Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ulstadius, Lars - Ulster (provins) - Ulster (överrock) - ult. - Ulterior - Ultima - Ultima ratio - Ultima Thule - Ultimatum - Ultimo - Ultimus - Ultra - Ultracentrifug - Ultrafiltra - Ultragammastrålning - Ultramarin (latin) - Ultramarin (Azur, Lasurblått, kemisk-teknisk) - Ultramikroskop - Ultramikroskopisk - Ultramontanism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1035
Ulster—Ultramontanlsm
1036
Benådad 1719, vägrade U. att mottaga
friheten pä den vägen och fick då, oförmögen att
iörsörja sig, bo kvar i fängelset till sin död.
— Jfr E. Hedin, »Pietisten Petter Schaefer» (i
Personhist. Tidskr. 1928). E. Nwn.
Ulster [a’lsto], en av Irlands historiska
provinser, omfattande landets n. del, de nio
grevskapen Down, Antrim, Londonderry, Donegal,
Tyrone, Armagh, Monaghan, Cavan och
Fer-managh, av vilka delar av Cavan, Donegal
och Monaghan nu ingå i Irländska fristaten,
medan de övriga bilda Nordirland (jfr d. o.).
Ulster, överrock av grövre ylletyg (vilket
urspr. tillverkades i prov. Ulster på Irland)
för både herrar och damer; nyttjas särskilt
vid resor.
ult., förk. för it. ultimo (se d. o.).
Ulte’rior, lat., belägen på andra sidan om.
U’ltima, lat., »den sista» (näml. sy’llaba,
stavelse), språkv., ett ords sista stavelse.
U’ltima ra’tio, lat., sista argument, sista
utväg. — Ultima ratio règu m, »det
yttersta bevismedel, som står konungar till
buds», inskrift, som Ludvig XIV lät anbringa
på franska kanoner.
U’ltima Thule, se T h u 1 e.
Ultimatum (av lat. u’ltimus, ytterst,
slutlig), yttersta (an)bud, de yttersta fordringar
el. villkor, som en part vid konflikt under hot
om förhandlingarnas avbrytande förelägger
motparten att antaga.
Ultimo [o’ltimå], it., månadens slut,
månadens tjuguförsta och återstående dagar, vid köp
av värdepapper månadens sista helgfria dag, i
fråga om växels uppvisande till betalning
månadens sista dag. — Ultimoaffärer,
terminsaffärer, som avslutas per ultimo, d. v. s.
sista dagen av löpande el. nästfölj. månad.
UTtimus, lat., den siste; förr den vid
doktors-promotioner sist bekransade, som hade andra
hedersrummet. — Vid simpromotioner den näst
bäste bland årets kandidater el. magistrar.
UTtra, lat., på andra sidan om, utöver;
betecknar i sammansättningar ytterlighets-,
ytterst, överdrivet, t. ex. ultrareaktionär; som
subst. är u. (plur. ultras) = person på ett
partis yttersta flygel, särskilt om de
reaktionäraste monarkisterna i Frankrike 1815—30.
— U 11 r a i’s m, en u:s åskådning.
Ultracentrifüg, apparat för att åstadkomma
mycket starka centrifugalfält, i vilka
tyngdkraftens verkan kan mångdubblas (jfr
Cent-r i f u g och Centrifugalkraft). U. har
fått stor vetenskaplig betydelse genom de
upptäckter, som Th Svedberg (se d. o.) gjort
med en av honom konstruerad u. Denna har
i ett utförande en rotor av kromnickelstål,
som drives runt med hjälp av vid axelns
ändar befintliga turbiner, matade med olja
under högt tryck. Rotorn snurrar i vätgas av
omkr. 10 mm tryck, varvid
friktionsmotstån-det är obetydligt men värmeledningsförmågan
hos gasen tillräckligt stor för att hindra
upphettning genom friktion. Centrifugalkraften
kan i en dylik u. nå ett belopp, som är ända
till 400,000 ggr tyngdkraftens vid 75,000
varv per min. (1933). Linder verkan av denna
kraft fördela sig kolloider (se d. o.) i en
lösning på ett sätt, som möjliggör att
bestämma de enstaka partiklarnas massa. Genom att
mäta vissa konstanter
(sedimentationshastig-heten och sedimentationsjämvikten) kan man
även nå en viss kunskap om partiklarnas form.
