Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tändernas sjukdomar och vård - Tändhatt (Slaghatt) - Tändkulemotor - Tändning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
971 Tändhatt-
periodontitis apicalis: gangränbehandling el.
operation (rotspetsresektion), tanduttagning
(extraktion), ev. insnitt och tamponad av
ab-scesser, plastiska operationer av fistlar etc.
För alveolarpyorré se d. o. Genom
rotspetsresektion kunna många tänder räddas. Vid
operationen avskäres tandens rotspets, och
allt sjukt ben i omgivningen avlägsnas. Man
bör företaga rotspetsresektion förutom vid
kroniska apikala periodontiter vid osteiterna (med
defektbildningar), granulom, fistlar o. s. v.
Om en tand icke genom konservativ
behandling el. operation kan räddas el. genom
sjukdomsprocess utgör en fara, som icke på
annat sätt kan hävas, bör den avlägsnas.
Tanduttagning (tandextraktion,
tandutdragning är mera oegentligt,
emedan någon »dragning» icke förekommer
vid proceduren) sker medelst därtill särskilt
konstruerad tång och tandhävel, vilken senare
i jämförelse med tandtången kan sägas
utgöra en enkelt enarmad hävstång.
Tandtången, en dubbelt enarmad hävstång, är
i sin nuv. form konstruerad av sir John Tomes
1841. Endast obetydliga modifikationer ha
vidtagits i olika länder, varigenom engelska,
tyska och amerikanska typer uppstått. —
Vid tanduttagning måste stundom utmejsling
tillgripas.
2. Nybildningar. Från tandsystemet utgå
svulster, som dels äro solida tumörer, dels av
cystisk natur (vätskefyllda, blåsformiga
svulster). Från tidigaste utvecklingsskeden
härröra solida mjuka tumörer (adamantinom) och
cystor (multilokulära käkcystom), alla av
ansenlig storlek, från senare perioder hårda
tumörer (odontom) och s. k. follikulärcystor.
Cystor, som uppstå intill färdigbildade
tänder, ha sitt ursprung från rester av epiteliala
organ, ur vilka tandgroddarna utveckla sig.
Förutsättningen för deras uppkomst är i allm.
en gangränöst sönderfallen pulpa jämte en
apikal paradentit. När den inflammatoriska
processen omkring rotspetsen påträffar en
sådan epitelrest, ger den upphov till bildningen
av en s. k. inflammatorisk rotcysta el.
para-dentär cysta, som innehåller ett vätskefyllt
hålrum, utklätt med epitel.
Röntgenfotografering underlättar diagnosen. I sällsynta fall
kunna alla dessa tumörer övergå i
kräftsvulster (cancer).
Behandlingen är operativ. De solida
tumörerna avlägsnas i sin helhet, det
multilokulära cystomet likaså (partiell
käkresek-tion). De övriga cystiska tumörerna kunna
enl. Partsch med fördel opereras så, att endast
den yttre, mot munnen vettande väggen
borttages. Cystan förvandlas därvid till en
in-sänkning (bibukt) av munhålan. Vid malign
degeneration (kancer): käkresektion. U. H-n.*
Tändernas vård. Noggrann renhållning av
munhålan är nödvändig för vidmakthållandet
av friska, funktionsdugliga tänder. Under
barnets första levnadsår, el. tills samtliga
mjölktänderna äro framkomna, bör munnen
dagl. rengöras med en i ljumt vatten fuktad
lapp av linne el. bomull. Sedermera skall
barnet vänjas att använda tandborste.
Under normala förhållanden är det
tillräckligt att använda enbart vatten till borstning
av tänderna. Munvatten (se d. o.) ger en frisk
smak och skadar ej, om det brukas med
för
Tändning 972
siktighet, men dess betydelse för tändernas
hygien är ringa. Vanligt saltvatten kan tryggt
rekommenderas. Tandpulver (se d. o.) och
pastor bör man ej använda utan att först ha
rådfrågat sin tandläkare. Borstningen bör ske
morgon och framför allt afton, ty i annat fall
få de genom kvarblivna matrester under
natten bildade syrorna tillfälle att angripa
kalk-salterna i tänderna. Sedan munnen blivit väl
sköljd, borstas tänderna i överkäken uppifrån
och ned och i underkäken nedifrån och uppåt.
För man tandborsten upp och ned över bägge
käkarnas tänder samtidigt, riskerar man, att
tandköttet skjutes upp, resp, ned, så att
tandhalsen blottas, varvid lätt karies (tandröta)
uppstår på det blottade stället. Barn böra
använda en mjuk borste, vuxna en täml. hård.
Även tandköttet bör borstas, ty genom denna
massage härdas det, bibehålies friskt och blir
ej så lätt utsatt för blödning. — När en tand
angripits av röta och ett hål uppstår, måste
detta snarast möjligt av tandläkare behandlas
och fyllas (se Tandfyllningskons t).
Detta är lika viktigt vid mjölktänderna som
vid de permanenta; den första uppsättningen
av tänder skall ju fungera till framemot
12-årsåldern. Blir man tvungen att i förtid draga
ut en barntand, kan den nya tanden komma
fram på orätt plats. Så blir hela
tandställningen förryckt, och barnet måste underkasta
sig en långsam, besvärlig och dyrbar
tandreglering (se d. o.). — Ett utmärkt medel
att behålla tänderna friska är att
omsorgsfullt tugga födan. Härvid ha vi en god hjälp
i det hårda brödet. Detta tvingar oss att
göra ett kraftigt bruk av tänderna, varigenom
blodcirkulationen såväl hos dem som hos
tandköttet ökas. Ordentlig tuggning underlättar
även avsevärt tändernas rengöring. — Om
förlorade tänders ersättande med konstgjorda
se Proteser 2. —• Tandsten (s. k.
vinsten), som huvudsaki. består av olösliga
kalksalter, bildas ur saliven och avlagrar sig
på tänderna. Den måste noggrant borttagas
av tandläkare, ty i motsatt fall kunna
beläggningarna åstadkomma inflammation i
tandköttet och förorsaka tändernas utfallande.
Tandvården har ådragit sig statsmakternas
särskilda uppmärksamhet. Det senaste på
riksdagens initiativ åstadkomna
utrednings-betänkandet rörande tandvården avlämnades
1928. De sakkunnigas förslag utmynnade i
landets indelning i tandvårdsdistrikt med av
kommunerna upprättade polikliniker för såväl
skolbarns som vuxnas tandvård av fast
anställda tandläkare, statsbidrag till
skoltand-vården och statskontroll över verksamheten.
Detta förslag har med vissa modifikationer
praktiskt prövats under Medicinalstyrelsens
överinseende i fyra distrikt under tre år.
Se även Tandvård. M. S-dt.*
Tändhatt (vid marinen vanl. S 1 a g h a 11),
cylindrisk koppar- el. mässingshatt, fylld med
en av ett initialsprängämne (se d. o.)
bestående tändsats (knallsats) och
an-bragt i en patronhylsa (se Patron och
Enhetspatron, bild 1). Jfr
Knallhatt. G. af W-dt.
Tändkulemotor, se
Förbränningsma-s k i n, sp. 187.
Tandning, se Förbränn ingsm askin,
sp. 187 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
