Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unitarier - Unitariska teorien - Unitas fratrum - United irishmen - United kingdom of Great Britain and Northern Ireland, The (U. K.) - United provinces of Agra and Oudh - United states of America, The (U. S. A.) - Unitet - Universal- - Universalarvinge - Universal christian conference on life and work - Universalia - Universalinstrument - Universalitet - Universalmedel - Universal rule - Universalskrift - Universalspråk - Universalstat, Världsvälde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1093
Unitariska teorien—Universalstat
1094
»gudom». Namnet dök upp i början av
1600-talet, men den ledande tankegången är lika
gammal som den kyrkliga dogmbildningen.
Genom av reformationen påverkade italienska
humanister, vilka flydde undan inkvisitionen,
fördes den bl. a. till Schweiz, Polen (se S
o-cin ian e r och S o z z i n i) och
Siebenbür-gen och antog prägeln av en förståndsmässig
biblicism utan dogmtvång. I Siebenbürgen
blevo u. först 1848 fullt likställda med
övriga konfessioner (omkring 60,000,
fördelade på 140 församlingar). — Till England
(jfr B i d d 1 e, J.) fördes åskådningen bl. a.
genom från Polen 1658 ff. fördrivna
socinia-ner. Ehuru u. uteslötos från toleransediktet
1689, vann rörelsen stor utbredning, särskilt
inom de presbyterianska och
generalbaptis-tiska församlingarna. Den första öppet
unitariska församlingen bildades 1774 av den
från statskyrkan utträdde prästen Th.
Lind-sey, som jämte kemisten Priestley (se d. o.)
blev den engelska unitarismens främste
ban-brytare. Först 1813 blevo u. i England
likställda med andra dissenters. Under
inflytande av James Martineau (se d. o.) och
den nyare amerikanska unitarismen har den
biblicistisk-rationalistiska orienteringen från
äldre tid mer och mer fått vika för en rent
etisk kristendom på idealistisk grund. De till
det unitariska samfundet anslutna
församlingarna uppgå till omkr. 350. En omfattande
propaganda drives bl. a. genom Hibbert
Lec-tures och Hibbert Journal sedan 1903. — I
Nordamerika blev Boston med Harvard-univ.
tidigt en centralhärd för unitarismens idéer.
I början följde man den från England
överflyttade Priestley, men sedan togs ledningen
av W. E. Channing och Th. Parker (se dessa
ord), vilka gåvo den amerikanska
unitarismen en vändning åt teologisk radikalism i
förening med sociala och filantropiska
intressen, som föranlett flera schismer och även
påverkat utvecklingen utanför de unitariska
samfundsgränserna. Ett ännu vidsträcktare
inflytande utövade R. W. Emerson (se d. o.).
1930 räknade u. i Förenta staterna 365
församlingar och 57,931 kommunikanter. — Inom
de luterska kyrkosamfunden möter man blott
sporadiskt unitarism i egentlig mening. I
Sverige lästes Parker mycket på 1860- och
1870-talet (se E. Newman, »Den Waldenströmska
försoningsläran», 1932, s. 251 ff. och där anf.
litt.). Bland svenskar, som stått den unitariska
åskådningen i mera specifik mening nära, må
nämnas K. P. Arnoldson och A. F. Åkerberg.
I Norge har unitarismen haft en bemärkt
representant i skalden Kristofer Janson (se
d. o.). — Litt.: A. Rasmussen, »Unitarismen»
(1907); E. Emerton, »Unitarian thought»
(1911); E. M. Wilbur, »Our unitarian
heri-tage» (1925). E. Nwn.
Unitariska teorien, fys., se
Elektricitet, sp. 561.
Unitas frätrum, lat., se Bömiska
bröderna.
United irishmen [jönäVtid aFørifmøn], eng.,
se Irland, sp. 724.
United kingdom of Great Britain and
Northern Ireiand [jönaftid ki’ndom ov gréTt
bri’-ton ond nå’öøn äFølønd], The, förk. U. K.,
eng., Förenade konungariket Storbritannien
(jfr d. o.) och Nordirland.
United provinces of Agra and Oudh
[jönäl’-tid pcå’vinsiz ov ä’gro ond åu’d], Britt. Indiens
näst Bengalen folkrikaste prov.; 49,614,833
inv. (1931). Se Förenade provinserna
Agra och Oudh.
United States of America, The [do jönai’tid
stePts ov ome’riko], eng., officiell förk. U. S. A.,
Amerikas förenta stater.
Unitèt, enhet.
Universal-, världs-, allmän, universell.
Universalarvinge, den som på grund av
laglig arvsrätt el. testamente övertar en död
persons hela (el. mesta) kvarlåtenskap.
Universal Christian conference on life and
work [jönivö’sol kri’stjon kå’nforons ån läl’f
ond <o5’k], eng., se Kyrkliga
enhets-strävanden.
Universälia, lat. (neutr. plur. av universalis,
allmän), filos., allmänbegrepp, släktbegrepp.
Se Skolastik.
Universalinstrument, med kikare försett
mätinstrument, uppställt i horisontens system
och rörligt med en horisontal och en
vertikal axel. Härigenom möjliggöres uppmätning
av himlakroppens a z i m u t (asimut) och
höjd (se Astronomiska k o o r d i n
a-ter och Höjd). Avläsningen av de två
graderade cirklarna horisontalcirkel och
höjd-cirkel underlättas och skärpes genom
användning av mätmikroskop. U. har en mångsidig
användning inom astronomien och geodesien.
När det bygges i mycket stor skala,
benämnes det a 11 a z i m u t. K. Lmk.
Universalitèt, egenskapen att omfatta allt.
Universalmedel, farm., se P a n a c é.
Universal rule [jönivø’sol röT], eng., se
Mätningsregel.
Universalskrift, se Pasigrafi.
Universalspråk, se Världsspråk.
Universalstat, Världsvälde, betecknar,
oberoende av statsformen, en stat, som
omfattar hela jorden, eller en stat, som underlagt
sig en betydande del av denna, åtm. området
för ett statssystem. U. i förra meningen har
hittills varit blott ett tankeexperiment, men
däremot ha försök i den senare, inskränktare
betydelsen jämte strävandet att avvärja dem
spelat en stor roll. Världshistoriens
märkligaste u. är Romerska riket, Imperium
Roma-num, efter vilket ännu strävanden till u.
kallas imperialism (se d. o.). Trots
Romerska rikets sönderfall fortlevde dock
imperialistiska idéer, anknytande dels till
traditioner från romerska kejsarmakten, dels till
den särskilt av kyrkofadern Augustinus (se
d. o.) främjade föreställningen, att
kristenheten borde utgöra en statlig enhet. Dessa idéer
miste vid medeltidens slut all betydelse genom
nationalstaternas utveckling och genom
reformationen, som sprängde den kyrkliga
enheten. Medeltidens imperialistiska ansatser
hade emellertid åstadkommit en, om också
ofullständig, internationell rättsordning, och
när de dukade under, inträdde en
mellanfolk-lig anarki. De försök att få övervälde inom
det europeiska statssystemet, som därefter
gjordes av det habsburgska Spanien och av
Ludvig XIV:s Frankrike, saknade all ideell
grund. De framkallade också ett motstånd,
som mot strävandet till u. hävdade ett system
av politisk jämvikt. Detta kastades över ända
genom franska revolutionens stormar, och ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
