Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uigurer - Uiguriska - Uioara - Uist, North och South - Uitlanders - Uiya, U. I. Y. A. - Ujejski, Kornel - Ujiji, Udjidji - Ujiyamada - Ujjain - Újpest - U-järn - U. K. - Ukamba - Ukas - Ukereve - Ukiyoye - Ukko - Ukna - Ukraina, Ukraïna (USSR)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uigurlska—Ukraina
1009
stånd till mongolerövringen under Djingis-kan
i början av 1200-talet. Rester av en
blomstrande kultur, betingad av u:s ställning som
förmedlare av handeln mellan Kina och
Västerlandet, ha bragts i dagen genom grävningar
efter 1900. U. hade ett alfabet, härlett ur det
arameiska. Storartade handskriftsfynd ha
givit underrättelser om den blandning av olika
religioner — buddism, nestoriansk kristendom
och manikeism —, som rådde. Uigurisk
kultur hade också det rike, vars medelpunkt på
900-talet blev Kaschgar. (J. Ch-r.)
Uigüriska, uigurernas (se d. o.) språk, av
vilket man känner rester från 700-talet e. Kr.
Från det västliga uigurområdet härstammar
skriften »Kudatku bilik»
(Regeringsveten-skap; utg. av F. W. Radloff, 1890—1910),
skriven omkr. 1070 och uppvisande tydlig
persisk-islamitisk påverkan. Den gamla u. ligger
till grund för östturkestans nuv. tal- och
skriftspråk. Jfr Redloff, »Uigurische
Sprach-denkmäler» QJ28). H. S. N. (J. Ch-r.)
Uioara [ojåaTa], magyar. Marosüjvdr,
kommun i rum. dep. Alba de Jos, Transsylvanien,
i Marosdalen; 4,891 inv. (1921). Stort
saltbergverk med sodafabriker.
Uist [ö’ist el. mist], N o r t h U. och South
U., öar bland Hebriderna (se d. o.).
Uitlanders [61’tlandars], se Boerkriget.
Uiya, U. 1. Y. A., förk. för Union
Internationale de yachting automobile (se d. *o.).
Ujejski [oje’j-], Kornel, polsk skald (1823
—97). U:s av bondeupproret i Galizien 1846
inspirerade diktsamling »Skargi Jeremiego»
(Jeremias klagovisor; 1847) innehåller bl. a.
koralen »Z dymem po2aröw» (Från
mordbrändernas rök), som blev en polsk nationalhymn.
Han skrev vidare »Melodye biblijne»
(Bibliska melodier, 1852; sv. övers, av A. Jensen i
»Polska skalder», I, 1896) och försökte i ord
tolka Chopinmusik (1857). A-d J.*
Ujiji, U d j i’d j i, stad i
Tanganjikaterri-toriet, vid Tanganjikasjöns ö. kust; omkr.
25,000 inv. (1926). U. har gått tillbaka, sedan
det omkr. 7 km n. därom belägna Kigoma
blivit ändpunkt för territoriets centralbana.
Förr var U. ett betydande slavhandelscentrum
och transitoort till Kongo. I U. fann Stanley
Livingstone 18 okt. 1871. U. kom under tysk
styrelse 1890 och ockuperades 1916 av en
belgisk styrka.
Ujiyamada [od^ija-], stad i Japan, på
Hondos s. kust, nära Iseviken; 51,079 inv. (1930).
U. anses som Japans heliga stad på grund av
de här belägna berömda Isetemplen.
Ujjaln [od^aFn] (skt Ujjayim), stad i Malwa
i Centralindien; 43.908 inv. (1921); tillhör
numera staten Gwalior. U., som redan
århundraden f. Kr. var en av Indiens berömdaste platser
och största kulturhärdar, var huvudstad i
riket Avanti; det räknades också (jämte
Bena-res, Oudh, Muttra m. fl.) som en av Indiens
sju heligaste platser, antagl. såsom ett
centrum för Sivakulten. Ännu på 400—500-talet
e. Kr. stod U. i fullt flor. Kälidäsa (se d. o.)
m. fl. litterära storheter skola ha levat där.
Genom U. går i den indiska astronomien den
första meridianen. J. Ch-r.
