Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ulff, Gurli Johanna Carolina - Ulf Fasi - Ulf Gudmarsson - Ulfhild - Ulf jarl - Ulf Karlsson - Ulfklou, Henrik Gustaf - Úlfljótr, Úlfjótr - Ulfsby - Ulfsbäck - Ulfsläkten - Ulfssparre (af Broxvik), släkt - Ulfsson, J. - Ulfstand, släkt - Ulf Ugglesson (Uggason) - Uljanovsk (Simbirsk) - Uljasutaj (Dschibehalanty) - Uljeberg - Ulk (fiskar) - Ulk (fiskeri) - Ulkokalla - Ull (hår)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1019
Ulf Fasi—Ull
1020
teatrarna, 1884—87 vid Nya (Svenska)
teatern. U. var en tekniskt säker skådespelerska,
vars något kyliga framställning nådde högt i
komedien. Hon spelade bl. a. Katarina i »Så
tuktas en argbigga», Orleanska jungfrun,
Susanna i »Figaros bröllop», Fenella i »Den
stumma från Portici», Berta i »Rolands
dotter», Agnes i »Dagvard Frey» och Marcus i
»Arria och Messalina». U. var från 1883
g. m. bergsingenjören G. U 1 f f. G. K-g.
Ulf Fasi, se F o 1 k u n g a ä 11 e n, sp. 752.
Ulf Gudmarsson, se Birgitta och Lejon 3.
Ulfhild, drottning, se Sverker, sp. 1051.
U’lfilas, se W u 1 f i 1 a.
Ulf jarl, dansk storman (d. 1026). Äktade
Knut den stores syster Estrid, satt som
hövding på Jomsborg och deltog i slaget i Helgeå
1026. Då han blivit ovän med Knut, lät denne
dräpa U. i Roskilde. Om U:s son konung Sven
Estridsen se Sven, sp. 880.
Ulf Karlsson, se Folkungaätten, sp. 752.
Ulfklou [-klo], Henrik Gustaf,
marinofficer, mystiker (1756—1819). Hade som
magisk undergörare stort inflytande över hertig
Karl, vilken han 1784 smorde till konung över
Sverige och Norge Ȋnda till vita stenen vid
Moskva». Bland hans adepter märktes
vidare Fredrik Sparre, J. G. Oxenstierna och
K. A. Ehrensvärd. U. hade en fiende och
medtävlare i G. A. Reuterholm, som redan
hösten 1784 lyckades skilja honom från
hertigens person. — Jfr G. Iverus, »Hertig Karl
av Södermanland» (1925). A. G-de.
Ulfljötr, Ü 1 f j 6 t r, se Island, sp. 778.
Ulfsby, fi. U’lvila, socken från medeltiden
i Äbo och Björneborgs län, Finland, vid
utloppet av Kumo älv; 167 kvkm, 10,125 inv.
(1932), finsktalande. O. Brn.
Ulfsbäck, se Ulvsbäck.
Ulfsläkten, se Folkungaätten, sp. 752.
Ulfsparre (af B r o x v i k), svensk släkt,
som härstammar från Påvel Tufvesson,
vars son var ståthållaren på Kalmar (1546)
Måns Påvelsson (känd från 1490-talet).
Hans son riksrådet Erik Månsson U:s
(d. 1564) sonsöner introducerades 1626. E.
M. U:s son Jöran Eriksson U. (1544
—1612) innehade olika kommendantposter, var
bl. a. legat till Danmark 1599, blev 1600
riksråd och satt i blodsdomstolen i Linköping s. å.
Hans sonson landshövdingen i Kalmar Jöran
U. (1617—56) blev frih. 1653 (slöt sin gren).
Riksrådet J. E. U:s bror den rike Hans
E r i k s s o n U. (d. 1616) var en av Karl IX:s
främsta anhängare och blev 1593 furstligt råd,
utmärkte sig vid Stångebro 1598 och var flera
gånger ståthållare på Kalmar. Hans son Ä k e
Hansson U. (1597—1657) blev 1640 amiral,
hade 1642 uppdrag till Portugal och deltog
1644 i sjökriget mot Danmark men kom ej
med i striden på Kolberger Heide. Han blev
landshövding på Gotland 1645, riksråd 1648
och frih. 1653 (denna ätt utgick på manssidan
1820). En E. M. U:s ättling i 9:e led var
Georg U. (1790—1866), som blev förste
expe-ditionssekr. i Kammarexpeditionen 1818 samt
1824—38 tidtals såsom statssekr. skötte
expeditionen, 1838—40 som ständigt
tillförordnad. Han var 1851—58 president i
Statskontoret. Hans 1860—61 skrivna memoarer
»Från Karl Johans dagar» (utg. av S. J.
