Betäckningsköp - Täcksot el. Täckt sot - Täckta rum - Täckvingar, Elytra - Täljare - Tälje, Telge, Telje - Tälje hus - Täljekringlor - Täljeån - Täljsten - Tällberg - Tält - Tämnaren - Tämnarån - Tämta - Tändapparater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Täckglas—Tändapparater
961
färger, som, anbragta ovanpå en redan
befintlig färganläggning, fullständigt övertäcka
och dölja denna. Som t. användas de vanliga
akvarellfärgerna, blandade med vitt, ockror
el. tunga mineralfärger (se A k v a r e 11 m å
1-n i n g och Gouachemåleri).
Täckglas, se Mikroskopisk teknik.
Täckhammar, gods i Bärbo socken,
Södermanlands län, nära Nyköpingsåns utlopp ur
Långhalsen; 431 har, därav 241 har åker;
tax.-värde 252,400 kr. (1931). Ägdes på
1400-talet av ätterna Bielke och Tott, senare
Oxenstierna, Natt och Dag, Rosenhane och
Ilamil-ton samt kom 1873 till släkten Böklin.
Täckholm, Gunnar Vilhelm, botanist
(1891—1933), fil. dr och docent vid
Stockholms högskola 1922, lektor vid Högre allm.
läroverket å Kungsholmen i Stockholm 1931,
ägnade sig främst åt cytologien och gav i sitt
arbete »Zytologische Studien über die
Gat-tung Rosa» (1922) ett synnerligen viktigt
bidrag till lösningen av fortplantnings- och
formbildningsproblemet hos växterna. 1925-—
29 var han prof, vid statsuniv. i Kairo och
upprättade där ett modernt botaniskt institut
samt organiserade undervisningen i botanik.
Hans hustru, Vivi T., f. L a u r e n t (f.
1898 7/i), fil. kand, vid Stockholms högskola
1921, har företagit flera resor, bl. a. till
Amerika 1921—22, till Egypten, Sudan m. fl.
länder i Orienten 1926—29. Hon har utom
smärre botaniska skrifter utgivit »Vivis resa»
(2 dir, 1923—24) samt flera barnböcker. K. A.
Täckningsköp el. Betäckningsköp,
jur. Om en person, som köpt lös egendom
(varor, värdepapper), ej får denna i rätt tid,
i behörigt skick el. i avtalad myckenhet men
oundgängligen behöver den, äger han täcka
detta behov genom inköp från annat håll. Vid
ett dylikt t. måste han törhända betala högre
pris, än han avtalat med den förre säljaren;
han har då i vissa fall anspråk mot denne på
ersättning för skillnaden (sv. lag om köp och
byte 20 juni 1905, §§ 25, 45, 50). C. G. Bj.
Täcksot el. Täckt sot, bot., se Sot, sp. 139.
Täckta rum, befästnk., anordnas inom
befästningar till skydd för besättning och
stridsmedel. De utföras inom fältbefästningen (se
d. o.) av förefintliga materialier, ss. trä och
sten, samt vid kraftigare utbyggda
ställningar av betong el. ingrävas djupt i marken;
i fästningar utföras de av betong, i regel med
järninlägg, el. insprängas i berg (jfr K a s
e-matt och Skyddsvärn). L. af P.
Täckvingar, E’l y t r a, vissa insekters
fram-vingar, vilka genom stark kitinisering blivit
horn- el. läderartade och tjäna att täcka och
skydda de under dem i vila infällda
ömtåligare flygvingarna. Egentliga t. finnas
hu-vudsakl. blott hos skalbaggar och tvestjärtar
(se dessa ord). Hos vissa skinnbaggar (se d. o.)
äro framvingarna förhårdnade i sin basala
hälft, medan spetshälften är mjuk och
hinn-artad. Sådana vingar kallas hemielytra. De
hos rätvingarna (se d. o.) förekommande
läderartade t. benämnas tegmina. I motsats mot
de egentliga t. ha såväl hemielytra som
tegmina tydliga vingribbor. O. A-g.
