Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tönsbergfjorden - Tönshammars bruk - Töpffer, Rodolphe - Töpler, August - Törd - Töre - Töreboda - Törefors - Törel - Törelväxter - Törn - Törnblom, A. - Törne, von, släkt - Törne, Elsa - Törne, Olof von - Törne, Per Olof von - Törneblad, Bengt Johan - Törnebladh, Carl Peter - Törnebladh, Henrik Ragnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
981
Tönsbergf jorden—Törnebladh
982
Tönsbergfjorden, fjordliknande sund i
Vest-fold fylke, ö. Norge, mellan fastlandet och
öarna Tjömöy och Nötteröy, i n. ö. genom
Steinskanalen (jfr Tönsberg) i förbindelse
med Oslofjorden. — Befästningar vid T.
försvara Melsomviks marinstation. Ax. S.; L. af P.
Tönshammars bruk, se Söderhamn och
Sandarne.
Töpffer [fr. uttal töpfä’r], Rodolphe,
schweizisk författare och tecknare (1799—
1846), prof, i estetik i Geneve, skrev
romanerna »La bibliothèque de mon oncle» (1832;
sv. övers. 1838) och »Le presbytère» (1832—39)
jämte en rad berättelser, »Nouvelles
genevoi-ses» (1841; sv. övers. 1871), hans mest
spridda verk, m. m.; han var en utsökt berättare.
T. utgav även spirituella reseskildringar
(»Voyages en zigzag», 1843, m. fl.), som han
själv illustrerade, och samlingar av originella
skämtteckningar och karikatyrer. 1834 blev
T. led. av stora rådet, tog verksam del 1 de
offentliga ärendena, uppsatte och medarbetade
i tidningen Courrier de Genève. Monogr. av
E. Schur (1912). J. M-r.*
Töpler, August, tysk fysiker (1836—
1912), prof. 1865 i Riga, 1869 i Graz och 1876
—1900 i Dresden. Om den av T. uppfunna
s 1 i r m e t o d e n se d. o. (J- T.)
Törd, zool., se Tordmule.
Töre, kustsocken i Norrbottens län,
Neder-kalix tingslag, kring Törefjärden, Töreån och
de av Kalix älv genomflutna Morjärvs- och
Kamlungeträsken; 890,70 kvkm, 4,671 inv.
(1933), därav 1.739 i Morjärvs
kyrkobokfö-ringsdistrikt. De stora byarna ligga kring
Törefjärden och sjöarna. I havet de stora
öarna Rånön och Bergön. 1,518 har åker,
56.442 har skogsmark. Vid Morjärvsträsket
Morjärvs (se d. o.) station och vägknut, vid
Törefors (se d. o.) sågverk m. m. Pastorat i
Luleå stift, Norrbottens s. kontrakt.
Töreboda, köping i Skaraborgs län, Vadsbo
härad, vid V. stambanans skärning med Göta
kanal; 36 har, 1,087 inv. (1933). Handels- och
marknadsplats med sparbank, avd.-kontor av
två affärsbanker samt flera smärre
industrianläggningar. Tax.-värde å fastighet 3,410,300
kr. (1932), tax. inkomst 997,630 kr. Ingår i
Björkängs församl. Blev köping 1909.
Törefors, fabrik för tillv. av träfiberplattor,
sågverk och hyvleri i Töre socken, på
Norr-bottenskusten. Äges av Törefors a.-b., gr. 1927,
aktiekap. 1 mill. kr., 250 arb., årstillv. 5,000
ton träfiberplattor, 8,500 stds trävaror. T.
hamn är Sveriges nordligaste. — Anlädes som
järnbruk vid 1800-talets början av S. G.
Hermelin. Nedbrann 1932 men återuppfördes.
Törel, bot., se Euphorbia.
Törelväxter, bot., se Euphorbiaceae.
Törn begagnas på fartyg i flera
bemärkelser, bl. a. varv el. slag, t. ex. »rundtörn»,
»halvtörn» med en tågända, el. postgöring, t.
ex. »rortörn», »utkikstörn». ö-g.
Törnblom, A., se N o r r b o, E.
