Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Union - Unión, La Unión - Union académique internationale - Union city - Unionidae - Union internationale de radiophonie - Union internationale de secours aux enfants - Union internationale de yachting automobile (U. I. Y. A.) - Union interparlementaire - Union islands - Unionister - Union Jack - Union pacific railroad - Union postale universelle - Union sacrée - Unionskommittéer - Unionsmärke el. Unionstecken - Unipolarmaskin - Unipolär, Unipolar - Unisono - Unison sång - Unitarier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1091
Union—Unitarier
1092
att det kunde talas om förbundsstater utan
snarare om statsförbund. Man brukar tala om
personalunion och realunion, men
även dessa termers innebörd är något
vacklande. Enl. en terminologi menas med
personalunion en förening, som är ämnad att bestå
endast så länge den gemensamma monarken
lever el. en gemensam tronföljdsordning
gäller, och med realunion en förening, som skall
fortfara även därefter. Enl. annan
terminologi är vid personalunion blott monarken
gemensam, vid realunion åter finnas även andra
gemensamma institutioner. S. B. (G. H-n.)
Union [oniå’n], L a U n i ö n, stad i sp. prov.
Murcia, omkr. 10 km ö. om Cartagena; 24,837
inv. (1920). Bly- och silvergruvor, kända redan
av kartagerna och romarna.
Union académique Internationale [yniä’
aka-demi’k ätärnasiånaT], fr., internationell
sammanslutning för samarbete inom de
humanistiska vetenskaperna, bildad 1919 i Paris av
delegerade från vetenskapliga akademier i
Amerika, England, Italien, Japan, Ryssland
m. fl. länder. Sverige är icke anslutet. U:s
sekretariat har sitt säte i Bryssel.
Union city [jö’njøn si’ti], stad i New Jersey,
U. S. A., vid Hudson, mittemot Manhattan,
förstad till New York; 58,659 inv. (1930).
Unionldae, zool., se F 1 o d m u s s 1 o r.
Union Internationale de radiophonie [yniä’
ätärnasiånaT do radiåfåni’], fr., se
Rundradio, sp. 1215.
Union Internationale de secours aux enfants
[yniä’ ätärnasiånaT do søkö’r åz äfä’], fr., se
Rädda barnen.
Union Internationale de yachting automobile
[yniä’ ätärnasiånaT do jåti’ij åtåmåbi’1] (vanl.
förk. U. I. Y. A.), fr., den sammanslutning av
motorbåtsklubbar från olika länder, som blev
resultatet av en kongress i Bryssel 1922.
F. n. (1933) äro 21 länder anslutna.
Union interparlementaire [yniä’ [-ätärparlø-mätä’r],-] {+ätärparlø-
mätä’r],+} fr., se Interparlamentariska
unionen.
Union islands [jö’njon äiTøndz], eng., se T
o-kelauöarna.
Unioni’ster, i engelsk politisk terminologi
eg. dets. som liberala u. (se d. o.), ofta
även i allm. om de konservativa
motståndarna till home-rule för Irland.
Union Jack [jö’njon d^ä’k], eng., se Jack.
Union pacific railroad [jö’njon pøsiTik [-réi’1-räud],-] {+réi’1-
räud],+} eng., järnvägssystem i U. S. A.; dess
huvudlinje, Council Bluffs—Ogden, byggd
1862—69, är U. S. A:s äldsta pacifikbana.
Union postale universelie [yniä’ påsta’1 [-yni-värsä’1],-] {+yni-
värsä’1],+} fr., Världspostföreningen, se
Postväsen, sp. 30.
Union sacrée [yniä’ sakre’], fr., se
Frankrike, sp. 1005.
Unionskommittéer kallades under föreningen
mellan Sverige och Norge (1814—1905) 1839,
1865 och 1895 tillsatta kommittéer, vilka hade
till uppgift att granska unionella ärenden (se
Sverige-Norge). — Se T. Blomqvist,
»Den första unionskommitteen» (1917). B. E-r.
