Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utflyttningsavgift - Utflyttningsbok - Utfodring - Utfodringsförsök - Utfällning - Utförsel el. Export - Utförselbevis - Utförselförbud - Utgivningsbevis - Utgrunden - Utgående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
1203
Utflytlningsavgift—Utgående
1204
Utflyttningsavgift, se lus G.
Utflyttningsbok, se Kyrkböcker.
Utfodring. Husdjurens u. bör ske på
bestämda tider, i viss mån beroende på den
mängd foder djurens matsmältningskanal
rymmer. Nötboskap, som har rymlig
matsmältningskanal, utfodras i regel blott 2 ggr dagl.,
mellan vilka tid lämnas för idisslingen. U.
pågår då varje gång 3—4 tim. efter en viss
foderordning (med det mest
närings-kraftiga fodret först). Hästar och svin, som
ha liten magsäck, böra få foder minst 3 ggr
dagl. Foderransonens storlek,
beräknad i viktmängd torrämne
(torrsubstans), bör hållas inom vissa gränser
i förhållande till djurets levande vikt.
Idiss-lare utfodras med större fodermassa i
förhållande till levande vikten än t. ex. hästar,
vilka för att bibehålla önskvärd rörlighet böra
få en mindre skrymmande u. Regleringen av
foderransonens fyllnadsgrad el.
koncentration (halt av smältbar näring i
förhållande till fodrets massa) sker
huvudsaki. genom avpassningen av mängden
grovfoder, särskilt halm, i förhållande till
mängden kraftfoder och gott hö el. bete. —
Fodrets saftighet är ock av betydelse, i det
att vid torrfodring ett tillskott av saftiga
fodermedel inverkar gynnsamt på fodrets
tillgodogörande, särskilt beträffande svin och
mjölkboskap. — Foderransonens
näringsinnehåll bör avpassas efter djurets
behov av näring dels för kroppens underhåll,
u n d e r h å 11 s f o d e.r, dels för alstring av
kroppsmassa, mjölk, ull och kraft, p r o d u
k-tionsfoder. Vid dessas beräkning tages
hänsyn dels till hela den för livsprocesserna
erforderliga mängden näring, dels till behovet
av äggvitebildande ämnen, och på grund av
dessas i regel högre pris bör mängden därav
ej onödigtvis överstiga det behövliga, ä g
g-vi teminimum. Foderransonens
näringsinnehåll och djurens näringsbehov plägade
förr angivas genom
näringsförhållandet, varmed betecknades förhållandet mellan
icke kvävehaltiga näringsämnen (kolhydrat
och fett) och protein (se Fodermedel),
men uttryckas numera genom hela halten av
smältbara näringsämnen, i de skandinaviska
länderna beräknad i foderenheter (se
Fodermedel), och mängden av smältbar äggvita.
— På grund av erfarenheterna från
skandinaviska utfodringsförsök uttryckes u:s
önskvärda näringsinnehåll genom
utfodrings-normer, såsom följ. ex. visa:
[-Torrämne-]
{+Torr- ämne+} kg [-Foderenheter-] {+Foder- enheter+} Smältbar äggvita g
Arbetshästar.
Underhållsfoder per dag
och 500 kg levande vikt 8—10 4,5 330
Vid lindrigt arbete 9—12 6—7 450—500
Vid mycket strängt arbete 12—15 10 min. 700 min.
M j ölkkor.
Underhållsfoder per dag
och 500 kg levande vikt 8—11 3,4 250
Vid mjölkmängd av 10 kg
med 3,25% fetthalt .... 10—15 7,1 740—800
Jämte de egentliga organiska
näringsämnena, kolhydrat, fett och äggvitebildande
ämnen, fordras för djurens normala
livsverksamhet vitaminer (se d. o.). Då dessa i riklig
mängd finnas i gröna växtdelar, rotfrukter
och mjölk samt, beträffande A- och
B-vitami-ner, i sädeskärna, uppkommer sällan brist
därpå i de vuxna djurens u. men lättare vid
upphörande av mjölkfodring åt unga djur, i
vilket fall vitaminbehovet fylles genom
tillskott av levertran (se Fiskleverolja).
— Även av för djurens livsprocesser behövliga
mineralämnen (askbeståndsdelar)
tillföres i huvudsak tillräckligt i de vanliga
fodermedlen. Endast av koksalt, fosforsyra
och kalk behöver stundom särskilt tillskott
givas. H. J. Dft.
Utfodringsförsök ha till syfte att utröna
näringsämnenas omsättning hos husdjuren,
vissa fodermedels verkan och näringsvärde
samt lämpliga normer för djurens utfodring.
Genom de fysiologiska u. bestämmas
fodermedlens smältbarhet samt de särskilda
näringsämnenas omsättning och användning i
kroppen, genom de praktiska utrönes
verkan av vissa fodermedel el. foderransoner på
grund av mängden och beskaffenheten av
djurens nyttiga produkter (viktökning, mjölk,
ull, arbete) vid viss utfodring. U. äro
antingen periodiska, vid vilka samma
djur under efter varandra följ, perioder
erhålla först den normala, sedan
försöksfodring-en och sist åter den normala utfodringen,
vilkas resultat jämföras, el. också
gruppförsök med två om möjligt lika grupper av djur,
varvid den ena får normal utfodring, den andra
samma foderranson, till en del utbytt mot
för-söksfodring. Fysiologiska u., som i regel äro
periodförsök, ha företrädesvis utförts i
Tyskland, på senare tider i U. S. A., praktiska u.,
som huvudsaki. varit gruppförsök, ha utförts
av N. J. Fjord m. fl. i Danmark samt av Nils
Hansson i Sverige. H. J. Dft.
Utfällning, kem., åstadkommande av en
fällning (se d. o.).
Utförsel el. Expor t, sammanfattningen
av de varukvantiteter, som under en viss
tidrymd utföras ur ett land. Jfr
Handelsbalans och Införsel.
Utförselbevis för att gynna utförseln av
brödsäd infördes 1926. Genom k. f. 26 juli
1926 stadgades för 2 år rätt för den, som
anmäler till utförsel med en och samma lägenhet
minst 500 kg marknadsgill vara av vete el.
råg i omalet skick, att av vederbörande
tullmyndighet erhålla bevis därom med
angivande av det tullbelopp, som skulle ha utgått vid
införsel av samma mängd av sådan vara.
Dylikt u. skulle berättiga innehavaren att inom
6 mån. antingen tullfritt införa vete el. råg i
malet el. omalet skick till så stor mängd, att
tullavgiften därå vore lika med den i
utförselbeviset angivna eller att, i den mån under
nämnda tid för sagda varor influtna
tullavgifter efter avdrag av 2 % därtill lämna
tillgång, utbekomma sagda belopp med 2 %
avdrag. Denna bestämmelse har sedan förnyats,
senast genom k. kung. 9 juni 1933. H. J. Dft.
Utförselförbud, dets. som exportförbud (se
d. o.).
Utgivningsbevis, se II i n d e r s 1 ö sh e t
s-bevis och Tryckfrihet, sp. 682.
Utgrunden, fyrskepp i s. Kalmarsund, v. om
Utgrundens grund. Utlades 1866.
Utgående, den del av en malmfyndighet, som
uppträder i dagytan el. i ytan av det fasta
berget under de lösa jordlagren. E. S. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