Ujpest [0’jpäJT] (Nya Pest), industriförstad
till Budapest, på vänstra Donaustranden;
67,400 inv. (1930).
U-lärn, se F a s o n j ä r n.
1010
U. K., förk. för eng. United kingdom (of
Great Britain and Northern Ireland}, det
förenade konungariket (Storbritannien och
Nordirland).
Uka’mba, land, bebott av akamba (se d. o.),
samt administrativ provins i Keniakolonien.
Ukäs (ry. ukaz), urspr. kejserlig rysk
förordning, i allm. påbud, befallning.
Ukere’ve, största ön i Victoria njansa,
Tan-ganjikaterritoriet, ligger i sjöns s. ö. del;
omkr. 560 kvkm, 55 km lång. Även Victoria
njansa kallades förr Ukereve.
Ukert [ö’k-], Friedrich August, tysk
lärd (1780—1851). Var bibliotekarie vid
hertigliga biblioteket i Gotha och är särskilt
känd genom det av honom och Heeren utgivna
verket »Geschichte der europäischen Staaten»
(se Heeren, A. H. L.).
Ukiyoye [okijåe], se Japansk konst,
sp. 1016.
Ukko [o’kå], se Mytologi, sp. 578.
Ukna, socken i Kalmar län, i det inre av
N. Tjusts härad; 153,99 kvkm, 1,946 inv. (1933).
Huvudbygden i Storåns dal, mellan sjöarna
Akervristen och Storsjön, omges av sjörik
skogs- och bergsbygd. 2,971 har åker, 10,045
har skogsmark. Egendomar: Stensnäs (se d. o.),
Tjustad, Melby m. fl. Kraftstation: Alelby.
Pastorat i Linköpings stift, N. Tjusts kontr.
Ukrai’na, Ukraina, en av
förbundssta-terna inom Ryska Sovjetunionen, i
huvudsak motsv. det historiska begreppet U. (se
nedan), off. kallad Ukrainskaja sovetskaja
sotsialistitjeskaja respublika (förk. USSR),
d. v. s. Ukrainska socialistiska
sovjetrepubliken; 451,607 kvkm, 31,403.200 inv. (1931);
huvudstad: Charkov. U. omfattar hela s. v.
delen av Europeiska Ryssland (se karta vid
art. Ryssland) med undantag av Krim
och har kust vid Svarta havet och Azovska
sjön. Till U. hör även den autonoma
republiken M o 1 d a u (se d. o.). Södra U. är en
del av Svartahavslåglandet, mellersta delen
genomdrages av Podoliska urbergsplatån och
Donetsplatån, norra U. omfattar större delen
av övre Dnjeprbäckenet. U:s huvudflod är
Dnjepr; i v. flyta Bug och Dnjestr (gränsflod
mot Bessarabien, jfr d. o.), i ö. Dons biflod
Donets. U. ligger till större delen inom svarta
jordens område (endast nordligaste U. inom
podsoljordens område) och tillhör
Sovjetunionens bördigaste, bäst odlade och folkrikaste
trakter. Av befolkningen voro 1926 80.i %
ukrainare, 9,2 % ryssar och 5,4 % judar
(sistnämnda kategorier i städerna); dessutom
polacker, tyskar, rumäner (i republiken Moldau),
greker, armenier m. fl. Jordbruk och
boskapsskötsel äro huvudnäringar; 83 % av den
produktiva arealen äro åker. Utom vete, råg, majs,
havre och korn odlas även potatis, sockerbetor
(U. lämnar 86 % av Sovjetunionens
sockerproduktion), solrosor (för oljeproduktion) samt
frukt och grönsaker. Vid sidan av den
betydande nötboskapsskötseln (med
mejerihantering) drives även stark häst- och svinavel.
Bergsbruket lämnar främst stenkol (från
Donetsplatån; 3ln av unionens produktion),
järnmalm (vid Krivoj Rog; mer än hälften av
unionens produktion), manganmalm och salt.
Metall- och maskinindustrien är starkt
utvecklad i Donetsområdet (centrum är Stalin),
Charkov, Dnjepropetrovsk och Nikolajev, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