Täljare, mat., se Bråk, sp. 115.
Tälje, Tel ge, Tel j e. 1. Svenska städer och
socknar, se Norrtälje, Södertälje, Väs-
962
tertälje och ös ter tälje. — 2. Medeltida
finländsk stad el. handelsplats, se Kumo.
Tälje hus, se Brandalsund.
Täljekringlor, ett slags småbröd, som
tillverkas i Södertälje. De göras av vetemjöl,
smör, socker, gräddmjölk, ägg och jäst.
Täljeån, se Närke, sp. 67, och K v i
s-m a r e n.
Täljsten, en huvudsaki. av talk järnte
klo-rit och växlande mängder pyroxen,
hornblän-de, karbonatmineral m. m. bestående, vanl.
gröngrå bergart, som kan täljas, skäras och
sågas med lätthet. T. är hållfast och
eldfast och därför lämplig till många olika
ändamål. Den nyttjas sålunda till
byggnads-sten (Trondheims domkyrka), ornament- och
skulpturarbeten (t. ex. i Uppsala domkyrka)
samt till ugnar, kaminer, grytor (s. k.
grytsten) o. a. husgerådssaker samt
prydnadsföremål. I Sverige finnes t. i Jämtland
(Handöl, se d. o.), Uppland, n. Östergötland,
v. Värmland och Dalsland. Jfr Talk. N. Zn.
Tallberg, by och turistort i Leksands
socken, Kopparbergs län, vid Siljan. På
byhöjdens krön, Holen, konstnären G. Ankarcronas
gård med ålderdomliga, kulturhistoriskt
värdefulla byggnader, numera hembygdsmuseum.
Tält för förläggning av trupper ha använts
från äldsta tider (jfr Läger). Under
trettioåriga kriget begagnade svenska trupper runda
t. av olika former. Karl XI fastställde modell
på fyrkantiga t., rymmande 6 man. T. fördes
i krig på särskilda tältvagnar. I början av
1800-talet fastställdes en modell av konisk
form och avsedd att rymma 25 man.
Medförandet av större t. i krig upphörde i början
av 1800-talet. För användning vid bivack
(se d. o.) begagnas numera inom svenska armén
skyddstält, bestående av flera delar, som
kunna sammansättas antingen till små t.,
avsedda för 4 man, eller till större s. k.
tälthyddor; de olika tält- och
tältstångdelarna bäras (medföras) av truppen. — Om
nomaders t. och tältbostäder se Araber, sp.
1193, Jur ta och Lappar, sp. 759. — Jfr
Bostad. — För camping el. lägerliv finnes
ett flertal olika typer och storlekar av t. Se
Camping, suppl. M. B-dt; Å. S-n.
Tämnaren, Upplands största insjö, kring
gränsen mellan Uppsala och Västmanlands
län; 42 kvkm, 35 m ö. h., 6 m djup. Avrinner
genom Tämnarån (flodområde 1.240 kvkm,
längd omkr. 50 km) mot n. ö. till Lövstaviken
av Bottenhavet. Sänktes 1871—76.
Tämnarån, se Tämnaren.
Tämta, socken i Älvsborgs län, Vedens
härad, n. om Borås, kring mell. Sävesjön; 35,77
kvkm, 344 inv. (1933). Skogs- och bergstrakt
med odlad bygd på sjöns ö. strand. 294 har
åker, 1,688 har skogsmark. Ingår i Bredareds,
T., Vänga och Sandhults pastorat i Skara
stift, Äs kontrakt.
Tändapparater, baserade på samma princip
som Döbereiners elddon, d. v. s. med
användning av platinasvampens katalytiska
egenskaper (se Elddon, sp. 533, och P 1
a-t i n a, sp. 1079), användas ofta som
cigarr-tändare, gaständare o. dyl. Vanl. äro dessa t.
fyllda med metylalkohol, bensol el. annan
vätska, som vid låg temp. avger lättantändliga
gaser. En annan typ av t. för motsv. ända-
XIX. 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
