Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ussing, släkt - Ussing, Niels Viggo - Ussing, Tage Algreen- - d’Usson - USSR - Ussuri - Ustadalen - Ustaoset - Ustí - Ustica - Ustilagineae - Ustilaginéer, Sot- el. Brandsvampar - Ustilago - Ust-Urt - Usucapio - Usuell - Usurpera - Usus - Ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1197
Ussing, N. V.—Ut
1198
over jorden» (1903; 3:e uppl. 1924; sv.
om-arb. uppl. 1912). H. B. U :s son jur. dr och
från 1918 jur. prof, i Köpenhamn Henry
Blom U. (f. 1886) har särskilt skrivit
arbeten i förmögenhetsrätt. Om den sistnämndes
farbror och J. L. U:s son geologen och
mineralogen Niels Viggo U. se nedan. J. L. U:s
brorson jur. dr Ca r 1 The odor U. (f. 1857) blev
justitiarius i Overretten 1910, v. ordf, i
permanenta skiljedomstolen för arbetstvister 1900,
dess ordf. 1908 och var 1910—20 ordf, i fasta
skiljedomstolen. Han var 1914—25 dir. för
Nationalbanken och 1925—33 ordf, i
Overbe-villingsnævnet. Till en annan gren hörde
Tage Algreen-U. (se nedan). P. E-t.
Ussing [o’s-], Niels Viggo, dansk geolog och
mineralog (1864—1911); jfr släktart.
Studerade 1887—88 mineralogi och petrografi i
utlandet (i Stockholm hos W. Chr. Brögger, i
München hos P. Groth
och i Heidelberg hos
H. Rosenbusch). Blev
1890 docent i
mineralogi och geologi, 1894
fil. dr och 1895 prof,
mineralogiae vid
Köpenhamns univ. U:s
vetenskapliga
verksamhet föll huvudsaki.
inom mineralogiens
och petrografiens
områden ; han undersökte
s. Grönland, särskilt
trakten kring Ivigtut
och Julianehaab (»Geology of the country
around Julianehaab, Greenland», i
Medde-lelser om Grönland, vol. 38, 1911), och hans
arbeten härom ha givit värdefulla bidrag
till förståelsen av eruptivernas natur och
deras uppträngande i jordskorpan. Även inom
glacialgeologien gjorde U. stora insatser,
särskilt i fråga om Jylland, där han förklarade
bildningen av hedslätterna, floddalarna och
randmoränerna (se Danmark, sp.
447—-448). Han angav då också gränsen för
inlandsisens utbredning inom hela det nedisade
området av Nordeuropa vid tiden för de jutska
hedslätternas bildning. — Som lärare var U.
synnerligen framstående, och hans läroböcker
voro mönster i sitt slag. K. A. G.
Ussing [o’s-], Tage Algreen-, dansk
ämbetsman och politiker (1797—1872); jfr
släktart. Blev jur. kand. 1822, professor vid
universitetet 1840 och generalprokurör 1848. U.
valdes till medlem av de själländska
provin-sialständerna 1834 och spelade en
framträdande roll vid deras förhandlingar under de
följande åren som ivrig förespråkare för
liberala reformer. Han tog initiativet till det
uttalande av församlingen, som framkallade
Kristian VIII :s öppna brev om tronföljden
i hertigdömena 1846. Då den nationella
politiken småningom utformades i bestämda
författningskrav och önskemålet om Slesvigs
anknytning till Danmark, kunde U. icke följa
den, och på den grundlagsstiftande
riksförsamlingen 1848—49 var han en av de
konservativas ledare. Som medlem av riksrådet
1854—66 tillhörde han helstatspartiet. 1840—
44 och 1849—69 var han stadsfullmäktig i
Köpenhamn. U. utgav juridiska handböcker
och en lagsamling. P. E-t.
d’Usson [dysä’], markis, se B o n a c.
USSR, förk. för Ukrainskaja sovetskaja
sotsialistitjeskaja respublika, se Ukraina.
Ussu’ri, högerbiflod till nedre Amur,
Östasien; bildar gränsen mellan Sovjetryssland
och Manchuriet. Upprinner i Sichota Alin,
mottar den stora Chankasjöns avlopp och
utmynnar vid Chabarovsk; längd 907 km. Längs
U. löper den s. k. Ussuribanan (jfr A m u
r-järnvägen).
Ustadalen, se Hal 1 in gd al en.
Ustaoset, turistort och station i Buskerud
fylke, Norge, vid Bergensbanan och sjön
Usta-vatn i Hallingdalsfjellen. Ax. S.
Üstf [ö’sti], se Au s s i g.
Ustica [o’stika], isolerad ital. ö i
Tyrrhen-ska havet, n. om Sicilien; 8,6 kvkm, 1,140
inv. (1921). U. är av vulkaniskt ursprung och
har ett flertal grottor, kända för sina fossila
snäckor. Straffkoloni.
Ustilaglneae, bot., se Ustilaginéer.
Ustilaginéer, Ustilaglneae, Ilemibasldii,
Sot-el. Brandsvampar, svampgrupp av
basidio-myceterna. U. äro parasiter på högre växter,
ehuru de till en tid kunna fortleva som
sapro-fyter och i artificiella kulturer t. o. m. bilda
klamydosporer. Mycelet genomdrager hela
värdväxten el. begränsade delar av denna,
huvudsaki. intercellulärt. I bestämda organ,
ss. fruktämnen, ståndarknappar, blad- och
stamdelar el. rötter, bildas genom mycelets
uppdelning klamydosporer, vanl. mörkfärgade
och i stor mängd, så att en sotlik massa
uppkommer. Vid sporbildningen uppstå ofta
ansvällningar och missbildningar av växtdelen.
Då en klamydospor gror, bildas en basidie
(promycel), som hos fam. U stilaginaceae består
av en kort rad av celler, vilka lateralt
avskilja konidier, hos fam. Tilletiaceae (med
bl. a. Tilletia tritici, se Sot) däremot av
en enda cell med konidiealstring i spetsen.
Från konidierna el. stundom direkt från
kla-mydosporen utväxer ett mycel, som en tid
kan leva saprofytiskt. — Klamydosporerna
innehålla först två cellkärnor, vilka senare
sammansmälta. Vid basidiebildningen sker
re-duktionsdelning, basidiesporerna äro haploida
och könsligt differentierade. Genom
sammansmältning av dessa el. av celler i det ur dem
framgångna haploida mycelet, stundom redan
av basidieceller, uppstå kämpar (synkaryon),
som bibehållas till klamydosporens mognad.
— U. förorsaka viktiga växtsjukdomar (se
Sot). Th. Lfs.
Ustilägo, bot., se Sot.
Ust-Urt, platålandskap i Asiatiska
Ryssland, mellan Kaspiska havet och Aralsjön;
ökenartad stäpp med talrika smärre saltsjöar.
Usuca’pio, lat., av den gamla nationella
romerska rätten (ius civile) erkänt sätt att
förvärva äganderätt. Förutsättningarna voro
viss tids oklandrad besittning, ett formellt
lagligt fång (iustus titulus) samt god tro
(bona fides). K. G. Wn.
UsueTl, bruklig, vanlig.
Usurpèra, orättmätigt tillägna sig.
Üsus, lat., nyttjande eller bruk av något,
särskilt i juridisk bemärkelse om
nyttjanderätt till något; bruk, plägsed, vana.
Ut, mus., se Solmisation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>