Äggviteämnenas molekyler äro att betrakta
som kolloida partiklar, och det har lyckats
Svedberg att bestämma många dylika ämnens
molekylarvikt samt att draga slutsatser av
största betydelse för såväl kemien som
fysiologien. Även rent medicinska och zoologiska
problem ha genom u. fått ny belysning. Litt.:
Th. Svedberg, »Mätningar i starka
centrifugalfält» (i Kosmos, 10, 1932). J. T.
Ultrafiltra, se F i 11 r e r i n g.
Ultragammastrålning, seUltrastrålning.
Ultramarin (av lat. ti’ltra, på andra sidan,
och ma’re, hav), på andra sidan havet.
Ultramarin (A z u r, L a s u r b 1 å 11), kem.
tekn. U. är ett himmelsblått, i vatten olösligt
pulver, som begagnas till blå färg för
tapet-och tygtryck, till blånad av vävnader,
pappersmassa, socker o. s. v. Färgen är fullständigt
ljus- och tvättäkta. Urspr. användes
naturlig lasursten (se L a p i s), numera framställes
u. vanl. på konstgjord väg genom glödgning
av en blandning av porslinslera, glaubersalt,
soda, kol och svavel. I. B.
Ultramikroskop [-skä’p], av Siedentopf och
Zsigmondy uppfunnen apparat för att
iakttaga kroppar med dimensioner, understigande
gränsen för de bästa mikroskops
upplösnings-förmåga (se d. o.). U. konstrueras som ett
vanligt mikroskop, men belysningen ordnas så,
att inga strålar kunna gå direkt från
konden-sorn in i objektivet. För detta ändamål
anordnas belysningssystemet i rät vinkel mot
mikroskopets optiska axel, el. ock nyttjas en
specialkondensor, som ej genomsläpper några
strålar inom den vinkel, som motsvarar
mikroskopobjektivets numeriska apertur (se d. o.),
utan endast inom en där utanför liggande
ringformig zon. Befinner sig under objektivet
ett fullständigt klart och genomskinligt
(»optiskt tomt») medium, blir mikroskopets
synfält mörkt. Innehåller mediet däremot
partiklar, även ytterst små, böjes en del av det
infallande ljuset genom diffraktion och träffar
mikroskopobjektivet. Partiklarna bli
därigenom synliga som lysande punkter mot mörk
bakgrund. Man talar därför om
»mörkfältsbe-lysning». Undre gränsen för storleken av de
partiklar, som kunna skönjas i u., beror på
ljusstyrkan; alltför små partiklar sända även vid
intensivaste belysning alltför liten ljusmängd
upp mot objektivet, för att de skulle kunna
iakttagas. Denna gräns ligger vid omkr. 10
milliondels mm. U. har stor användning för
studiet av kolloidala lösningar, för analytiska
ändamål m. m. Sv. B-r.
Ultramikroskopisk [-skå’-] kallas en kropp,
för liten för att kunna observeras annat än i
ultramikroskop (se d. o.). Kroppar, som ej ens
kunna skönjas i dem, kallas
amikroskopiska. — Se även Ultravisibla. Sv. B-r.
UltramontanFsm, den urspr. geografiska (lat.
u’ltra mo’ntes, på andra sidan bergen, d. v. s.
Alperna) men från 1800-talets början
kyrko-politiska beteckningen på romersk-katolska
kyrkans centralisation i påvedömet i Rom.
U., uppkommen i Frankrike som en korsning
av restaurationskatolicismen efter Napoleons
fall och romantiken, fick sin förste förkämpe
i J.-M. de Maistre (se d. o.). I sin bok »Du
pape» (1819) hänvisade denne till påvedömet
som det fasta värnet mot alla revolutionsten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
