Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tärnsläktet - Tärnström, Christopher - Tärnö - Tät - Täthet - Tätmjölk - Tättingar - Tätört - Tävelsås - Töckenstjärna - Töcksfors - Töcksfors kanal - Töcksmark (Tyksmark)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
977
Tärnström—Töcksmark
97S
vingarna. Hjässan och nacken äro svarta,
rygg och vingar ljusgrå, dräkten i övrigt vit.
Näbben är cinnoberröd med svart spets och
fotterna röda. Den är en allmän
skärgårdsfågel men avtar norrut. I s. och mell. Sverige
är den vanlig även vid insjöar. Den r ö
d-näbbade tärnan el. silvertärnan,
S. paradisaea, är något mindre än föreg. art
(36—40 cm lång), har kortare tarser, längre
stjärt och helt röd näbb, varjämte halsen och
undersidan äro pärlgrå. Den häckar sällsynt
vid västkusten, allmänt längs östkusten och
förekommer även vid sötvatten, särskilt i
Jämtland och Lappland. Skräntärnan,
S. caspia (tschegrava), blir större än en
fiskmås (48—57 cm) och utmärkes av stor, röd
näbb och svarta fötter. Den häckar på spridda
ställen längs östkusten från Lule älv till
Små-landskusten och på Gotland. Kentska
tärnan, S. cantiaca, är något större än
fisktärnan (40—44 cm lång), som den till färgen
liknar. Näbben är dock svart med gul spets
och fotterna svarta. Den häckar på
Må-kläppen utanför Falsterbo. Till det t.
närstående släktet Hydrochelidon hör
svarttärnan, II. nigra, med djupt urringad
simhud. Den är ovan mörkgrå med huvud och
hals svarta, under skiffergrå med vit
under-gump. Näbben är svart. Längd 23—27 cm.
Den är en häck- och insjöfågel, som lever av
insekter och smärre vattendjur. Numera häckar
den blott på några ställen i Skåne, på Öland
och på Gotland. T. P.
Tärnström, Christopher, präst,
botanist (1703—46), lärjunge till Linné. T.
prästvigdes 1739, blev fil. dr 1746. 1745 blev han
skeppspräst i sv. Ostindiska kompaniets
tjänst, medföljde i febr. 1746 skeppet
»Cal-mar» till Östasien och avled s. å. vid Pulo
Condor utanför Bortre Indien. Hans dagbok
från resan finnes i Uppsala univ.-bibl. Efter
T. uppkallade Linné tefamiljen,
Ternstroemia-ceae. K. A.
Tärnö. 1. (Äldre Tärna.) Egendom i
Husby-Oppunda socken, Södermanlands län,
vid sjön Långhalsen; 383 har, därav 173 har
åker; tax.-värde 150,500 kr. (1931). T. slott,
uppf. 1626—40 och restaur. omkr. 1800, brann
1913, varefter murarna raserats. Genom
änkan till äldste kände ägaren, Knut Karlsson
(örnfot), kom T. på 1400-talet till Braheätten,
senare till ätterna Grip och Banér, köptes 1795
av frih. F. G. Strömfelt, som 1803 gjorde T.
till fideikommiss, 1917 utbytt mot kapital. —
Litt.: S. Ambrosiani, »T. slott» (1914).
2. Fyr på ön T. i Hällaryds (jfr d. o.)
socken, på v. Blekinges kust, utanför Karlshamn.
Tät (fr. téte, huvud), den främsta delen av
ett truppförband, i förhållande till den
riktning, varåt truppen är vänd på stället el.
under marsch.
Täthet, definierat som massa per
volymsenhet, uttrycker den mängd materia, som
innehålles i en volymsenhet av ett ämne.
Väljas enheterna g och kbcm, har ett ämne
t. 1 g . cm’3 (jfr C. G. S. - s y s t e m e t), om det
har massan 1 g per kbcm. Rent vatten har
vid temp. för sin största t. och vid normalt
tryck (4° C; 760 mm) t. 0,999973 g . cm"3 (g per
kbcm). Med spec. v. menas då huru många
gånger tyngre en volym av ett visst ämne
är än samma volym vatten av ovan nämnda
Fisktärna, Sterna hirundo.
temp. och tryck. Spec. v. hos dylikt vatten
är alltså exakt = 1. Skillnaden är så
obetydlig, att den i allm. kan försummas, varför
t. praktiskt kan helt jämställas med
specifik vikt (jfr d. o.). — Om gastäthet
se d. o. J. T.
Tätmjölk, mjölk, som genomgått en
jäsningsprocess (se Mjölk, sp. 163 f.),
förorsakad av vissa bakterier, som bl. a. finnas i
växtslemmet hos tätörten, Pinguicula vulgaris.
Tättingar, Pa’sseres, fågelordn., omfattande
omkring 3/s av alla fågelarter. T. äro små
el. medelstora fåglar, med ända till basen
hård näbb och fyra tår, därav tre
framåtrik-tade. Baktåns klo är i regel lång.
Sångmusklerna äro hos de flesta väl utvecklade.
Ungarna kläckas nakna och blinda. T. äro
livliga fåglar med väl utvecklade sinnen och
äro spridda i alla världsdelar. T. P.
Tätört, bot., se Insektätande
växter, sp. 635 och bild 8.
Tävelsås, socken i Kronobergs län,
Kinne-valds härad, s. om Växjö; 58,98 kvkm, 888
inv. (1933). Jämn skogsbygd. 1,118 har åker,
3,257 har skogsmark. Egendomar: Osaby (se
d. o.) och Stjärnvik. Pastorat (framdeles
kom-ministratur under Vederslöv) i Växjö stift,
Kinnevalds kontrakt.
Töckenstjärna, astron., se Nebulösa,
sp. 829.
Töcksfors, sågverk, träsliperi,
kartongfabrik, kvarn och elektrisk kraftstation i
Töcks-marks socken, v. Värmland, invid T. kanal
(se d. o.); omkr. 300 inv. (1921). Tillhör
Sannes söners a.-b. (gr. 1919, aktiekap. 630,000
kr., 58 arb., huvudkontor i Uddevalla). T. var
till 1872 järnbruk.
Töcksfors kanal, fortsättning av Dalslands
kanal (jfr d. o.) i v. Värmland, förbinder St. Le
(Foxen) med Hånsviken, Töcken, Strömsjön
och östen; tills. 21,3 km lång, 2 slussar
(tröskeldjup 1,8 m). Anlädes 1911 ff. Kallas
numera vanl. St. Le—östens kanal. Trafiken
är mycket obetydlig.
Töcksmark, före 1914 även Ty ks m a r k,
socken i Värmlands län, Nordmarks härad,
vid norska gränsen; 133,37 kvkm, 1,520 inv.
(1933). Skogs- och bergstrakt, bebyggd
utmed sjöarna, vilka förbindas genom
Töcksfors kanal (se d. o.). 1,413 har åker, 8,422
har skogsmark. Trä- och pappersindustri vid
Töcksfors (se d. o.) och Hån. Ingår i T:s,
östervallskog-s och V. Fågelviks pastorat i
Karlstads stift, Nordmarks kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
