Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppbud - Uppbudsförfarande - Uppbåd - Uppbörd - Uppbörd i statens verksamhet - Uppbördsbok - Uppbördsläkare - Uppbördslängd - Uppbördsprovision - Uppbördsstämma - Uppdal, Kristofer - Uppdrag - Uppehållsbok - Uppehållstillstånd - Uppenbarelse el. Gudsuppenbarelse - Uppenbarelseboken (Johannes’ uppenbarelse, Apokalypsen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppbudsförfarande—Uppenbarelseboken
1115
år efter sista u. (sedermera å närmaste ting
efter tredje u. el. i vissa fall redan å samma
ting, då sista u. skedde). Vid första u. skulle
fångeshandlingen (köpebrevet) offentligen
uppläsas och i lagfartsprotokollet intagas. U.
förlorade sin betydelse genom bördsrättens
upphörande och avskaffades i Sverige h. o. h.
1875. Jfr Bördsrät t, Fastebrev,
Hembud och Lagfart. (C. G. Bj.)
Uppbudsförfarande, se
Patentlagstiftning, sp. 728.
Uppbåd, se Härordning, sp. 313 ff.
Uppbörd, upptagning av utskylder. U. av
kronoutskylderna på landet verkställes fr. o.
m. 1918 genom postverkets försorg medelst
till debetsedeln fogade skattepostanvisningar
på vilken postanstalt som helst. Från
postverket översändas skattepostanvisningarna
till vederbörande landskontor. Se vidare U p
p-bördsstämma.
Uppbörd i statens verksamhet, förv., se
Statsverket.
Uppbördsbok, en efter löpande årets
mantals- och taxeringslängder upprättad specifik
förteckning, upptagande alla personer, för
vilka debetsedlar skola utfärdas, jämte de
ut-skyldsbelopp, som blivit dem påförda. För
landet upprättas u. av häradsskrivaren och
för stad av vederbörande tjänsteman. Hft.*
Uppbördsläkare, läkare på örlogsfartyg före
Marinläkarkårens (se d. o.) tillkomst.
Uppbördslängd. Kronoutskylder, som icke
skola upptagas i uppbördsbok (se d. o.), i regel
speciella statsskatter och kronoarrenden,
införas i särskild u. Ang. debiterings- och
uppbördslängd för kommunalskatt se Kommun,
sp. 1034 f. Schg.
Uppbördsprovision, förr vanlig, numera
hu-vudsakl. i städer förekommande
sportelin-komst för tjänstemän, som ha bestyr med
uppbörden av skatter och allmänna avgifter. Från
u. bör noga skiljas indrivningsavgift,
som utgör enl. restindrivningsförordningen
utgående ersättning för indrivning av
restan-tier. Schg.
Uppbördsstämma, förrättning, varvid
skattskyldiga erlägga sina utskylder. För uppbörd
av kronoutskylderna i stad utfärdar
magistraten kungörelse. Om uppbörd av
kronoutskylder på landet se Uppbörd. I Stockholm
uppbäras såväl krono- som
kommunalutskyl-der genom uppbördsverkets försorg. Uppbörd
av kommunalutskylder verkställes i övriga
städer genom drätselkammaren och på landet
genom kommunalnämnden. Pensionsavgift på
3 kr. (grundavgift) uppbäres av den
myndighet, som handhar kommunaluppbörden. Jfr
Restlängd. A. G-m.*
Uppdal, Kristofer, norsk författare (f.
1878). Var urspr. grovarbetare, besökte en
norsk och en dansk folkhögskola, utgav fyra
diktsamlingar 1905—09 (urval »Elskhug»,
1919) och senare »Snörim» (1915), »Solblöding»
(1918), »Altareiden» (1919) och »Galgberget»
(1930). U. slog igenom som prosaist med
romanen »Dansen gjenom skuggeheimen» (1911;
sv. övers. 1916), följd av »Trolldom i lufta»
(1912), »Röysingfolke» (1914), »Stigeren»
(1919), »Kongen» (1920),
»Domkyrkjebyggja-ren» (1921). »I skiftet» (1922), »Herdsla»
(1924) och aforismerna »Jotunbrunnen» (1925).