Boe-thius 1907) äro av intresse. (B. Il-d.)
Ulfsson, J., se Jakob U 1 f s s o n.
Ulfstand, dansk adelssläkt, särskilt bofast
i Skåne, utdöd 1634. Jakob Gertsen (d.
1410), som 1392 blev ärkebiskop i Lund och
jämte Uppsalaärkebiskopen krönte Erik av
Pommern i Kalmar 1397, var farfars bror till
riddaren och riksrådet Jens Holgersen
(d. 1523) till Glimminge (se G 1 i m m i n g
e-h u s). Denne var »lensmand» på Gotland 1487
—1509 och deltog framgångsrikt i sjökriget
mot hansestäderna, särskilt 1511. Hans frände
riksrådet Truid Gregersen U. (1487—
1545) till Torup, g. m. den rika Görvel
Faders-dotter (se d. o.), var från 1522 »lensmand» på
Varberg och spelade en framträdande roll i
de inre danska striderna efter 1533. Herr
Truids brorson Jens Holgersen U. (d.
1566) till Skabersjö var från 1562 »lensmand»
på Bohus, som han försvarade mot svenskarna
1564—66. Den sistnämndes bror riksrådet
Hak Holgersen U. (1535—94) till
Häcke-berga deltog i Daniel Rantzaus tåg till
Sverige 1567—68, satt 1590—93 i
förmyndarstyrelsen för Kristian IV och blev 1593
riks-marsk. — Om ätten U. se Danmarks Adels
Aarbog 1896. P. E-t; B. H-d.
Ulf Uggesson (U g g ason), isländsk skald
från 900-talets slut. Se Mytologi, sp. 572.
Uljanovsk [olja’nofsk], till 1924 Simbirsk,
stad i Mell. Volgaområdet, Sovjetryssland, på
Volgas högra strand och vid järnväg; 72,274
inv. (1926). U. är uppkallat efter Lenin (V.
I. Uljanov), som föddes i U.; hans födelsehus
är nu partihistoriskt museum. U. är en
betydande omlastningshamn för flod- och
järnvägstrafik och driver textilindustri m. m.
Simbirsk, gr. 1648, var från 1796
guverne-mentshuvudstad i ett liknämnt guv.
Uljasutaj (D s c h i b e h a 1 a n t y), stad i v.
Mongoliet, i s. Changaibergen, 1,770 m ö. h.;
omkring 4,000 inv. Knutpunkt för
karavanvägar till Urga, Kobdo och Kalgan.
Uljeberg, herrgård i Viby socken,
Östergötland, 19 km v. s. v. om Linköping; 341 har,
därav 213 har åker; tax.-värde 292,900 kr.
(1931). Donerades 1646 till II. von Broberger,
såldes 1651 till biskop A. Prytz och har
sedan 1655 ägts av bl. a. biskop S.
Enan-der-Gyllenadler, släkterna von Danckwardt
och Götherhielm.
Ulk, zool., se H a v u 1 k, Marulk och
Sargassomarulkar.
Ulk, fisk., se Fiskredskap, sp. 502.
Ulkokalla [o’lkå-], fyr i n. delen av Bottniska
viken, utanför Kalajoki älvs utlopp, Finland.
Ull, hår, som utgöra betäckning på fårs
m. fl. djurs hud och brukas till spinning av
garn för beklädnadsändamål. Fårullen är
viktigast, men även hår av get, lama och
kamel kallas ull. U. innehåller mjuka,
vågfor-migt krusade fibrer, uppbyggda av keratin
(se d. o.). Under mikroskopet visar sig
ullhåret sammansatt av olika slags celler, de
yttersta liknande fjäll, som i regel
taktegel-formigt täcka varandra och ge konturen ett
tandat utseende; hos grövre ullhår finnes en
märgkanal. Tekniskt skiljer man mellan
k a m u 11 och k a r d u 11 (se dessa ord); den
förra är vanl. mer än 10 cm lång och
mindre krusig, den senare är kortare och starkt
krusig. Fårull klippes av djuren och saknar
därför hårrötter. På grund av föreg. klipp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
