Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - d’Urfé, Honoré - Urfjäll - Urfågeln - Urga - Urgel, Seo de - Urgent - Urgera - Urgermanska - Urginea - Urhovdjur - Uri - Uria - Uriel - Urim och Tummim - Urin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1179
Urfjäll—Urin
1180
nutiös, för sin tid realistisk känsloanalys
och naturbeskrivning, varigenom U. öppnade
en fyndgruva för de senare klassikerna. Hans
hjältar leva med oförminskad livskraft i hela
1700-talets idylldiktning: Creutz gav deras
kärlekssaga ett rikt svenskt eko. — Litt.: Fr.
monogr. av E. Rostand (1887; ny uppl. 1921),
C. O. Reure (1910), A. Chagny (s. å.), H.
Bochet (1923) och M. Magendie (1927). Kj. S-g.
Urfjäll, se U t j o r d.
Urfågeln, paleontse Archaeopteryx.
Urga, huvudstad i Yttre Mongoliet, är
centrum för Tushetu-Khankonfederationen av de
nordliga chalehamongolerna (20 »fanor»;
övriga chalchas centraliserade till Uliasutai och
Kobdo). Knutpunkt på den gamla
karavanrouten Kalgan—Urga—Kiachta, var U.
tidigare centrum för en mycket livlig kinesisk
handel, med talrika kinesiska bofasta
köpmän. Det var dessutom säte för en av
lamais-mens högsta prelater, den »levande Buddha i
U.» (den siste var Jebtsun Damba Hutuktu, d.
1923, ej ersatt), varför staden rymmer stora
kloster. Sedan 1923, då Yttre Mongoliet bröt
med Kina och införde sovjetregim, har den
kinesiska handeln i U. nästan helt upphört,
och U. är helt beroende av ett prekärt
handelsutbyte med Ryssland. U., vars kinesiska
namn är Ku-lun och som efter nya regimen
omdöpts till Ulan-Bator Hoto (»den röde
riddarens stad»), räknades förr ha en befolkning
på 13,000 munkar och 25,000 lekmän, kineser
och mongoler. Nuv. siffror ovissa. B. Kgn.
Urgel [or^äT], S e o de, vanl. kallat L a
S e o, stad i sp. prov. Lérida, Katalonien,
omkr. 20 km från Andorra; 3,200 inv. (1927).
Biskopssäte; biskopen av U. delar med
franske presidenten överhögheten över Andorra.
Urgent [yr^ä’], fr., brådskande, angeläget.
Urgera [-gè’-], påyrka; ivrigt framhålla.
Urgermanska, det språk, som man med
ledning av de äldsta formerna i germanska språk
(se d. o.) uppkonstruerar som utgångspunkten
för dessa språks utveckling. U:s splittring i
skilda dialekter måste ha ägt rum åtm. en g-d
tid f. Kr. — Se vidare A. Noreen, »Abriss der
urgermanischen Lautlehre» (1894), W.
Streit-berg, »Urgermanische Grammatik» (1896), F.
Kluge, »Urgermanisch» (3:e uppl. 1913; i
Pauls »Grundriss»), och H. Hirt, »Handbuch des
Urgermanischen», 1—2 (1931—32). Ad. N-n.*
Urglnea, bot. farm., se Havslök och
Digitalis, sp. 916.
Urhovdjur, Protunguläta, fossil
hovdjurs-grupp från äldre tertiära lager, omfattande
vanl. småvuxna, långsvansade, femtåiga
rov-djursliknande former, besläktade med
Creo-donta (se Rovdjur). De olika fam., vari u.
uppdelas, inordnas ofta med andra utdöda
hovdjursgrupper, ss. Condylarthra och
Ambly-poda (jfr d. o. och Hovdjur). T. P.
Uri [ö’ri], en av de tre urkantonerna i
Schweiz, omfattar Reussdalen från s. ö.