I U:s dikter växla stark självhävdelse och djup
11 IG
resignation, romanerna syssla ofta med
motsatser mellan allmoge och arbetarklass. M. H.*
Uppdrag, se Mandat och Syssloman.
Uppehållsbok utfärdades 1918—27 av svensk
polismyndighet för utlänning, som icke
kunnat erhålla pass. Innehav av u. medförde rätt
att under viss tid vistas i Sverige. S. Lpt.
Uppehållstillstånd, av Socialstyrelsen
meddelat tillstånd för utlänning, som ej har
viserat pass, att under viss tid vistas i Sverige
(lag 2 aug. 1927, Svensk Författningssamling,
n:r 333). Bevis om u. skall tecknas på
legiti-mationshandling. S. Lpt.
Uppenbarelse (lat. revelätio) el. Gud
s-uppenbarelse, enl. den kristna trons syn
varje handling, genom vilken Gud gör sig
känd för människorna el. m. a. o. Guds
själv-meddelelse. När man inom kristen teologi
ofta talat om en gudsuppenbarelse i vidsträckt
mening, en s. k. allmän u., och en u. i
egentlig mening, en s. k. särskild u., kunna dessa
termer sägas ge uttryck åt två för den kristna
uppenbarelsetanken karakteristiska drag: dess
universalism och dess exklusivitet. Den
kristna uppenbarelsetanken är från en sida sett
universalistisk: den vill icke draga några
yttre gränser kring gudsuppenbarelsens område.
Den kan tala t. ex. om Guds u. i naturens
värld el. med Paulus därom, att Gud icke
låtit sig vara utan vittnesbörd bland
»hedningarna». Men samtidigt är den kristna
uppenbarelsetanken från en annan sida sett
utpräglat exklusiv: den vill ej veta av någon
annan Gud än den Gud, som »uppenbarat sig»
i Kristus och hans gärning; »ingen känner .. .
Fadern utom Sonen och den, för vilken Sonen
vill göra honom känd» (Matt. 11: 27).
Guds-uppenbarelsen i Kristus är m. a. o. den
avgörande gudsuppenbarelsen — den »gudsbild»,
som icke är präglad och bestämd av denna
gudsuppenbarelse, är för den kristna tron en
vrångbild. — Gudsuppenbarelsen är
fullkomnad i och genom Kristus, men den är på
samma gång ständigt fortgående, såvisst som
Gud för tron är den levande och alltjämt i
människosjälarna verksamme Guden. Den
kristna uppenbarelsetanken står därmed i
motsättning till varje åskådning, som vill
uppfatta u. »statiskt» såsom blott ett stycke
förgången historia. Den kristna trosåskådningen
är också på det sättet dubbelsidig, att den på
en gång talar om Gud såsom den uppenbarade
och såsom den outgrundlige och fördolde.
Trons utsagor skilja sig därmed radikalt från
all rationell metafysik. G. A-n.
Uppenbarelseboken (Johannes’
uppenbarelse, Apokalypsen), bibelns sista
bok, författad på 90-talet av en Johannes från
Mindre Asien — redan tidigt identifierad med
aposteln Johannes. U. tillhör den s. k.
vi-sionslitteraturen, som odlades flitigt både i
judendomen och hellenismen. Författaren öser
ur äldre och samtida apokalypser, i synnerhet
Danielsboken och de gammaltestamentliga
profetböckerna samt över huvud ur den rika
apokalyptiska traditionen (se A p o k a 1 y
p-tik). Men han är även själv siare och därtill
en betydande litterär begåvning. Han
ombil-dar och kombinerar sina källor och utgestaltar
det apokalyptiska traditionsmaterialet
självständigt, så att det framkommer en mäktigt
gripande tavla av den kristna kyrkans läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
