- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 19. Tattare - Wallman /
1055-1056

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Underskrift - Underslev - Understatssekreterare - Understen - Understreckare - Underströmmar - Underståthållare - Underställning - Understämma - Understöd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1055

Underslev—Understöd

1050

ropar sig på en urkund, att styrka dels
behörigheten hos den, som verkställt u., dels dennas
äkthet. I senare avseendet har i äldre tid
lagts vikt på att sigill åsatts handlingen.
Numera frågas i främsta rummet efter huruvida
vittnen närvarit vid undertecknandet.
Stundom hör t. o. m. sigill (rättegångsfullmakt,
dom) el. vittnespåskrift (köpekontrakt,
testamente, äktenskapsförord, medgivande av
inteckning) enl. lag till u:s fullständighet. Jfr
K o n t r a s i g n a t i o n. (C. G. Bj.)

Underslev, jur., sammanfattande
benämning på vissa oredlighetsbrott, ss. förskingring
och trolöshet mot huvudman (se dessa ord).

Understatssekreterare kallas i
Storbritannien de ämbetsmän, som stå närmast under
den egentlige ministern (se
Statssekreterare och Storbritannien, sp. 604).
Det finnes dels s. k. permanenta u., som
tillhöra den opolitiska ämbetsmannakarriären
(närmast motsv. sv. expeditionschefer i
departement), dels politiska u., som växla med
ministären och äro ett slags biträdande ministrar.
U. finnas även i Frankrike. G. H-n.

Understen, blixtfyr med ständig
bevakning, på Upplandskusten, utanför Singö.
Anlädes 1848. Huvudfyrens ljusstyrka 100,000
Hefnerljus. Radiofyr under anläggning 1933.

Understreekare, se Följetong.

Underströmmar, se Y t s t r ö m m a r.

Underståthållare, se
överståthållareämbetet.

Underställning. 1. Domstols åtgärd att ex
officio översända dom till högre instans för
dess prövning. U. räknas understundom
ehuru oriktigt bland rättsmedlen (se d. o.).
Enl. rättegångsbalken kap. 25 § 9 skall, då
underrätt dömt någon till straffarbete på
livstid el. för alltid till påföljd enl.
strafflagen kap. 2 § 19 el. förklarat någon
skyldig fortsätta honom förut ådömt straffarbete
på livstid, målet i vad rör den sålunda dömde
underställas hovrättens prövning. Jämväl
utslag i tryckfrihetsmål samt i vissa av
ecklesiastikt konsistorium avdömda mål skola
underställas. U:s syfte är att bereda ökad
trygghet för riktigt avgörande. Å. H.

2. Inom den kommunala förvaltningen
förekommer u. i många fall och innebär, att
beslut av kommuns beslutande organ skall
prövas och fastställas av statlig myndighet för
att få gällande kraft. Konungens prövning
skola sålunda underställas kommuns beslut
om bl. a. avhändande av donerad fastighet,
om upptagande av lån (i regel), därunder
inbegripet ingående av borgen, om nya el.
förhöjda avgifter å den allmänna rörelsen och
om särskild ordning för kommuns
medelsförvaltning. Länsstyrelsen skall pröva beslut om
kommunalstadgar, om reglemente för
drätselkammare och kommunalnämnd, om arvode till
kommunala förtroendemän och om
avlöningsförmåner åt befattningshavare vid
polisväsendet, om förbundsordning för
kommunalförbund och åtskilliga beslut enl.
fattigvårds-och barnavårdslagarna, brandstadgan m. fl.
författningar. Domkapitlet skall underställas
kommuns beslut om reglemente för folk- och
fortsättningsskolor. Se f. ö. Kommun, sp.
1036 och 1037. J. R. N.

Understämma, mus., den djupaste stämman
(basstämman).

Understöd till enskilda personer lämnas
såväl av stat och kommun som genom
föreningar, stiftelser m. m. samt genom privat
välgörenhet. Den viktigaste formen av u. är den
kommunala fattigvården, som i vissa fall
gi-ves mot ersättning av stat el. landsting.
Detta u., som principiellt skall ersättas,
lämnas enl. noggranna bestämmelser i 1918 års
lag om fattigvård (jfr Fattigvård, sp.
162). U. avser ibland att förekomma ett
framtida behov av fattigvård. U. kan även
ges i samband med pensionsförsäkring (jfr
Pensionsförsäkring, sp. 816). Staten
utfyller sålunda avgiftspensionen genom ett
s. k. pensionstillägg el. barntillägg; när detta
lämnas till personer, som ej betalat
pensionsavgift, benämnes det u. U. kan lämnas
genom Pensionsstyrelsen till hävande el.
förekommande av arbetsoförmåga. Genom en
särskild lag 1918 kan s. k. pensionstillskott utan
fattigvårdskaraktär lämnas till personer, som
åtnjuta pension men samtidigt äro i behov av
fattigvård. Enl. lagen om sjukkassor lämnas
även moderskapsunderstöd, i det fall
vederbörande ej är försäkrad i sjukkassa. Allmänna
arvsfonden meddelar u. för vård och
fostran av barn och ungdom i sådana fall, där
behov föreligger. Genom enskilda föreningar,
stiftelser, donationer m. m. lämnas också u.
i stor utsträckning och för många olika
syften, ss. till sjuka, åldringar och minderåriga
barn samt för studier och resor.

Enskilda personer meddela i en
utsträckning, som ej kan konstateras, u. åt
hjälpbe-hövande. Då det emellertid är svårt för den
enskilde att undersöka det verkliga behovet
och kontrollera hur u. användes, ha många
föreningar tagit till sin uppgift att förmedla
detta u. Av särskild betydelse ur samhällets
synpunkt är sådant u., som främst avses vara
»hjälp till självhjälp».

Av staten lämnas u. till kommuner på
grund av verksamhet, främst fattigvården,
som dessa äro skyldiga att utföra men som
för dem medför väsentlig höjning av skatten
(se Skatteutjämning). Under
världskriget lämnades i stor utsträckning
statsunderstöd till kommunerna för lindring av
mindre bemedlades levnadsvillkor. G. H. v. K.

U. på grund av arbetslöshet, benämnt
dagunderstöd, ingår som en av de former, i vilka
statlig arbetslöshetshjälp (se
Arbetslöshet, även i suppl.) förekommer. U., till
vilket laglig rätt ej kan åberopas, utdelas av
de kommunala arbetslöshetskommittéerna
efter behovsprövning. U. får ej överstiga 2/3 av
den lägsta grovarbetarlön, för vilken arbete i
orten kan i avsevärd omfattning beredas, med
beaktande jämväl av löneförhållandena i
jord-och skogsbruk. U. får endast utdelas elter
medgivande av Statens
arbetslöshetskommis-sion, och statsbidrag utgår med 50 %. Högre
statsbidrag kan medgivas av K. m:t. Bidrag
från fattigvården får ej utgå samtidigt med
dagunderstöd. Vissa regler gälla ang.
regelbunden anmälan hos arbetsförmedlingsanstalt,
6 dagars karenstid, förhållandet till
konflikter m. m. Understödstagare kan åläggas
utföra motprestationsarbete under två dagar
per vecka el. deltaga i utbildningskurs.
Familjeförsörjare må utöver u. tilldelas
hyres-hjälp. Se vidare k. kung. 26 juni 1933 ang.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 2 18:00:54 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfds/0644.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free