Törne, von, svensk-finländsk släkt,
härstammar från tullnären i Stockholm Nils
Larsson (d. före 1606). Dennes sonson
po-litiborgmästaren i Stockholm Hans
Olofsson Törne (d. 1671) hade bl. a. tre
sonsöner, adlade resp. 1726, 1727 och 1731 med
namnet von T., bland dem Olof von T. (se
nedan). Från en dennes kusin härstammar
den nu levande, i Finland 1818
immatrikule-rade ätten (i Sverige är släkten utdöd). Av
dess medl. märkas den av Runeberg
besjungne överstelöjtnanten Johan Reinhold
v o n T. (1752—1810) och hans sonsons son P.
O. von T. (se nedan). — En H. O. Törnes
sonson adlades 1719 med namnet
Törnebladh; till ätten, som lever, hörde C. P. och
H. R. Törnebladh (se dessa ord). — H. O.
Törnes son Olof Hansson Törne
adlades 1698 med namnet Törnflycht (d. 1713;
se d. o.). — Om släkten T. se C. Forsstrand i
Samfundet S:t Eriks Årsbok 1906.
Törne, Elsa, se -T e n o w, Elna L. J.
Törne, Olof von, ämbetsman, politiker
(1686—1745); jfr släktart. E. o. assessor i
Kommerskollegium 1719, adlad (förut Törne)
1726, kommerseråd 1732. Är med all
sannolikhet den i bevarade källor ej namngivne
förmedlaren mellan franske ministern och den
inhemska oppositionen vid hattpartiets
grundande och första verksamhet 1734. T., som
1734 och 1738—39 var led. av mindre sekreta
deputationen samt 1740—41 och 1742—43 av
sekreta utskottet, spelade sedan närmast en
partisekreterares roll. Han utgav
uppmärksammade politiska stridsskrifter. T. S-g.
Törne, Per Olof von, finländsk
historiker.(f. 1882); jfr släktart. Blev 1911
docent i Helsingfors och 1918 prof, i nordisk
historia vid Åbo akad. Bland T:s skrifter
märkas »Ptolémée Gallio Cardinal de Cöme»
(1907), »Don Juan d’Autriche et les projets
de conquéte de 1’Angleterre» (2 bd, 1915—28)
och »Finlands riddarhus 1818—1918», I (1926).
Han var 1916—24 utgivare av Historisk
Tidskrift för Finland. H. E. P.
Törneblad, Bengt Johan, författare
(1782—1820), levde som litteratör i
Stockholm. Han började som utgivare av tidningen
Nya Posten (1810—12), där T:s fabel
»Räf-varne», som gav form åt misstankarna om
Karl Augusts förgiftning, bidrog att
framkalla mordet på Fersen. Tidningen
uppträdde dessutom särskilt som motståndare till
Po-lyfem och nya skolan, vars ivrige förkämpe
T. sedermera vart. Han översatte Schillers
»Don Carlos» (1813), »Jungfrun af Orleans»
(s. å.) och »Wallenstein» (1814) m. m., skrev
allehanda ströskrifter, romaner, satirer,
konjunkturskrifter o. dyl., bl. a. »Friherre Dolk»
(1814—15), en roman i Cederborghs stil, och
deltog i striden mot Grevesmöhlen. T:s
»Ideal till en sann och äkta qvinnobildning»
(1815) framkallade C. J. L. Almquists »Hvad
är kärlek?». (R-n B.)
Törnebladh, Carl Peter, jurist,
ämbetsman (1774—1844); jfr släktart. Törne,
von. T., som 1806 blev häradshövding, var
1811—14 en av lagkommitténs mest dugande
krafter. Som justitieombudsman 1823 och 1829
—35 ådrog han sig den liberala oppositionens
kritik. Under den politiska krisen 1840 blev
T, statsråd och var 1840—43
justitiestatsmi-nister. T. gjorde ingen märkligare politisk
insats. Blev 1841 en av rikets herrar. B. E-r.
Törnebladh, Henrik Ragnar, skolman,
politiker (1833—1912), kusins son till C. P.
T. Fil. dr 1854, lektor i Kalmar 1859, rektor
där 1867 och vid Högre allrn. läroverket å
Södermalm i Stockholm 1879. lektor där 1882
—1903 (efter 1884 ej tjänstgörande), led. av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
