Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tännforsen - Tännån - Tännäs - Tännäs lappförsamling - Tärby - Tärendö, Tärändö - Tärendöälven - Tärna (zoologi) - Tärna (socknar) - Tärna folkhögskola - Tärning - Tärningbenet - Tärningskapitäl - Tärnsjö - Tärnsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
975
Tännån—Tärnsläktet
976
Tännforsen.
brant. Vid T., som är ett av Jämtlands
vackraste vattenfall, anlades redan 1906 av STF
en turiststation med körväg till Norgevägen.
Tännån, högerbiälv till Ljusnan, i v.
Härjedalen (se d. o., sp. 304 och färgkartan).
Tännäs, landskommun i Jämtlands län,
Hede tingslag, invid Norge- och
Dalagränserna, omfattar T. och Ljusnedals
församlingar; 2,294,60 kvkm, 2,027 inv. (1933), därav
1,460 i T. församl. och 423 i Ljusnedals samt
4 tillhörande Undersåkers lappförsaml. och
140 T. lappförsaml. Kring Ljusnans och dess
bifloders glest bebyggda dalar fjällhedar och
fjäll, i n. ö. Anåfjället (1,347 m ö. h.), i s. v.
Rogens (se d. o.) märkliga högslätt. 716 har
åker, 2,773 har äng, 52,774 har skogsmark,
161,567 har impediment m. m. Huvudort är
Funäsdalen (se d. o.). Högvålen, s. ö. om T.
kyrka, är Sveriges högst belägna by, 900 m
ö. h.; vid Fjällnäs (jf d. o.)
högfjällssanato-rium. Egendom: Ljusnedal, förr koppar- och
järnbruk, numera kronoegendom. T. och
Ljusnedals pastorat, vari även T. lappförsaml.
ingår, tillhör Härnösands stift, Härjedalens
kontrakt.
Tännäs lappförsamling i Jämtlands och
Kopparbergs län, består av 188 pers. (1933), därav
140 mantalsskrivna i Tännäs kommun, 35 i
Storsjö och 13 i Idre. Se vidare Tännäs.
Tärby, socken i Älvsborgs län, Ås härad,
n. ö. om Borås; 14,32 kvkm, 220 inv. (1933).
Höglandssocken, bebyggd på höjderna och i
s. begränsad av övre Viskan. 315 har åker,
678 har skogsmark. Ingår i Rångedala,
To-arps, Äspereds, T. och Varnums pastorat i
Skara stift, Ås kontrakt.
Tärendö, T ä r ä n d ö, socken i Norrbottens
län, Pajala och Korpilombolo tingslag, kring
Kalix älv och Tärendöälven (jfr dessa ord), vid
vilkas förening kyrkbyn (omkr. 1,100 inv.)
ligger; 1,707,90 kvkm, 2,090 inv. (1933). Kring
älvdalarna vida skogs- och myrmarker. 257 har
åker, 83,262 har skogsmark. Arbetsstuga i
kyrkbyn. Pastorat i Luleå stift, Norrbottens n.kontr.
Tärendöälven, ett omkr. 50 km långt
vattendrag i Pajala och Tärendö socknar,
Norrbottens län (se kartan vid Västerbotten),
vilket avleder i medeltal 57 % av Torne älvs
vatten till Kalix älv. Denna
s. k. bifurkation är den största
i Sverige och en av de största
i världen. Jfr Kalix älv
och Torne älv.
Tärna, zool., se
Tärnsläktet.
Tärna. 1. Socken i
Västerbottens län, Lycksele tingslag,
i fjälltrakterna kring Ume älvs
källsjöar (se kartan vid
Lappland, mell. bladet); 3,845,50
kvkm, 2,023 inv. (1933). Inom
T. märkas N. och S. Storfjället
(se S t o r f j ä 11 e t) med länets
högsta topp samt det vackra
Ryfjället. 342 har åker, 19,823
har skogsmark; mer än 3/4 av
arealen äro impediment. Vid
kyrkplatsen ligga den bekanta
Skytteanska lappskolan (se d.
o.) och STF:s 1927 öppnade
turiststation. Pastorat i Luleå
stift, Lappmarkens andra
kontrakt. — Ang. T:s kulturlämningar från
gammal tid se Västerbotten, förhistoria.
2. Socken i Västmanlands län, Simtuna
härad, s. ö. om Sala, vid Sagån, på övergången
från Mälarslätten till skogsbygden n. därom;
56,28 kvkm, 858 inv. (1933). 2,314 har åker,
3,017 har skogsmark. Ingår i Kumla och T.
pastorat i Västerås stift, Sala kontr. T.
station och folkhögskola ligga i Kumla socken.
Tärna folkhögskola, Västmanlands läns
folkhögskola, i Kumla socken, Västmanland, s. om
Sala. Grundades 1875 och stod 1876—1912
under ledning av T. Holmberg (se d. o.), vid
vars sida författarinnan Cecilia
Bååth-Holm-berg (se Holmberg, sp. 1202) ledde de
kvinnliga skolorna.
Tärning. 1. I spel brukad liten kub av
ben, elfenben o. dyl., på vars sex sidor talen
1—6 anges med prickar, »ögon», på så sätt,
att motstående sidors tal alltid utgöra 7 (1—6,
2—5, 3—4). Tärningsspel funnos redan i
antiken. Jfr Brädspel. — 2. (Mat.) Se Kub.
Tärningbenet. 1. Se Tar s. — 2. Se H a s.
Tärningskapitäl, ett inom företrädesvis den
romanska konsten använt kapitäl, vars korg
har formen av en tärning med de nedre
hörnen avrundade in emot kolonnskaftet (se
Kapitäl, bild 6). T:s fyra sidor äro ofta
prydda med ornamentalt bladverk el.
figurreliefer. I. G. C.*
Tärnsjö, stations- och industrisamnälle i
Nora socken, v. Uppland, Västmanlands län,
vid Sala—Gysinge—Gävle järnväg; omkr. 750
inv (1933).
Tärnsläktet, Sterna, tillhör fam. måsar och
utmärkes av täml. lång, spetsig näbb, långa,
spetsiga vingar, korta, spensliga ben, urringad
simhud och kluven stjärt. Alla äro livliga
fåglar, som flyga väl, simma föga och med
svårighet röra sig på land. De leva av
småfisk, kräftdjur o. dyl., som de fånga genom
att från låg höjd kasta sig lodrätt ned i
vattnet. De uppträda vanl. i flockar och häcka
kolonivis invid vatten. Äggen läggas i en
fördjupning direkt på marken. Flyttfåglar. I
Sverige häcka flera arter. Fisktärnan,
S. hirundo, blir 36—42 cm lång. Den djupt
kluvna stjärten är ej längre än de hoplagda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
