Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Universalstat, Världsvälde - Universalsuccession - Universalvinkel - Universell - Universella broderskapet och Teosofiska samfundet - Universell tid - Universitas - Universitet - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1095
Universalsuccession—Universitet
1096
D i a g r a m, visande skillnaden mellan vissa länders normaltider.
+ anger, att tidsskillnaden skall
läggas till Greenwichtiden, — anger,
att tidsskillnaden skall dragas från
Greenwichtiden, för att resp,
normaltid skall erhållas.
A: Greenwichtid
(Algeriet,Belgien, Frankrike, Irland, Luxemburg,
Portugal, Spanien, Storbritannien) ;
B, + 1 tim.: medeleuropeisk tid
(Danmark, Italien, Jugoslavien,
Litauen, Norge, Polen, Schweiz, Sverige,
Tjeckoslovakien, Tyskland, Ungern,
Österrike); C, + 2 tim.:
östeuro
peisk tid (Balkanländerna utom P
Jugoslavien; Finland, Estland,
Lettland; ö. Medelhavsländerna,
Sydafrika) ; D, + 3 tim. (Europeiska
Ryssland v. om 40° ö. Igd) ; E, + 4
tim. (Europeiska Ryssland från 40°
till 52,5° ö. Igd)1; F, + 5 tim. 30
min. (Indien, Ceylon) ; G,+7 tim.:
sydkinesisk kusttid; TI, +8
tim.: östkinesisk kusttid (gäller även i
Väst-australien); I, + 9 tim. (Japan, Korea); K, 4- 9
1 I Sovjetunionen äro uren framflyttade 1 timme.
förstörelsen framgick då Napoleon I:s välde.
Våldförandet av folkens nationalkänsla
medförde emellertid dettas fall. En ny
jämviktspolitik har sedan försökts, varvid de olika
stormakterna dock sökt bevara olika
intressesfärer åt sig, inom vilka de visat mer el.
mindre utpräglat universalstatliga tendenser.
Jfr Intressesfär,
Monroedoktri-n e n och Stormakt. S. B. (G. H-n.)
Universalsuccession, jur., inträde i annan
persons samtliga förmögenhetsrättsliga
förhållanden såsom en helhet av rättigheter och
förbindelser el. ock i viss kvotdel av desamma.
Som u. räknades i romersk rätt särskilt fång
genom arv el. testamente och så ävenledes i
åtskilliga moderna rättssystem. Jämväl enl.
svensk rätt bli avliden persons dödsbodelägare
— d. v. s. arvingar och efterlevande make
samt testamentstagare, vilken fått hela
kvar-låtenskapen, viss dess kvotdel el. obestämt
överskott därav — personligt ansvariga för
den avlidnes gäld (= samtliga hans
förmögenhetsrättsliga förbindelser, som ej äro av den
personliga natur, att de med dödsfallet utan
vidare upphöra). Förvärv genom giftorätt
samt genom övertagande av bolags el.
förenings alla tillgångar och skulder bruka även
räknas som u. Jfr
Singularsucces-sion, Succession och U r a r v a. A. W.*
Universalvinkel, se M å 11 v e r k t y g, sp.
611 och bild 35.
Universe’11, allomfattande, allsidig.
Universella broderskapet och Teosofiska
samfundet, se Teosofiska samfundet.
Universell tid. Den stora oredan i
lokaltid-systemet (se Tid), särskilt sedan det moderna
kommunikationssystemet hade utvecklats,
påkallade införandet av gemensamma z o n t
i-d e r (se T i d). Frågan fick sin lösning genom
en kongress i Washington 1884, då
jordklotet indelades i 24 zoner, vardera med en
utsträckning av 1 tim. = 15° i longitud, inom
vilken den för zonens mittmeridian giltiga
ortstiden el. zontiden gällde. Som
utgångspunkt för zonindelningen valdes meridianen
genom Greenwichs berömda observatorium.
Inom varje zon är zontiden en tim. före
den närmast västligare zonen och en timme
efter den närmast östligare zonen.
tim. 30 min. (Sydaustralien) ; L,
+ 10 tim. (Victoria, Nya
Syd-Wales, Queensland, Tasmanien) ;
M, -j- 11 tim. 30 min. (Nya
Zeeland); N, —10 tim. 30 min.
(Ha-waiiöarna) ; O, —8 tim.: pacific
standard time (U. S. A:s
Stilla-havskust, British Columbia) ; P,
— 7 tim.: mountain standard
time (U. S. A:s bergsstater,
bergzonen i Kanada, v. Mexiko) ; Q, — 6
tim.: central standard time
(U. S. A:s centralstater, Kanadas
centralprovinser, ö. Mexiko) ; R, — 5
tim.: eastern standard time
(ü. S. A:s öststater, Quebec,
Ontario mellan 68° och 90° v. Igd,
Colombia, Chile, Panama, Peru, v.
Brasilien) ; S, — 4 tim. 30 min.
(Venezuela) ; T, —4 tim.: a tian ti c
standard time (Argentina,
mellersta Brasilien, Kanadas
kusttrakter) ; U, — 3 tim. 30 min. (Uruguay) ; V, — 3
tim. (ö. Brasilien); X, —2 tim. (Azorerna, Kap
Verdeöarna) ; Y, — 1 tim. (Island, Madeira,
Kanarieöarna) .
Därmed gavs en universell tid, genom
vars antagande klockslaget i ett visst
ögonblick skiljer sig från Greenwichs lokaltid med
ett visst antal hela timmar. Vid den nämnda
konferensen rekommenderades även indelning
av dygnet i 24 timmar, så att beteckningarna
f. m. och e. m. skulle komma att bortfalla.
Denna civila tid har accepterats av ett
flertal länder, bl. a. Frankrike, Spanien och
Italien. I Sverige har den införts vid
järnvägarna, telegrafverket och försvarsväsendet,
och försök ha även gjorts att få den mera
allmänt antagen. Om en i ett land giltig
tids-beräkning antagits genom lag, kallas den
legal tid (normaltid; i Sverige — jfr
k. kung. 16 juni 1899 — gemensam
borgerlig tid). De flesta länder ha
antagit u. Ej anslutna äro Ecuador, vars
normalmeridian går genom Quito (5 tim. 14 min.
6,7 sek. efter Greenwichtid) och Nederländerna
med normalmeridianen över Amsterdam (19
min. 32,1 sek. före Greenwichtid). — Se
ovanstående diagram. K. Lmk.
Unive’rsitas, lat., helhet, världsalltet;
universitet.
Universitet, högskola el. akad., där
vetenskaplig undervisning meddelas och
vetenskaplig forskning bedrives.
Historia. Medeltiden. U. uppstodo under
medeltiden. De anknöto till dom- el.
klosterskolor, möjl. även till senantikens
lärdomsanstalter. Redan under 1000- och 1100-talet
blev Salerno centrum för medicinska, Bologna
för juridiska och Paris för teologiska studier.
Bolognas och Paris’ u. blevo snart Europas
främsta. De representerade även i fråga om
uppkomst och organisation skilda typer. U.
i Bologna behärskades snart av de i staden
studerande främlingarna. Privilegierade 1158,
kämpade studenterna för sina intressen mot
både professorerna, som de avlönade, och
staden. Mot deras organisationer, universitas
citramontanorum och universitas
ultramon-tanorum, förmådde lärarna till en början
intet. Konflikten med staden förmådde
studenterna att utvandra olika ggr till andra
städer; sålunda uppstodo många nya u. i
Italien. Snart följde Bologna de konkurrerande
städernas exempel och avlönade självt lärarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