Vier-waldstättersjön till S :t Gotthard jämte
bidalar; 1,074 kvkm, 22,968 inv. (1930), mest
tysktalande. U. uppfylles i s. av höga,
gla-ciärklädda berg, ss. Bernalperna med
Dammastock (3,633 m ö. h.), Titlis, Tödi m. fl. och
är Schweiz’ ofruktbaraste och glesast
befolkade kanton. Blott omkr. 53 % av arealen
äro produktiv mark; boskapsskötsel
(fäbodhushållning) och någon industri (tillv. av
kal
ciumkarbid, papper m. m.). Turisttrafik. U:s
huvudort är Altdorf. M.
U., som blev riksomedelbart 1231 (bekräftat
1309), slöt 1291 ett förbund med Schwyz och
Unterwalden, som 1315 förnyades. 1798
sam-manslogs U. med Schwyz, Unterwalden och
Zug till en kanton, Waldstätte.
Mediations-akten av 1803 återgav U. en självständig
kantons rättigheter men minskade dess område.
U. hörde till de konservativa, strängt katolska
kantonerna, deltog i Sarnenförbundet 1832
och i Sonderbund 1845. — Jfr Historisches
Neujahrsblatt (utg. av Verein für Geschichte
und Altertümer von Uri sedan 1895). Å. S-n.
Uri’a, hetitisk officer i judakonungen
Davids tjänst. U:s hustru Batseba förleddes av
konungen till äktenskapsbrott (2 Sam. 11).
Därefter skickade David U. till
överbefälhavaren Joab med ett brev, vari denne
tillsades att ställa om att U. blev dödad under
ett då pågående krig. Konungens dubbla
förbrytelse bestraffades av profeten Natan. —
U r i e b r e v, ett brev, som innebär ofärd för
överbringaren. E. S-e.*
Urie’l, hebr., »Gud är mitt ljus», enl.
rabbinska teologien en av de ärkeänglar, som
närmast omge Guds tron.
Urlm och T u m m i m, hebr., dubbel
benämning på det heliga orakel, genom vilket Israel
i äldre tider »frågade Herren» i tvivelaktiga
el. svåra fall. U. och Tummim synas ha
utgjorts av två smärre föremål, enl. den
sannolikaste gissningen två stenar el. stavar, som
tjänade till lottkastning. U. och Tummim
lågo i den s. k. bröstskölden på
översteprästens ämbetsskrud (2 Mos. 28: 30, 4 Mos.
27: 21). E. S-e.*
Urin (lat. urina), avsöndring från njurarna
(se Njure och U r i n o r g a n), en under
normala förhållande ljusgul, svagt sur vätska
med spec. v. 1,02. Människans urinmängd
växlar betydligt; i medeltal uppgår den till omkr.
1,5 1 per dygn. U. innehåller i medeltal 4 %
upplösta, oorganiska salter och organiska
föreningar. De förra utgöras av klorider, fosfat
och sulfat av kalium, natrium, kalcium,
magnesium samt ammoniak; koksalt bildar dock
huvudmassan av dem. Av de organiska
ämnena är urinämne (se d. o.) det kvantitativt
viktigaste, vidare kreatinin, urinsyra (sed. o.),
hippursyra, fenolsvavelsyror, oxalsyra,
xan-tin m. m. samt ett färgämne, urobilin. Under
abnorma tillstånd i organismen uppträda i u.
många andra organiska ämnen: druvsocker,
äggvita, gallfärgämnen m. fl. Nästan alla
främmande ämnen, som upptagits i blodet,
utsöndras f. ö. med u. Kännedomen om u:s
beskaffenhet är av största betydelse för bedömandet
av kroppens tillstånd och för studiet av
ämnesomsättningen. — Blir u. alkalisk, t. ex. efter
drickandet av alkaliska vatten, blir den tillika
grumlig av kalciumkarbonat och fosfat (se
Fosfatur i). Om klar u får stå någon tid,
blir den ofta grumlig av slem och
kristalli-niska korn av urinsyrade salter. Efter någon
tid inträder i u. en jäsningsprocess,
förorsakad av en art mikrokocker, varvid urinämnet
genom förening med vatten övergår till
am-moniumkarbonat. U. blir då alkalisk och
grumlas av ämnen, som utfällas, delvis i form
av mikroskopiska kristaller, ss.
kalciumoxa-lat, ammoniummagnesiumfosfat och urinsy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
