Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utah - Utamaro, Kitagawa - Utansjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1199
Utah—Utansjö
1200
Utah [jö’tä], en av Bergsstaterna, U. S. A.,
mellan 40° och 37° n. br., begränsad av Idaho
och Wyoming i n., Colorado i ö., Arizona i s.
och Nevada i v.; 220,115 kvkm, därav 7,267
kvkm vatten; 507,847 inv. (1930; 11,380 inv.
1850, 276,749 inv. 1900, 449,396 inv. 1920).
U. tillhör h. o. h. Klippiga bergen men delas
av Wasatch range och dess sydliga
fortsättning i två olikartade områden. Västra U.
tillhör det torra, avloppslösa område, som kallas
Great basin (se d. o.), och är till stor del
ren öken (Great Salt lake desert, Escalante
desert). Här bilda Stora Saltsjön (se Sal
t-s j ö n), Utah lake och Sevier lake en sista rest
av den s. k. Bonnevillesjön (se d. o.).
Jordmånen visar sig ytterst bördig, där
konstbevattning är möjlig och markens salthalt ej
alltför stor, framför allt längs v. foten av
Wasatch range. U:s ö. delar tillhöra det
ödsliga platålandskapet kring Colorado och dess
stora källfloder, Green river och Grand river,
i n. begränsat av Uintah mountains, som i
Kings peaks nå 4,114 m ö. h. N. ö. delarna
täckas av barrskog; s. ö. delarna uppfyllas av
nakna sandstensplatåer med djupa
kanjonda-lar och enstaka bergstoppar av eruptivt
ursprung. Vittring och erosion ha i den brokigt
färgade sandstenen utformat groteska
klippformationer, som tillhöra U :s förnämsta
turistattraktioner; de talrika grottorna ha visat
sig vara rika arkeol. fyndplatser. Klimatet
är till följd av höjdläget (större delen av U.
ligger mer än 1,800 m ö. h.) och avståndet till
havet täml. extremt kontinentalt;
sommar-temp. inom Great basins dalbäcken är ofta
tryckande. Större nederbördsmängder falla
endast på bergskedjornas sluttningar, medan
U. i övrigt är ytterst torrt. Inom U. finnas
två nationalparker, Bryce canyon och Zion.
Av befolkningen 1930 voro
11,892 färgade, därav 4,012
mexikaner, 3,903 asiater, 2,869
indianer (mest inom
indianreservationerna) och 1,108 negrer; s. å.
fun-nos 42,772 personer födda i
utlandet (4,104 i Sverige). 52,4 %
av inv. bodde i städerna, av
vilka Saltsjöstaden (se d. o.),
Ogden och Provo äro de största.
Mormonerna, som spelat en
dominerande roll inom U:s
kolonisation och historia, uppgåvos
1926 utgöra 91 % av samtliga
inom något kyrkosamfund
registrerade inv. Bland läroanstalter
märkas statsuniv. i
Saltsjöstaden samt det mormonska
Brig-ham Young university i Provo;
1930 voro endast 1,2 % av inv.
icke skrivkunniga.
Den odlade jorden uppgår till
endast 9,5 % av totalarealen, och
jordbruket är helt beroende av
möjligheterna till
konstbevattning. Utom foderväxter odlas
främst vintervete, havre,
potatis och sockerbetor samt
grönsaker och frukt. Boskapsskötseln
spelar en underordnad roll med
undantag av fåraveln (2,922,457
får 1930). U. är en av U. S. A:s
viktigaste bergsbruksstater. 1931
intog U. första platsen bland unionsstaterna
som producent av silver (250,573 kg) samt
tredje platsen i fråga om koppar (74,038 ton)
och bly (104,774 ton). Dessutom utvinnas guld
(5,706 kg), zink (40,365 ton), stenkol (3,383,000
ton), gips, salt m. m. Det totala värdet av
mineralproduktionen uppgick 1930 till 64,2 mill.
doll. Industrien omfattar huvudsaki.
förädling av bergsbrukets produkter. 1932 funnos
3,982 km järnvägar. —■ U:s huvudstad är
Saltsjöstaden (Salt lake city). Senaten har 21
medl. och representanternas hus 55 medl. Till
kongressen sänder U. två senatorer och två
representanter. S. F.
Historia. Nuv. U :s område tillhörde urspr.
spanjorerna och därefter 1822—48 Mexiko.
Först 1847 började en verklig kolonisering i
U., då B r i g h a m Young med en flock
mormoner slog sig ned i Stora Saltsjödalen.
Se vidare Mormoner. — U. blev
territorium 1850 och upptogs som stat i unionen 1896.
Utamaro, Kitagawa, japansk målare
(1753—1806) Utförde 1775 illustrationer till
»Kibiyoshi», satiriska dikter, utvecklade en
ofantlig produktivitet och är en av det
japanska färgträsnittets mästare. Bland U:s
bildföljder märkas »Utvalda insekter» men
framför allt »De gröna husens årsbok» (1804;
ett ex. i Nationalmuseum), där flera av hans
elever medverkade. U. skildrade de japanska
kvinnorna, framför allt kurtisanerna i »de
gröna husen». Han var dekadent och
naturentusiast, hans raffinerade teckningssätt blev
med tiden ytterligt stiliserat. Se Japansk
konst, bild 21. — Monogr. av E. de
Gon-court (1891) och J. Kurth (1907). G-gN.*
Utansjö, cellulosafabrik i Högsjö socken, på
Ångermanlandskusten, n. om Härnösand, vid
Utansjöåns till 1,925 hkr utbyggda mynnings-
UTAH
Skala 1:8 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