Unionsmärke el. Unionstecken, i
flaggas och befälsteckens översta del närmast
stången förekommande, för unionsstater
gemensamt märke. Före unionsbrottet 1905 buro
svenska och norska flaggor u., sammansatt av
de båda ländernas nationalfärger.
Gemen
samt u. förekommer numera i Storbritanniens
och dominions’ flaggor; dess utseende
framgår av flaggkartan vid art. Flagga, ö-g.
Unipolarmaskin, elektrot., se Elektriska
maskiner, sp. 598.
Unipolär, U n i p o 1 ä r, fys. Förbinder man
den ena ändan av en metalltråd med den ena
polen på en omkring sin axel rörlig magnet
och lägger dess andra ända löst på magnetens
mitt, uppkommer, när man låter magneten
rotera, en elektrisk ström genom tråden och
den del av magneten, som ligger mellan
trådens båda ändar. Detta fenomen, vilket
benämnes unipolär induktion, förklaras
med tillhjälp av de för elektromagnetiska
in-duktionen gällande lagarna (jfr
Elektricitet, sp. 563 ff.). — Unipolär ledning,
för den elektriska strömmen, består däri, att
det elektriska motståndet, medan det, då
strömmen går i den ena riktningen, är
jämförelsevis ringa, däremot blir många gånger
större, då strömmen går i motsatt riktning.
Vid växelström kommer härigenom
strömstyrkan i den ena riktningen att bli mycket svag,
så att strömmen praktiskt taget verkar, som
om den vore likriktad. Unipolär ledning kan
åstadkommas med tillhjälp av mekaniska
anordningar men även med tillhjälp av
elektriska likriktare (se d. o.). T. E. A.*
Unisono [oni’sånå], förk. unis., it., mus.,
enklang; två el. flera instrument el. röster, som
utföra samma toner. All’ unison o, i enklang;
oegentligt i st. f. all’ ottava (se d. o.). T. N.
Unison sång (jfr Un is o no) har som
konstsång förekommit sedan medeltiden, då stränga
bestämmelser gåvos för munkarnas u.; inom
luterska kyrkan odlades i början mest
fler-stämmig skolsång, men därjämte upptogs
unison psalmsång, vilken efter 1550 blev
försam-lingssång, dock ännu före 1600 i omväxling
med körsången. Skolorna undervisade mest i
flerstämmig musik och hänvisade u. till de
lägre klasserna. Så har praktiskt taget
förhållandet förblivit vid svenska
elementarskolor in på 1900-talet. Med manskörsångens
uppsving på 1840-talet har u. ytterligare
trängts tillbaka. En reaktion inträffade på
1870-talet, då folkhögskolorna, efter danskt
mönster, förde den enstämmiga sångens talan
mot den flerstämmiga. Även folkskolorna ha
arbetat för u. I Sverige råder dock en
gammal inrotad vana att förakta u. (i motsats till
förhållandet i Danmark). 1905 grundades i
Stockholm Samfundet för unison sång, vilket
bl. a. utgivit en del sångsamlingar, ss. »Sjung,
svenska folk» (redig, av Alice Tegnér, 1905)
och »Sjung, Sveriges ungdom» (redig, av F.
Tiger, 1908), och genom föredrag och
sångaftnar arbetat för u. Även flera lokala
föreningar ha grundats med syfte att höja u.
Den mest använda sångsamlingen torde ännu
alltjämt vara den urspr. för folkhögskolorna
redigerade »Eggelings sångbok» (utg. av F.
Eggeling 1877; flera uppl., efter 1895 redig,
av Malin Holmström-Ingers, fr. o. m. 1917 med
titeln »Den svenska sången»). — Ljtt.: K. E.
Palmgren, »Den unisona sången» (1896). T. N.
Unitärier (av lat. ünitas, enhet). 1. (Teol.)
Anhängare av de unitariska trossamfunden,
vilka hävda Guds enhet på ett sätt, som leder
till förkastande av treenighetsläran (se A
n-titrinitarier) och förnekande av Kristi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
