Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Underkäke - Underkäkskörteln - Underliv - Underlivslidanden - Underlöjtnant - Undermedvetet själsliv, Omedvetet själsliv - Undernäring - Underofficer - Underofficerskåren - Underofficersskola - Underpant - Underrätt - Underrättelser för Sjöfarande - Undersaga - Undersats - Undersittande fruktämne - Underskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1053
Underkäkskörteln—Underskrift
1054
lae, utgående frän ö:e liuvudsegmentet. Varje
underkäke består av flera delar. Mot det
oftast triangulära basalstycket, cardo,
ledar det vanl. rektangulära stamstycket,
stipes, vilket uppbär två ofta rikt
borstbe-satta t u g g f 1 i k a r, en inre, laoinia el. lobus
internus, och en yttre, galea el. lobus
exter-nus, samt utanför dessa oftast även en p a 1 p.
Medan den inre tuggfliken vanl. är kort och
bred, är den yttre mycket växlande till
formen, stundom, t. ex. hos fjärilar (se d. o., sp.
538), bildande ett långt sugrör. Palperna,
vilka utgå från ett stundom med stamstycket
sammansmält palpbärarstycke,
palpi-fer, äro antingen oledade, ss. hos flertalet
tvåvingar, eller sammansatta av ett växlande
antal leder. O. A-g.
Underkäkskörteln, se S p o 11 k ö r 11 a r.
Underliv, se Buk.
Underlivslidanden, se Kvinnosjukdomar.
Underlöjtnant, se Fänrik.
Undermedvetet själsliv, Omedvetet
själsliv, ett själsliv, om vars yttringar personen
själv för tillfället ej är medveten. De flesta
nutida psykologer antaga ett u. När t. ex.
arbetet med lösandet av ett problem icke
för till resultat men efter en tids vila
lösningen omedelbart ger sig, antages ett
undermedvetet arbete ha förelegat. Inom det
abnorma själslivet, särskilt vid hysteri (se
d. o.), utvecklas ofta u. och får en viss
självständighet vid sidan av det medvetna
själslivet. Uttryck härav äro t. ex. automatisk
skrift och personlighetsklyvning (se dessa
ord). Jfr Hjärnverksamhet, sp. 1126,
och Omedvetna. G. O-a.
Undernäring, otillräcklig tillförsel av föda
1) kvantitativt genom bristande
kalorimängd, 2) kvalitativt genom bristande
sammansättning av näringen, som kan sakna
a) proportionen av fullvärdig äggvita
gentemot kolhydrat och fett, b) vissa
tilläggssub-stanser, vitaminer. U. kan bli sjukdomsorsak
vid hungersnöd, vid ransonering (t. ex. under
kristiden, varvid genom u. uppkom bl. a.
ödemsjukdomen), i fängelser el.
försörjningsinrättningar genom ensidig el. enformigt
tillredd föda, varvid genom u. kan uppkomma
beri-beri el. skörbjugg hos de intagna. Om
av-magringskurer se D i e t, sp. 892, och
Svältkur. — Jfr Födoämnen, Vitaminer
och övernäring. Tillg.
Underofficer, innehavare av beställning inom
den grupp av befälspersonal inom ett lands
försvarsväsen, som kommer närmast efter
officerarna. De nuv. underofficersbeställningarna
inom svenska armén, marinen och flygvapnet
framgå av tabellen till art. Tjäns tegrad.
Rörande härstamningen av de nuv.
underoffi-cersbenämningarna fanjunkare och
sergeant se dessa ord. Sergeant (u. av 2:a
graden) utses bland dem av vederbörande
truppförbands fast anställda manskap, vilka
nått högsta underbefälsgraden (furir,
flaggkorpral) och genomgått
underofficers-skola (se d. o.). Befordran till
underoffieers-beställning göres av vederbörande
regementschef, stationsbefälhavare vid flottan och chefen
för flygvapnet. Rörande u:s
tjänsteställning se d. o. Ang. fordringarna för u:s vid
armén befordran till officer på stat se
Officer. Fanjunkare (styckjunkare,
flaggunder
officer), vilken ådagalagt synnerligen
framstående duglighet, kan erhälla
tjänsteställning i likhet med löjtnant i armén (marinen,
flygvapnet), dock tidigast i samband med
beviljandet av avsked (vid marinen efter fyllda
50 år). U., som vunnit löjtnants
tjänsteställning, kan — i regel dock först efter
mångårigt arbete efter beviljat avsked — erhålla
kaptens tjänsteställning, dock tidigast i
samband med avgången från med tjänstgöring
förenad anställning vid krigsmakten. —
Flottans underofficerskår har 4 avd. (med tills. 15
yrkesgrenar), näml, däcksavd. (artilleri-,
signal-, torped-, u-båts-, radio- och minstyrmän),
maskinavd., ekonomiavd. och hantverksavd.,
kustartilleriet 5: artilleri-, min-, ekonomi-,
maskin- och hantverksavd. M. B-dt; Ö-g.
Underofficerskåren, se Underofficer.
Underofficersskola. På grund av 1925 års
riksdagsbeslut rörande försvaret organiserades
Arméns underofficersskola, A. U.
S., dels för utbildning av underofficerare, dels
för att meddela lämpliga elever de
kunskaper, som fordras för att avlägga begränsad
studentexamen el. realexamen, varigenom eleven
gör sig kompetent för utbildning vid
Krigsskolan till officer, resp, reservofficer. Skolan
har förberedande kurs, omkr. 7 mån., och
allmän kurs, omkr. 18 mån. Överinseendet över
skolan utövas av inspektören för
militärläroverken och krigsundervisningskommissionen.
Personalen utgöres av chef, befäl och militära
lärare ävensom civil studierektor och civila
timlärare. Såsom elever beordras furirer från
arméns alla truppslag och från kustartilleriet.
Skolan är förlagd till Uppsala. — Vid
flottan finnas underofficersskolor för att
bibringa dem, som anses lämpliga till
underoffi-cerstjänst, erforderliga teoretiska kunskaper.
Vid flygvapnet finnes fr. o. m. 1932 en till
l:a flygkåren i Västerås förlagd u. M. B-dt.
Underpant, se H y p o t e k.
Underrätt, jur., gemensam beteckning å
första instansens domstolar, häradsrätt och
rådstuvurätt. Även beteckningen allmän u.
brukas för att särskilja de nämnda
domstolarna från andra sådana, vilka döma i första
instans. Ä. H.
Underrättelser för Sjöfarande utges av
Sjö-karteverket och innehålla tillkännagivanden
om för sjöfarten avsedda säkerhetsanstalter
m. m. Jfr Sjökarteverket.
Undersaga, se Folksaga, sp. 735.
Undersats, log., se Slutledning.
Undersittande fruktämne, bot., se B 1 o
m-m a, sp. 557.
Underskrift. En skriftlig handling
försättes i avslutat skick genom att den el. de. som
skola bära ansvaret för dess innehåll, förse
den med sina namnteckningar. I regel
behöver detta icke ske egenhändigt utan kan
verkställas även av annan i enlighet med
bemyndigande. Sådant anges vanl. i själva u.
(»med hand å pennan», »enligt fullmakt» el.
dyl.). Någon gång (t. ex. å aktiebolags
stiftelseurkund el. stadgar för ekonomisk
förening m. b. p. a.) fordrar dock lagen
egenhändiga u.; aktiebrev skola vara
undertecknade av minst en styrelseled. Köpman
undertecknar med sin firmas namn; å domstols el.
annan mvndio-hets väanar underteckna en el.
flera tjänstemän. Vid tvist har den, som
åbe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
