Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ull (hår) - Ull (gud) - Ulla - Ullapor - Ullared - Ullasjö - Ullberg, Jonas - Ullbin - Ullene - Ullensaker - Ullensvang - Uller - Ullerud - Ullervad - Ulleråker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1021
Ull—Ulleråker
1022
ningar finnas ej heller naturliga spetsar, utan
hårändarna äro tvärt avskurna. Hos lammull
finnas dock de naturliga spetsarna i behåll.
På s. k. garvull, en biprodukt vid avhåring
av fårskinn i garverier, kvarsitta i regel
hårrötterna. Rå u. föres i handeln dels otvättad,
dels tvättad. Den kan dock ej omedelbart
förarbetas till yllevaror, då den alltid
innehåller föroreningar samt naturligt ullfett
(ullsvett). Genom i yllefabrikerna företagen
fullständig uttvättning förlorar fin ull 50—
70 % av sin vikt. Av ullfett framställes bl. a.
lanolin (se d. o.). Jfr Angoraull,
Får-s k ö t s el, Karbonisering och
Konstull. — U. är näst bomull det viktigaste
väv-nadsämnet och har sedan urminnes tid
nyttjats till beklädnadsartiklar i de tempererade
zonerna. Världsproduktionen av u.
beräknades 1930 till 1,620.000 ton, därav från
Australien 397,000 ton. Förenta staterna 193,000 ton,
Europeiska Ryssland 136,000 ton, Argentina
149,000 ton, Sydafrika 132,000 ton och Nya
Zeeland 121,000 ton; av de europeiska
länderna komma Storbritannien och Irland
främst med en produktion av tills. 55,000 ton.
Sverige införde 1932 8,302 ton u. till ett
värde av 18,5 mill. kr. G. H-r.
Ull (»glans»), asagud, enl. Snorre ypperlig
bågskytt och skidlöpare, åkallad i tvekamp.
Ingen myt berättas om honom. I
eddakväde-na nämnes han sparsamt men på ett märkligt
sätt: Oden utlovar en gång »Ulls och alla
gudars huldhet», och en dyrbar ed säges vara
avlagd vid Ulls ring. Starkare än någon
annan gud framträder han i ortnamn, särskilt i
ö. Sverige (18 Ullevi; Ultuna och Ulleråker
vid Uppsala). Före Odenstrons inträngande
synes han ha varit den främste av gudarna.
Kultorter för U. och Njord (se d. o.) ligga
ofta nära varandra. Då Njord urspr. varit
en gudinna, har U. tydligen dyrkats som
hennes make. Trol. är han en gammal
himmels-gud. Jfr Mytologi, sp. 574. E. W-én.
Ulla, norsk älv, från Buklefjellene i
Aust-Agder fylke till Jösenfjord i Rogaland fylke.
Kan utbyggas för 175.000 hkr. Fallen ägas av
staten. Ax. S.
Ullapor, Lagöthrix, släkte av de brednäsiga
aporna. Kroppen är täml. kraftig och de
främre extremiteterna måttligt långa.
Svansen är utbildad till gripsvans. Huden är
beklädd med en tät, ullig päls. U. bebo
skogarna kring Amasonfloden och Orinoco samt i
Peru. Den grå ullapan, L. lagotricha,
den största av Amerikas apor, är nära l1^ m,
varav hälften kommer på svansen. T. P.
Ullared, socken i Hallands län, Faurås
härads skogs- och bergsbygd, kring Ätrans biå
Högvadsån; 55,33 kvkm, 750 inv. (1933). 501
har åker, 3,604 har skogsmark. Ingår i
Fagereds. Källsjö och U:s pastorat i Göteborgs
stift. Falkenbergs kontrakt.
Ullasjö, socken i Älvsborgs län, Kinds
härad, vid Ätran, n. om Svenljunga; 55,88 kvkm,
807 inv. (1933). Skogstrakt med betydande
mossar och enstaka bergplatåer. 884 har
åker, 3,076 har skogsmark. Ingår i
Svenljunga, örsås, Revesjö, Redslareds och U.
pastorat i Göteborgs stift. Kinds kontrakt.
Ullberg, Jonas, ämbetsman, politiker (1767
—1844). Blev 1794 jur. lic. och 1796 docent
i lagfarenhet i Uppsala. 1800 var han åkla-
gare i processen mot Juntan (se d. o.), 1803—
28 borgmästare i Sundsvall. Han blev 1828
ju-stitieborgmästare i Stockholm, fick 1815
lagmans titel och blev 1818 jur. utr. dr. Han
var J. O:s suppleant 1823—34 och dennes
sekr. 1812—34. 1809—35 var U. en av
borgarståndets mest framträdande konservativa
led., 1828—30 och 1834—35 ståndets talman.
1812—40 var han fullmäktig i
Riksgäldskon-toret. U. var en av regeringens pålitligaste
och inflytelserikaste anhängare. B. E-r.
Ullbin, zool., se B i f a m i 1 j e n, sp. 261.
Ullene, socken i Skaraborgs län, Vilske
härad, v. om Falköping; 24,38 kvkm, 279 inv.
(1933). Småkuperad skogs- och
jordbruksbygd. 410 har åker, 1,387 har skogsmark.
Ingår i Vilske-Kleva, U. och Bjurums
pastorat i Skara stift, Vånga kontrakt.
Ullensaker, herred i Akershus fylke, Norge,
n. ö. om Oslo; 248,97 kvkm, 7,265 inv. (1930).
I U. ligger exercisplatsen Gardemoen. Ax. S.
Ullensvang, herred i Hardanger, Hordaland
fylke, v. Norge, vid Sörfjord; 1,209,34 kvkm,
2,024 inv. (1930). Betydande fruktodling. I
U. ligger Lofthus (se d. o.). Ax. S.
Uller, annan namnform för asaguden Ull.
Ullerud, socknar, seNedreUllerud och
övre Ullerud.
Ullervad, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad, närmast s. ö. om Mariestad, på
Väner-slätten; 33,19 kvkm, 902 inv. (1933).
Genom-flytes av Tidan. 1,722 har åker, 1,301 har
skogsmark. Ingår i U:s, Eks, Ekby och Utby
pastorat i Skara stift, Mariestads kontrakt.
GENERALSTABENS LITOGR ANSTALT. STHLM.
Ulleråker, härad i Uppsala län, sträcker sig
från Mälarfjärden Ekoln mot n. v. upp till v.
länsgränsen och begränsas i ö. och n. ö. av
nedre Fyrisån, Uppsala stad och Fyrisåns biå
Jumkilsån; 243,65 kvkm, 7.589 inv. (1933).
Omfattar landskommunerna Bondkyrka,
Uppsala-Näs, Vänge, Läby, Börje samt den större men
folkfattigare delen av Jumkil (se d. o.).
Närmast Uppsala, Mälaren och utmed
vattendragen har häradet tätt befolkade och odlade
slättområden (Uppsalaslätten), f. ö. .mest
skogs och mossmarker. Utmed Fyrisån löper
Uppsalaåsen. 6.821 har åker. 8,322 har
skogsmark. I Uppsalatrakten förortsbebyggelse.
ULLERÅKERS h°
Skala. 1:500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
