Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utansjö - Utanskog - Utarmningsteorien - Utborga - Utby - Ut desint vires, tamen est laudanda voluntas - Utdragare - Utdragssöm - Uteblivande (Parts) - Utelöpare - Utensilier - Uterin - Uterinkolik - Uterinlidanden - Uterus - Utevaro - Utfall, Jean von - Utflyttning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1201 Utanskog—Utflyttning 1202
fall. Äges av U. cellulosa-a.-b., gr. 1897,
aktie-kap. 2,4 mill. kr., 250 arb., årstillv. 28,000
ton sulfitcellulosa.
Utanskog, se Sunnanskog.
Utarmningsteorien (ty. Verelendungstheorie)
i Marx’ system går ut på att kapitalismen
innebär en social utvecklingsprocess med
tendens att hopa kapitalet och koncentrera
företagen i större enheter på färre händer,
samtidigt som folkets stora massa utplundras på
sin rättmätiga arbetsförtjänst (se M e
r-värde), så att förarmningen utbredes, tills
proletariatet enas till den stora sociala
revolutionen. — Se K. Marx, »Das Kapital», I, kap.
23 (1867; sv. övers. 1930). E. F. K. S-n.
Utborga, jur., sälja på kredit.
Utby, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad, s. ö. om Mariestad, mellan Tidan och
sjön Ymsen; 24,67 kvkm, 486 inv. (1933).
Slättbygd. 1,031 har åker, 493 har
skogsmark (närmast sjön). Ingår i Ullervads, Eks,
Ekby och U. pastorat i Skara stift,
Marie-stads kontrakt.
U’t desi’nt virès, tamen e’st lauda’nda
vo-lu’ntas, lat., »om ock krafterna svika, är dock
viljan berömvärd», ofta citerad hexameter ur
Ovidius’ »Epistulae ex Ponto».
Utdragare, den till en
bakladdningsmeka-nism hörande del, som vid mekanismens
öppnande ingriper i patronhylsans bakre del och
utdrager hylsan, tills denna genom att stöta
mot utkastaren slungas ut åt sidan. Se
Handeldvapen, bild 21. G. af W-dt.
Utdragssöm, se Konstsömnad, sp. 1145
och bild 13.
Uteblivande (Parts), jur., parts utevaro vid
måls handläggning inför domstol. Vid
underrätt anses part utebliven, om icke han själv
ed. behörig ställföreträdare, om
ställföreträ-darskap är tillåtet, infinner sig. I tvistemål
medför u. olika följder vid första
rättegångs-tillfället och vid senare. I förra fallet
avskri-ves målet, om båda parterna utebliva. Om
käranden uteblir men svaranden infinner sig och
överlämnar målet, är svaranden från
käro-målet fri, om käranden icke inom viss tid
ånyo instämmer målet. Infinner sig käranden
men uteblir svaranden och yrkar käranden
tredskodom mot svaranden, skall i regel
målet prövas på grund av den förebragta
bevisningen, men om käromålet går ut på en
penningfordran, som ej är skadestånd, och
grunden för fordringen och tiden för dess
tillkomst äro tydligt och fullständigt angivna i
stämningen el. i räkning, som jämte
stämningen delgivits svaranden, skall svaranden
dömas att betala, även om bevisning ej
före-bragts till stöd för käromålet, såvida det ej är
uppenbart, att kärandens anspråk icke är
lag-ligen grundat. Mot tredskodom kan
svaranden inom viss tid söka återvinning vid
samma underrätt, varvid målet återupptas till
fullständigt ny behandling. Reglerna om dom
i parts utfevaro finnas i rättegångsbalken kap.
12. Om den tillstädeskomne parten ej yrkar
målets avgörande, skall det uppskjutas, och
om det är svaranden, som uteblivit, han dömas
till böter enl. k. f. 6 okt. 1882. Uteblir part
vid ett senare rättegångstillfälle, skall det
äventyr, som förelagts den uteblivne,
tillämpas (se Uppskov); en utebliven svarande
kan dömas till böter. — Rörande u. i
brott
mål, vari talan om ansvar föres, stadgas i lag
10 juli 1899, enl. vilken hämtning el. böter
el. utdömande av förelagt vite kan
ifrågakom-ma mot utebliven svarande. I brottmål, vari
talan om ansvar icke föres, tillämpas samma
regler som i tvistemål; dock kan tredskodom
icke förekomma. — I överrätterna, där
processen är skriftlig, kan talas om parts u., när
part icke i den i lagen, rättegångsbalken kap.
26, 27 och 30, stadgade ordning ingivit
skriftlig inlaga i målet. T. E.
Utelöpare, se Går df ar ihan d el, sp. 123.
Utensilier, redskap, verktyg, don, grejor.
Uterln, med., som har avseende på
livmodern (lat. u’terus).
Uterlnkollk, smärtsamma
sammandragningar av den icke havande livmodern, beror i
allm. på svulstvegetation i livmoderhålan el.
på medfödd el. förvärvad förträngning el.
till-täppning av livmoderhalsen samt uppträder
oftast i samband med menstruationen. Bvn.
Uterlnlidanden, sjukdomar i livmodern (lat.
u’terus), se Kvinnosjukdomar.
U’terus, lat., anat., livmoder (se d. o.).
Utevaro, jur., se Uteblivande.
Utfall, Jean von, amiral (1681—1749).
Deltog i stora nordiska kriget, blev 1715
kommendör och adlades 1716. På återväg från
Haag 1716 tillfångatagen av Tordenskiold,
frigavs han 1719 och stred därefter på rikets
västkust. 1727 sändes U. i hemlighet
under namnet Claes Seeman till Algeriet och
slöt 16 april 1729 det första svenska
freds-och handelsfördraget med denna stat. 1743
fick han befälet över stora flottan och intog
position vid Hangö. Då ryska flottan
inträffade, beslöt U. att anfalla; anfallet kunde
dock ej genomföras, då ryska flottan åter
drog sig inåt Finska viken. Under tiden
lyckades Lacys ryska galäreskader passera förbi
Ilangöudd och förena sig med ryska
eskadern i Åbo skärgård. För att U. lämnat sin
post vid Hangö, dömdes han sedermera att
vara tjänsten förlustig i 1/2 år. — Jfr H.
Frö-ding, »Berättelser ur Göteborgs historia
under frihetstiden» (1919). ö-g.
Utflyttning, jur., en vid laga skifte (se
J orddelning) liksom tidigare vid
storskifte och enskifte förekommande åtgärd,
varigenom i och för ändamålsenligare utläggning
av delägarnas ägolotter en el. flera av
delägarna tvingas att lämna sina tomter med
åbyggnader, plantering och anläggningar i
utbyte mot andra tomtområden, dit
byggnader m. m. få flyttas el. där nya byggnader
uppföras. I kostnaden för u. deltaga samtliga
skiftesdelägare i förhållande till vars och ens
nytta, med något gynnande av de utflyttande
delägarna, varjämte statsbidrag intill halva
kostnaden kan erhållas. För bidragen från
övriga delägare åtnjuta de utflyttande
särskild säkerhet (pant- och förmånsrätt). Beslut
om u. fattas av förrättningsmännen vid
skiftet, efter rådplägning med delägarna; vid
avgörandet skall hänsyn tagas till såväl den
beräknade nyttan av u. som kostnaden därför,
och må i sista hand lotten skilja mellan flera
delägare. Besvär över beslutet må anföras hos
ägodelningsrätten. Nyttan av u. skattas i
allm. från lantmäterisynpunkt högt;
försvarare av den gamla bykulturen ha däremot
uttalat vissa betänkligheter mot u. C. G. Bj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
