Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Universitet - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1099
Universitet
1100
Collegium Sorbonæ, utvecklade sig efter nya
tidens början högskolan Sorbonne.
Inom universitetslivet avtecknade sig skarpt
de fast organiserade andliga ordnarna. Från
omkr. 1230 voro både franciskaner och
domi-nikaner verksamma som lärare vid u. i Paris
och Oxford men möttes ofta av stark
opposition inom studentkårerna.
De medeltida u:s uppfostrande betydelse
kan knappast överskattas. De uppväckte
respekt för bildningen, inskärpte betydelsen
av ordning och disciplin. Genom dem
bevarades forntidens filosofi och rätt till förnyat
och bättre utnyttjande inom nya tidens
vetenskap. De medeltida högskolornas
organisation, lärokurser och lärdomstitlar ha gått
i arv till vår egen tids u.
Nyare tiden. Reformationen sprängde
den tidigare internationalismen vid u.
Humanismen beredde småningom vägen för fri
forskning. Inträdesåldern till u. sattes högre,
artistfakulteten ryckte upp i jämbredd med
de andra.
Tysklands protestantiska u. avgränsades nu
strängt från katolska inflytelser; klassiska
språk och den moderna teologien fingo där
ersätta den gamla skolastiken. Nya tyska
högskolor grundades, som ställdes direkt
under landsfurstarnas beskydd. Som motvikt
instiftades flera katolska högskolor. De
akademiska gymnasierna (gymnasia illustria) blevo
en mellanform mellan u. och gymnasier; flera
av dem, ss. Strassburgs, blevo sedan verkliga
u. 1500—1650 utformas det karakteristiska
tyska studentlivet (pennalismen,
studentduellen). Trettioåriga kriget blev katastrofalt för
de tyska u., men 1700-talet blev en
upp-gångstid. Filologien uppträdde som
självständig vetenskap, naturvetenskaperna trängde
fram, historien började studeras mera
modernt. Donationer för lärda ändamål gåvo
uttryck åt en begynnande uppskattning av
vetenskapens värde. Hålles u. (gr. 1693) tog
ledningen, från 1737 i tävlan med Göttingens,
som befrämjade en ny humanistisk renässans.
— Den franska revolutionens verkningar
medförde nedläggandet av flera tyska u. Som
ersättning bildades snart nya, bland vilka
Berlins (gr. 1810) snart tillkämpade sig en
rangplats.
De tyska u. organiserades som
självförval-tande institutioner, direkt underställda resp,
undervisningsminister. Denne representeras
vid flera tyska u. av en kansler (kurator, vice
kansler). U. företrädes utåt av en bland
professorerna för ett år vald rektor. Varje
fakultet, vanl. bestående av u:s lärare, förestås
av en dekan. Rektor besluter i samråd
antingen med en större (»plenum», konsistorium,
Generalkonzil) el. med en mindre akademisk
senat. Utom professorer finnas vid de tyska
högskolorna oavlönade honorarieprofessorer,
docenter (privatdocenter) samt tillfälligt
anställda lärare i moderna språk, lektorer. De
tyska universitetsmännens möjlighet att
förflytta sig från en tysk stat till en annan har
gjort deras ställning friare och åstadkommit
en skärpt konkurrens, som verkat
befruktande på det andliga livet i Tyskland.
Undervisningen meddelas dels som föreläsningar, dels
som seminarie- och laborationsövningar. De
för teologer, jurister, läkare och lärare
anord
nade statsexamina hållas av
examensnämnder, som vanl. rekryteras från u:s
lärarkårer. För att få avlägga stats- och
doktorsexamina fordras att under vissa
terminer ha åhört föreläsningar vid ett tyskt u.
Det tyska studentlivet har sedan länge
kännetecknats av en viss obändig frihet i
sedvänjor (duellväsendet) och exklusivt
stånds-medvetande. Indelningen i landsmanskap
(nationer) el. kårer härstammar från 1600-talet.
De vid 1800-talets början uppstående
patriotiska »Burschenschaften» syftade till andlig
och fysisk (turnväsendet) fostran.
De tyska u. ha utövat stort inflytande på
det högre undervisningsväsendet inom
grannländerna.
Vid de franska u. slogo jesuiterna på
1600-talet under sig undervisningsväsendet. Med
deras fördrivande från Frankrike (1764) och
1789 års revolution inträdde avgörande
förändringar. 1808 omorganiserades det franska
undervisningsväsendet. Akademiska
specialskolor (facultés) ersatte u. el. bildade
gruppvis verkliga u. Under 1880- och 1890-talet
skedde viktiga ombildningar (ny lag 1896).
U. blevo statsanstalter, som åsyftade att ge
vetenskaplig utbildning för vissa yrken.
Teologiska fakulteter finnas ej vid de franska u.
Sedan 1905 existera särskilda högskolor för
undervisning i katolsk el. protestantisk
teologi, vilka dock ej ha rätt att utdela
lärdomsgrader. Varje fakultet vid ett franskt
stats-univ. styres av en av undervisningsministern
utnämnd doyen (dekan), vid vars sida stå ett
trängre och ett mera utvidgat råd,
bestående av professorerna, resp, fakultetens lärare.
Endast statsfakulteterna äga rätt att utdela
lärdomsgrader. Ord. och e. o. prof,
(profes-seurs titulaires och professeurs adjoints)
utnämnas av republikens president efter förslag.
Som lärare räknas även chargés de cours och
maltres de conférences, vilka äro vikarier för
professorer och hålla föreläsningar och
övningar. Jfr Frankrike, sp. 968—969.
De franska u. ha varit mönster för
högskolorna i Belgien samt s. och s. ö. Europa.
I England äro de medeltida kollegierna
(colleges) i Oxford och Cambridge de äldsta,
alltsedan sitt stiftande frikostigt försedda
med donationer. Urspr. avsedda för fattiga
studenter, blevo de studiehemvist för den
förmögnare ungdomen. Högkyrklighet och
stark rojalism härskade mestadels vid dessa
högskolor; först 1871 erhöllo olika
trosbekän-nare samma rätt till akademiska värdigheter.
Världskriget försämrade ekonomien för de av
statsunderstöd dittills oberoende u. i Oxford
och Cambridge. På senaste tid ha krav höjts
på deras reformering i modern anda. — Många
nya u. ha tillkommit fr. o. m. 1800-talet,
främst Londons univ. Dessa yngre u. sakna
liksom de skotska collegeinstitution och förete
stora likheter med de tyska högskolorna. Se
vidare Storbritannien, sp. 598.
De engelska u., framför allt Oxfords och
Cambridges, ha hittills vanl. mera åsyftat att
bibringa gentlemannamässig allmänbildning
än vetenskapliga färdigheter. Studenterna
kunna genomgå den tre- el. fyraåriga kursen till
pass el. den mera vetenskapligt krävande till
honours. Efter honours degree kunna efter
några år följa graderna master of arts och doktor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
