Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Underbenet - Underbestånd - Underbindning - Underborgen - Underbromsyrlighet - Underdomstol - Underexponerad - Underfosforsyrlighet - Undergraduates - Underground - Underhandsackord - Underhudsbindväv - Underhuset - Underhållsbidrag - Underhållsfoder - Underhållsskyldighet - Underjorden - Underjordiska källor - Underklass - Underklorsyrligt natrium - Underkylning - Underkyrka - Underkäke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1051
Underbenet—Underkäke
1052
Underbenet (lat. eras), bénets undre del, är
hos människan på framsidan kantigt, på
baksidan avrundat. Det börjar som en mäktig
tre-sidig pyramid, vilken nedåt tilltar ytterligare i
omfång för att därefter starkt avsmalna mot
foten. Till u:s skenbenskant ansluter sig inåt
en bred muskelfri yta, som nedåt övergår i
den inre ankeln el. fotknölen. Under
knävecket framträder på baksidan en stark vulst,
vaden, starkast utvecklad vid den undre
ändan av u:s övre tredjedel. Vaden fortsätter
nedåt mot foten med en stark längsvulst,
betingad av akillessenan och på vardera sidan
begränsad av en fördjupning, som mot benets
inre och yttre kant avslutas med den
nyssnämnda inre ankeln, som tillhör skenbenet,
och den yttre ankeln. Denna utgör vadbenets
nedre ända, som når längre ned på fotens sida
än den inre (jfr bild 3 och 4 vid art.
Människan). E. Hgn.*
Underbestånd, skogsv., se Skogsbestånd.
Underbindning, se Efterblödning och
Ligatur 1.
Underborgen, jur., borgen för en
borgensmans regressfordran mot den gäldenär, för
vars skuld han ingått borgen. En
borgensman, som måst betala gäldenärens skuld till
borgenären, förvärvar dennes fordran mot
gäl-denären el. får s. k. regressrätt mot honom
(se Borgen och Regressrätt). För
gäldenärens fullgörande av den sålunda
uppkomna betalningsskyldigheten gentemot
borgensmannen kan en annan person åtaga sig
ansvaret. Detta åtagande kallas u. (i Finland
kontraborgen, i Danmark och Norge
kontrakaution) samt är reglerat
liksom vanlig borgen. C. G. Bj.
Underbromsyrlighet, kem., se B r o m f
ör-e n i n g a r.
Underdomstol, se Underrätt.
Underexponerad säges en fotografisk plåt
el. film vara, då den vid exponeringen
tillförts en mindre ljusmängd, än som erfordras
för att erhålla en normalt exponerad bild.
Motsats: överexponerad. Jfr S e n s
i-t o m e t r i, sp. 677—678. J. H-g.
Underfosforsyrlighet, kem., med., se
Fosforföreningar.
Undergraduates [andegrä’djoits], eng., se
College.
Underground [a’ndogråund], eng.,
underjordisk järnvägs- el. spårvägslinje, förlagd i
tunnel under ett annat trafikplan, särskilt i
storstäder. Jfr London, sp. 164.
Underhandsackord, jur., en frivilligt och på
enskild väg (»under hand») åstadkommen
uppgörelse mellan en skuldsatt person och
hans borgenärer, varigenom dessa avstå från
sina anspråk på betalning i vanlig ordning,
mot att gäldenären, med el. utan hjälp av
andra, bereder borgenärerna utsikt till mer el.
mindre fullständig gottgörelse. Jfr
Tvångs-ackord. C. G. Bj.
Underhudsbindväv, anat., se Hud, sp. 77.
Underhuset, se Parlament.
Underhållsbidrag, se B a r n u p p f o s
t-rin g sbidrag.
Underhållsfoder, lantbr., se Utfodring.
Underhållsskyldighet, jur., förpliktelse att
lämna annan vad till livets uppehälle och
fyllande av hans personliga behov åtgår el.
bidrag till anskaffning av detta. U. kan
fri
villigt åtagas och följer då allmänna
obliga-tionsrättsliga regler. Juridiskt sett av långt
större betydelse är den u., som på grund av
familjeförhållande åligger vissa personer, i
det att lagarna fastställt föräldrarnas
naturliga försörjningsplikt emot barnen samt på
den äktenskapliga gemenskapens grund byggt
rättslig plikt för makar att försörja
varandra. Dessa två fall av u. återfinnas
överallt i de civiliserade folkens rättssystem;
reglerna om u. i åtskilliga andra fall växla
däremot betydligt. Den u., som lagarna
stadga, ger dels underhållstagaren själv
anspråk på underhållet el. penningbidrag
därtill, dels också samhället rätt att slippa bestå
fattigvård åt underhållstagaren el., om sådan
redan beståtts, rätt att få den ersatt av den
underhållspliktige (se Fattigvård, sp.
162). Efter svensk rätt äro föräldrar
skyldiga att ge uppehälle och uppfostran åt sina
barn, så i som utom äktenskap, åt de senare
dock något knappare och något kortare tid
(normalt ej över 18 år). Vid föräldrars död
kan underhållsan språk mot dödsboet göras
gällande i viss ordning. Äkta makars
inbördes u. fortvarar även sedan samlivet upphört
el. boskillnad vunnits; den kan t. o. m. under
vissa omständigheter göras gällande efter
hemskillnad el. fullständig skilsmässa,
övriga fall av familjerättslig u. äro: faderns
till barn utom äktenskap emot dettas mor
en kortare tid (normalt 6 veckor) före och
efter nedkomsten; barns emot föräldrar, i
mån av behov å dessas och förmåga å
barnens sida; emot adoptivbarn liksom mot egna
barn i äktenskap och ävenså emot
adoptivföräldrar liksom mot egna föräldrar; emot
styvbarn i visst fall. Släktingar i avlägsnare
led ålägger svensk lag ingen underhållsplikt.
För uttvingande av underhållsbidrag ger
svensk lag tillgång till dels införsel i
försumlig försörjares avlöning, pension el.
livränta (se Införsel 2 b), dels förbud för
honom att avflytta från riket (se A v f 1 y
11-n i n g s f ö r b u d). C. G. Bj.
Underjorden, se Hades 1.
Underjordiska källor,
grundvattensström-mar, som icke av sig själva komma fram till
jordytan utan vilkas vatten bringas fram i
dagen genom konstlade åtgärder, grävning,
sprängning el. borrning (se Artesisk brunn,
Grundvatten och Källa). K. A. G.
Underklass, den del av ett folk, vilken
anses socialt (och vanl. även ekonomiskt) stå
under medelnivån; dess motsats är
överklass; båda orden äro tidigast funna hos
C. J. L. Almquist 1845. Mellan u. och
överklass räknar man med ett tredje skikt,
medelklassen (se d. o.).
Underklorsyrligt natrium, kem., dets. som
natriumhypoklorit, se Klorföreningar.
Underkylning, fys., se överkylning.
Underkyrka. 1. Nedre delen av en
dubbel k y r k a (se d. o.). — 2. Dets. som
krypta (se d. o.). — 3. En kyrkas skepp,
som är avsevärt lägre än koret; så ofta i de
äldre romanska katedralerna. C. G-m.*
Underkäke. 1. (Anat.) Se Huvudskål,
sp. 173 och bild 1—2, samt Käke.
2. (Zool.) U. el. Max iT 1. Hos insekter (se
d. o.) sitta bakom de pariga överkäkarna (se
d. o.) de likaledes pariga underkäkarna, maxil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
