Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ultraviolett strålning - Ultravisibla el. Ultramikroskopiska - Ultuna - Ultunafynden - Ulv - Ulva - Ulvhild - Ulvhult, Ulfhult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1039
Ultravisibla—Ulvhult
1040
Lantbrukshögskolans gamla byggnader vid Ultuna.
kemi; därav det föråldrade namnet »kemiska
strålar» för u.), dess intensivare fotografiska
och fotoelektriska verksamhet och större
förmåga att uppväcka fluorescens. U. har även
viktiga fysiologiska egenskaper, delvis olika
inom olika våglängdsområden (jfr
Ljusbehandling och Strålning, sp. 688; se
även S o 1 b a d och Solbränna); på grund
härav strävar man nu att framställa för u.
genomskinligt fönsterglas till ej för högt
pris. U. ingår i solstrålningen och utsändes
bl. a. av elektriska gnistor och ljusbågar,
särskilt kvartslampor (se d. o.). U. nyttjas
för analytiska ändamål samt inom
mikrosko-pien, då man vill nå högsta möjliga
upplös-ningsförmåga (se d. o.). U. undersökes oftast
med kvarts- el. vakuumgitterspektrograf (se
S p e k t r o g r a f) el. på fotoelektrisk väg.
Även u:s värmeverkan är mätbar, ehuru
svag. Sv. B-r.
Ultravisibla el. Ultr amikroskop iska
kallas de mikrober, som äro så små, att de ej
tydligt kunna ses i de starkast förstorande
mikroskop, el. som passera igenom filter av porslin
el. annat finporigt material, vilka kvarhålla
vanliga (vid mikroskopisk förstoring
upptäck-bara) bakterier. Det först (1898) upptäckta
ultravisibla virus (gift), som passerar finaste
porslinsfilter, var mul- och klövsjukans.
Ultravisibla smittämnen ha sedan påvisats vid flera
sjukdomar, ss. rabies, smittkoppor (och i
koppvaccin), barnförlamning, herpes, trakom,
mässling, parotit, gula febern, pappatacifeber,
den-guefeber, epitelioma contagiosum och sarkom
hos höns, hönspest, i vissa sjukdomar hos
silkesmaskar och bin, i s. k. mosaiksjuka hos
tobaksblad. Möjl. kunna även bakterier, t. ex.
tuberkelbakterier, under vissa omständigheter
ha ultravisibla former. Se Bakterier, sp.
737. G. Wrgn.*
Ultuna, kronogods i Bondkyrka socken,
Uppsala län, omkr. 6 km s. om Uppsala, var
tidigare boställe för landshövdingen i Uppsala
län, sedermera lantbruksinstitut och är
numera lantbrukshögskola.
Sedan riksdagen 1840 besluti t, att U.
kungsladugård jämte tillhörande ägor skulle
överlåtas till ett lantbruksinstitut 1846. började
detta 1848 sin verksamhet med landshövding
R. von Kræmer som styrelsens ordf, och prof.
J. Arrhenius (se d. o.) som föreståndare. Trots
otillräckliga statsanslag lyckades de sätta
egendomen och läroanstalten i gott skick och
bedriva undervisningen så, att institutet vann
stort anseende. Sedan de i början av
1860-talet avgått, vidtog en tid av ekonomiskt
trångmål och tillbakagång. Under 1870-talet
förbättrades förhållandena något.
Lantbruksinstitutet hade inrättats efter de berömda
tyska akademiernas och institutens mönster,
med den teoretiska undervisningen förenad
med praktisk utbildning vid
institutsgårdens lantbruk. 1892 beslöt riksdagen, att
institutets elevkurs skulle vara rent teoretisk
samt egendomen drivas som ett ekonomiskt
bärigt lantbruk, skött av en
egendomsförval-tare, som därjämte skulle vara föreståndare
för lantbruksskolan, d. v. s. lärlingskursen,
vars lärlingar skulle vara egendomens
arbetsstyrka. Efter denna plan har institutets
verksamhet fortgått, dock med betydligt ökat
anslag och med smärre ändringar (se Lan
t-bruksundervisning, sp. 734).
Eleverna mottogos i internat. Enl. riksdagens
beslut 1931 har institutet upphört 1932 och
ersatts av en lantbrukshögskola (se Lan
t-bru ksundervi sni n g, suppl.), varmed
vissa avd. av Centralanstalten för
jordbruksförsök skola förenas (se Jordbrukets
försöksväsen, suppl.). Vid institutet ha.
funnits olika anstalter, t. ex. stamholländeri
av Ayrshireras, mejeriskolor, koskötarskola,
agrikulturkemisk försöksanstalt, Sveriges
ut-sädesförenings filial och
redskapsprovninvs-anstalt, de båda sistnämnda sedan 1897. Till
U. är sedan 1931 förlagd Svenska betes- och
vallföreningens (se d. o.) institution.
Litt.: H. Juhlin Dannfelt. »Ultuna
lantbruksinstitut 1848—1898» (1899); »Matrikel
över styrelsemedlemmar, lärare och elever vid
Ultuna lantbruksinstitut» (1932). IL J. Dft.
Ultunafynden. Vid Ultuna (se d. o.)
påträffades 1854 och 1855 på rullstensåsen invid
Fyrisån en del rika gravar från 600—800 e.
Kr., där de döda jordats, i ett fall bränts, i
båtar, över vilka låga jordhögar
uppkastats. Se Järnåldern och Vendel. —
Litt.: G. Ekholm, »Hjälmgrafven vid
Ultuna» (i Upplands Fornminnesfören:s Tidskr.,
XXXII, 1917). H. R-h.
Ulv, zool., se Varg.
U’lva, bot., se G rön alger, sp. 1176 och
bild 7.
Ulvhild, annan form för Ulfhild (se d. o.).
Ulvhult, U 1 f h u 11, herrgård i Grevbäcks
socken, Skaraborgs län, vid Vättern, n. om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
