Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tödi el. Piz Rusein - Töftedal - Töftedalsån - Töjningskoefficient - Tököly el. Thököly, Imre - Töllsjö (Töllesjö) - Tölö (Helsingfors) - Tölö (Hallands län) - Tömmar - Tönder - Tönder amt - Tönder-Nissen - Tönisson, Jaan - Tönnersjö - Tönni - Tönning, Tönningen - Tönsberg (Tunsberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
979
Tödi—Tönsberg
980
Tödi el. P i z R u s e i n, högsta toppen
bland Glarnalperna, Schweiz, 3,623 m ö. h.
T. erbjuder utsikt från Ortler till Monte Rosa.
En annan topp, B ü n d n e r T., når 3,125 m.
Töftedal, socken i v. Dalsland, Vedbo
härad, Älvsborgs län, invid Bohusläns- och
Nor-gegränserna; 145,81 kvkm, 821 inv. (1933).
Skogig bergplatåbygd, odlad kring en biå till
örekilsälven. 883 har åker, 8,005 har
skogsmark. I T. ligga Mons (se d. o.) gränsstation
samt Högens och Jakobsruds tullstationer.
Ingår i Dals-Eds, Nössemarks, Håbols och T:s
pastorat, Karlstads stift, V. Dals kontrakt.
Töftedalsån, biå till örekilsälven (se d. o.).
Töjningskoefficient, dets. som
elasticitets-koefficient, se Elasticitet.
Tököly [tö’köj] el. Thököly, Imre, greve,
ungersk frihetshjälte (1657—1705). T. måste
som ung fly till Siebenbürgen, där han snart
blev anförare för de landsflyktiga ungerska
herrarna. Protestanterna i Nordungern slöto
sig till T., och turkiske sultanen erkände
honom som furste av övre Ungern. Sedan han
äktat furst Frans I Räköczis änka, kom T. i
besittning av hennes stora förmögenhet och
återupptog kampen mot kejsar Leopold I. Men
efter turkarnas nederlag vid Wien miste han
sultanens gunst och hölls en tid fängslad.
1689 och 1691 försökte T. förgäves med
turkarnas hjälp erövra Siebenbürgen. Levde
sedan i landsflykt som »greve av Viddin». B. L-r.
Töllsjö, förr även T ö 11 e s j ö, socken i
Älvsborgs län, Bollebygds härad, s. om
Alingsås; 108,94 kvkm, 1,304 inv. (1933). Odlad
bygd främst på den av bergplatåer omgivna
»slätten», n. om Töllsjön. 575 har åker, 6,069
har skogsmark. Ingår i Bollebygds,
Björke-torps och T. pastorat i Göteborgs stift, Marks
och Bollebygds kontrakt.
Tölö, stadsdel i Helsingfors (se d. o.).
Tölö, socken i Hallands län, Fjäre härad,
vid Kungsbacka; 66,92 kvkm, 1,413 inv. (1933).
GENERALSTABENS UTOGR. AN STALT. STHLM
Består av bergplatåer och odlade slätter, den
största kring Kungsbackaån. 1,722 har åker,
1,091 har skogsmark. Egendom: Gåsevadholm.
Ingår i T., Lindome och Älvsåkers pastorat i
Göteborgs stift, Fjäre och Viske kontrakt.
Tömmar, se Betsel och K ö r n i n g.
Tönder, ty. T onder n, residensstad i T. amt,
Sönderjylland, Danmark, i marsklandet vid
Vidaa; 5,728 inv. (1930). Gammal, märklig
stad med stora kreatursmarknader. Dess
äldsta historia är knuten till slottet Tönderhus
(trol. slutet av 1100-talet), av vilket nu
endast porthuset återstår. Järnvägsknut.
Tönder amt, amt i Sönderjylland, Danmark,
vid Nordsjön; 1,308,52 kvkm, 38,463 inv. (1930).
Residensstad: Tönder. Köpingar: Höjer och
Lögumkloster. Består bl. a. av den del av
förutvarande T., som 1920 tillföll Danmark.
Tönder-Nissen, se N i s s e n, R. T.
Tönisson, Jaan, estländsk politiker (f. 1868).
Var en tid domare i ryska guv. Orel och led.
av första ryska duman 1906. En av ledarna
för estländska frihetsrörelsen, var han 1917—
18 ordf, i delegationen till ententen, 1919—
20 led. av konstituerande församlingen och
från 1920 av riksdagen. T. var »statsäldste»
(stats- och regeringschef) 1919—20, 1927—28
och maj—okt. 1933. Han var riksdagstalman
1923—25 och 1932—33 samt utrikesminister
1931—32. S. Lpt.
Tönnersjö. 1. Härad i Hallands län,
mellan n. delen av Laholmsbukten och
Smålandsgränsen; 574,83 kvkm, 10,332 inv. (1933).
Socknar: Tönnersjö, Eldsberga, Trönninge,
Snöstorp, Breared och större delen av Enslöv (se
d. o.) med huvuddelen av municipalsamhället
Oskarsström. Innanför den långgrunda,
sandiga kusten vidtar en bördig, tätt befolkad
slättbygd, vars utlöpare utmed floderna
(Fyl-leån med Simlångsdalen, Nissan m. fl.) nå
långt upp i höglandet. Före 1929 tillhörde en
del av Torup häradet. 13,161 har åker, 28,792
har skogsmark. Jämte jordbruk industri och
handel. Kommunikationer: se kartan vid
Halland. Tillhör Laholms fögderi och Hallands
läns s. domsaga.
2. Socken i T. härads (se ovan) skogsbygd,
mellan kustslätten och Smålandsgränsen;
119,44 kvkm, 841 inv. (1933). 1,574 har åker,
5,080 har skogsmark. Egendom: Brunskog.
Ingår i Eldsberga och T. pastorat i Göteborgs
stift, Laholms kontrakt.
Tö’nni, se Mytologi, sp. 577.
Tönning, Tönningen, stad i preuss. prov.
Schleswig-Holstein, vid Eiders utlopp i
Nordsjön; 3,577 inv. (1925). Den sedan 1644
befästa staden intogs 1713 av M. Stenbock, som
s. å. blev fången där med sin här.
Fästningsverken slopades sedan. Slottet nedrevs 1735.
Tönsberg, förr Tunsberg, Norges äldsta
stad, vid inre Tönsbergf jorden i Vestfold
fylke; 11,997 inv. (1930). T., som är säte för
fylkesmannen i Vestfold fylke, ligger vid
foten av det 63 m höga Slottsfjell, med ruiner
av Tunsbergshus slott och fästning, har goda
järnvägsförbindelser och ansenlig
handelsflotta (526,699 bruttoton 1931). Genom S.
Foyn (se d. o.) var T. på 1800-talet bekant för
sin betydande valfångst. T. förbindes genom
Steinskanalen med Oslofjorden. — Monogr. av
O. A. Johnsen (1928 ff.). Ax. S.
TÖNNERSJÖ H2
Skala. 1 = 500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
