Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ulleråker - Ulleråkers och Norunda kontrakt - Ulleråkers sjukhus (Uppsala hospital och asyl) - Ullevål - Ullfors - Ullgren, Clemens - Ullgumpen - Ullkrabbor - Ullman, Erik Erland - Ullman, Gustaf - Ullman, Uddo Lechard - Ullmann, Viggo - Ullmannia - Ullmannit - Ullmätare - Ulloas ring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1023
Ulleråkers och Norunda kontrakt—Ulloas ring
1024
Jordbruk, industri (bl. a. tegelbruk).
Kommunikationer: se kartan vid Uppland. Tillhör
Tiunda fögderi och Uppsala läns s. domsaga.
Ulleråkers och Norunda kontrakt, i
Ärkestiftet, omfattar 6 pastorat: Bälinge, Åkerby
och Jumkil; Uppsala-Näs, Västeråker och
Dalby; Vänge och Lä by; Skuttunge; Tensta,
Lena och Viksta; Björklinge.
Ulleråkers sjukhus, förr Uppsala
hospital och asyl, är till sitt ursprung
Sveriges äldsta sinnessjukhus med anor från det
i Uppsala av domprosten Andreas And 1302
anlagda helgeandshuset (vid nuv. Fyristorg).
Efter 1702 års brand uppfördes där 1705 ett
hospital, som 1811 flyttades till några gamla
kronobrännerier s. v. om Uppsala, invid
Fyrisån. Under 1800- och 1900-talet har här
anstalten utbyggts i flera etapper och har nu
1,264 platser. Sedan 1859 lämnas vid U.
klinisk undervisning i psykiatri. Sjukhuschefen
är prof, i psykiatri vid univ. V. W-rt.
Ullevål, gård i Vestre Aker, strax n. om
Oslo, Norge. Största delen av U. tillhör nu
Oslo stad, som där anlagt stora sjukhus,
idrottsplats och en trädgårdsstad (se vidare
Oslo, med bild och kartor). Ax. S.
Ullfors, se Strömsberg 2.
Ullgren, C 1 e m e n s, kemist (1811—68),
från 1853 prof, vid Teknologiska inst. i
Stockholm. Utom vetenskapliga avh., huvudsaki.
i analytisk kemi, utgav han »Organiska
che-mien», I (1839). Led. av Vet.-akad. (1859).
Ullgumpen, zool., dets. som björkspinnaren.
Ullkrabbor, Dro’miidae, till gruppen
krabbor bland kräftdjuren hörande familj, med
fjärde och femte benparen sittande
jämförelsevis högt upp på ryggen och det femte längre
än de övriga. U. förekomma i alla hav.
Vanlig i Medelhavet är den 6—9 cm långa a 1
1-männa ullkrabban, Dromia vulgaris.
Släktet Dromiopsis är ledfossil i Sveriges och
Danmarks övre krita. T. P.
Ullman, Erik Erland, författare (1749
—1821), kyrkoherde i Torp 1782, i Ed 1809
och kontraktsprost i Västra Dal 1811. U.
skrev, utom en forts, av Rålambs »En svensk
adelsmans äfventyr», »Den swenska fröken»
(1780), »En swensk grefves besynnerliga
händelser» (1782) m. fl. romaner efter
Richard-sons och Prévost d’Exiles förebilder.
Ullman, Gustaf, författare (f. 1881 12/e).
Debuterade med diktsamlingen »Västkust»
1903, följd av »Caprifol» (1905), »Sångarbikt»
(1910), »Kärlek» (1913), »Ur livets visor»
(1915), »Silverljuset»
(1918), »Valda
dikter» (1922) m. fl. samt
romaner och noveller,
ss. »Fast mark» (1905),
»Tord» (1906),
»Präster» (1907; hans bästa
bok), »Ungdom» (1908),
»En flickas ära»(1909),
»Collberg junior»
(1925), »En svensk
flicka» (1927), »Den
farliga gåvan» (1930),
»Fröken Beda» (1933).
U., som växt upp i
Varberg, har sin betydelse i svensk
litteratur såsom det halländska kustlandskapets
och dess befolknings diktare. Hans lyrix
har okonstlad värme och kärv friskhet i
återgivande av halländska landskapsintryck. Hans
novellistik har sin huvudförtjänst i
teckningen av ungdomslivet; även märkas några
goda prästkarakteristiker. — J fr F. Böök,
»Resa kring svenska parnassen» (1926). J. L-t.
Ullman, Uddo L e c h a r d, biskop (1837
—1930), fil. dr i Uppsala 1863, teol. kand.
1869, s. å. prästvigd och docent, 1872 teol.
lektor vid Göteborgs latinläroverk och
kyrkoherde i Lundby
pre-bendepastorat, 1877
teol. dr i Uppsala,
1889 biskop i
Strängnäs och 1927 emeritus.
Av U. utgivna
läroböcker användes en
tid flitigt vid
läroverken. 1871 utkom U:s
»Om den kyrkliga
psalmboken», där
kritik övades mot J. O.
Wallin. Som allmän
princip hävdade U.,
att man i psalmboken
borde upptaga psalmer företrädesvis från
reformationstiden och det därpå näst följande
tidevarvet. U:s principer bestämde urvalet i 1889
års förslag. Någon lösning av
psalmboksfrå-gan åvägabragtes icke. Hans
»Evangeliskluthersk liturgik med särskild hänsyn till den
svenska kyrkans förhållanden» (2 dir, 1874—
85; 2:a uppl. 1889—97; I, 1—2 i 3:e uppl.
1901) var det första mera omfattande
arbetet på det liturgiska området efter Bælters
1762. 1888 kallades U. jämte A. N.
Sundberg, S. L. Bring och C. Norrby att revidera
den gällande handboken. Kommitterades
arbete, på vilket U. tryckte sin stämpel, ledde
till 1894 års kyrkohandbok, antagen vid
kyrkomötet 1893. Vikt lägges där vid
församlingens självverksamhet, och större omväxling
åsyftas därigenom, att hänsyn tages till
kyr-koåret. Vid 1908 års kyrkomöte väckte han
motion om utarbetande av liturgiska och
liturgisk-musikaliska bilagor till
kyrkohandboken. På uppdrag av K. m:t utarbetade U.
jämte J. T. Morén dylika bilagor (3 bd,
mis-sale. vesperale och hymnarium, 1914). — Tills,
m. K. H. G. v. Schéele utgav U. 1881—86
Tidskrift för Kristlig Tro och Bildning och
kvarstod som biträdande red., tills tidskr. upphörde
1894. Bland U:s senare arbeten märkes »Våra
högtider» (2 dir, 1919, 1923). (F. Btm.)
Ullmann, V i g g o, norsk politiker (1848—
1910). Blev 1873 föreståndare för en
folkhögskola och 1902 amtman i Telemark. Omkr.
1880 kastade han sig in i den politiska
striden som agitator för radikala åsikter och
Norges nationella krav samt var en av vänsterns
mest använda folktalare. U. var
stortings-man 1885—1900 och president i stortinget
1892—94 och 1898—1900. W-t K.
Ullma’nnia, paleobot., ett barrträdssläkte i
det permiska systemet. De bladbärande,
ax-liknande grenfragmenten av en art ha blivit
särskilt bekanta genom förekomsten vid
Fran-kenberg i Hessen. A. G. N.*
Ullmannit, miner., se Nickelgl an ?
Ullmätare, se Eriometer.
Ulloas ring [oljå’as-]. meteor., se
Kransfenomen, sp. 13 och bild 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
