Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undén, Bo Östen - Undenäs - Under - Underarm - Underart, Subspecies - Underavdelning - Underbefäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1049
Undenäs—Underbefäl
1050
Edéns ministär och var 1920 justitieminister i
Brantings ministär, 1924—26 utrikesminister
i Brantings och Sandlers ministärer och ingick
1932 som
konsultativt statsråd i P. A.
Hanssons ministär
samt är sedan 1933
led. av Första
kammaren. U:s främsta
insatser som
politiker falla inom det
internationella
området, där han
utvecklat en
betydande verksamhet
särskilt för
skiljedoms-och förlikningsvä-sendets utveckling.
Han har varit
medlem av den svenska
delegationen vid Nationernas förbunds
församlings ord. möten 1921—25, 1928, 1930,
1931 och 1933 samt urtima möten 1926 och
1932—33, biträdde i egenskap av sakkunnig
det svenska ombudet i förbundsrådet 1923
—24 och företrädde själv Sverige i rådet 1924
—26; han var därunder bl. a. rapportör i
Mo-sulfrågan. En framträdande roll spelade han
vid förbundsförsamlingen i mars 1926, då han
väsentligen bidrog till den lyckliga
avvecklingen av en för förbundet Ödesdiger kris (se
Nationernas förbund, sp. 776). Han
har varit led. av flera av förbundet tillsatta
kommittéer, bl. a. av den juristkommitté, som
tillsattes med anledning av den s. k.
Korfu-affären 1923, av kommittén för
förbundsak-tens anpassning efter Kelloggpakten samt av
skiljedoms- och säkerhetskommittén, och har
haft en betydande andel i utarbetandet av
generalakten för fredligt avgörande av
internationella tvister. Han har varit skiljedomare
i internationella tvister (mellan Italien och
Venezuela 1930 och mellan Bulgarien och
Grekland 1933) och mottog 1933 uppdrag att
vara expert i fråga om de fria zonerna mellan
Schweiz och Frankrike, är led. av Permanenta
skiljedomstolen i Haag, av flera
internationella förlikningsnämnder samt av Institut de
droit international och av styrelsen för
Institut international pour 1’unification du droit
privé. — U. har utövat ett omfattande och
förtjänstfullt rättsvetenskapligt författarskap,
bland vars alster må nämnas
»Kollektivavtalet enligt gällande svensk rätt» (1912),
»Studier i internationell äktenskapsrätt» (2 h.,
1913, 1915), »Om panträtt i rättigheter» (1915;
2:a uppl. 1923), »Internationell
äktenskapsrätt» (1922), »Svensk sakrätt», I (1927), och
»Kommentar till lagfartsförordningen» (1928)
samt ett antal folkrättsliga skrifter, bl. a.
»Idén om krigets kriminalisering» (1929), »Om
begreppet anfallskrig» (1930) och »Staters
internationella ansvarighet för
domstolsavgöranden» (s. å.); tidskriftsuppsatser äro
samlade i »Juridik och politik» (1927). — U:s
bror Ulf Torsten U. (f. 1877 14/«) blev
efter att ha beklätt ett antal konsulära och
diplomatiska poster 1921 envoyé i de baltiska
staterna och 1928 i Wien, Budapest och
Belgrad. T. G-l.
Undenäs, socken i Skaraborgs län. Vadsbo
härad, i Tivedens skogstrakt, mellan sjöarna
Vättern, Unden, Bottensjön och Viken; 350,98
kvkm, 3,883 inv. (1933). 3,216 har åker, 21.119
har skogsmark. Egendomar: Forsvik, Sannum
(se dessa ord) och Sätra. Genom södra U. går
Göta kanal. U. bildar tills, m. Halna ett
pastorat i Skara stift, S. Vadsbo kontrakt.
Under. När man i religiös mening talar om
u., är »undret» närmast knutet till sådana
företeelser, som på ett särskilt sätt ge uttryck
åt och uppenbara Guds makt. När
underbegreppet inom den kristna tankens historia
blivit föremål för ingående bearbetning, har
detta i allm. sammanhängt därmed, att
teologien sökt utbygga kristendomen till en
omfattande teoretisk världsförklaring, resp,
inbygga kristendomen i en dylik. I sådant
sammanhang vill Augustinus fastställa, att
u. visserligen sker i motsättning till den
för oss bekanta naturen men däremot icke
i motsättning till naturen såsom sådan:
denna är näml, ett uttryck för den gudomliga
viljan, och Gud gör intet mot sin vilja.
Infly-flytelserika utredningar gåvos av Tomas från
Aquino. Enl. honom verkar Gud i vanliga fall
såsom den yttersta orsaken genom
förmedlande orsaker (causae secundae). Men Gud kan
också ingripa på ett mera direkt sätt:
antingen så, att de »lägre ordningarna»
upphävas av högre ordningar — i så fall uppstår
det underbara (mirabile) —, el. också så, att
Gud suspenderar alla ordningar och
omedelbart ingriper — då uppstår det absoluta u.
(miraculum). Denna syn på u. levde i allt
väsentligt kvar även i den
gammalprotestantiska ortodoxien. Inom rationalismen, som i
ännu högre grad än den äldre teologien
syftade till att utbygga kristendomen till en
rationell världsåskådning, underkastades den
traditionella teologiens underbegrepp en
upplösande kritik. Det är karakteristiskt, att
Luther, för vilken kristendomen principiellt
var något annat än en världsförklaring, med
avstående från försök att fixera u:s
förhållande till världsloppet framför allt talar om
u. såsom uttryck för Guds maktgärningar:
de »rätta höga u.», som Kristus alltfort
utför, bestå framför allt däri, att hans ord
verkar tro och förstör djävulens gärningar.
Så är för honom den Guds
förlåtelsegärning, genom vilken Gud träder i gemenskap
med den syndiga människan, en
outrann-saklig hemlighet, ett u., som icke kan
rationellt förklaras, på samma gång som det är
något för tron fattbart. U. i denna mening
är då oskiljaktigt förbundet med att fatta
något av Guds handlingssätt. Det är därför
icke heller något som ställes på avskrivning,
i den mån som teologien utför sitt
klarläggande arbete, utan i stället något som allt
klarare framträder, i samma mån som trons
karakteristiska syn blir klarlagd. G. A-n.
Underarm, anat., se Arm.
Underart, S u b s p e’c i e s, biol., underavd.
av en art (se d. o.), i den vetenskapliga
nomenklaturen betecknad med ett efter
släkt-och artnamnet fogat tredje namn. En art
kan omfatta flera u., en u. flera varieteter.
Underavdelning, geol., se S e r i e r 2.
Underbefäl. Om de olika slagen av u. vid
försvarsväsendets olika grenar se T j ä n s t
e-g r a d. För u:s utbildning anordnas korprals-,
furir- m. fl. skolor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
