Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utgångshastighet - Utgångsmarsch - Utgångsrotation - Utgångsvinkel - Utgård - Utgårda-Loke - Uther, Baptista van - Utica (Afrika) - Utica (New York) - Utile Dulci - Utilism - Utilister - Utilitarisk el. Utilitaristisk - Utilitarism el. Utilism - Utilitet - Uti possidetis - Utjord - Utjämning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgångshastigliet—Utjämning
1205
Utgångshastigliet, artill., se Kulbana.
Utgångsmarsch, mus., se Efterspel.
Utgångsrotation, artill., se
Styrnings-medel.
Utgångsvinkel, se K u 1 b a n a.
Utgård, mindre gård, lydande under
huvudgården i en egendom.
Utgård (isl. Utgardr) kallas i Snorres Edda
en borg i jättevärlden, motstycket till
människornas Midgård. U:s härskare var U
t-g å r d a-L o k e.
Utgårda-Loke (isl. Utgarda-Loki), en jätte,
som var herre i U t g å r d. I Snorres Edda
berättas utförligt om Tors färd till U. Tor och
hans följeslagare, bland dem Loke, bli
föraktfullt mottagna av U.; i de tävlingar, som
anordnas, bli de ömkligen övervunna. Men allt
berodde på synvillor. Det dryckeshorn, som
Tor ej kunde tömma, stod med sin spets i
världshavet, den katt, som han ej kunde lyfta
från golvet, var Midgårdsormen, den gumma,
som han ej kunde besegra i brottning,^ var
Ålderdomen. E. W-én.
Uther, Baptista van, målare (d. senast
1597). Synes ha kommit till Sverige i början
av 1560-talet, anlitades mycket av Johan 111,
ledde dekorativa arbeten på slotten i
Stockholm och Kalmar, målade altartavlor för
Rid-darholmskyrkan 1578, för slottskapellen i
Västerås 1585 och i Stegeborg 1586 (dessa
arbeten ha gått förlorade) samt porträtt av
kungl. familjens medl. Sannolikt är det
porträtt i helfigur av Johan III (1572; se J
o-h a n, sp. 1091), som bevaras i Palazzo reale
i Siena, av hans hand, likaså porträttet av
Sigismund som prins — ävenledes i helfigur
(1576) i Uffizigalleriet i Florens (kopior av
båda porträtten, utförda av O. Hjortzberg.
finnas på Gripsholm). G-gN.*
U’tica, den äldsta feniciska kolonien på
Afrikas n. kust, näst Kartago den mest
betydande staden i Nordafrika v. om Syrten;
bekant genom den yngre Catos frivilliga död
där. Sedan 36 f. Kr. romersk koloni. Genom
hamnens igensandning gick U. starkt tillbaka
från 200-talet e. Kr. Betydande ruiner (11 km
från kusten). E. St.
Utica [jö’tiko], stad i staten New York,
U. S. A., vid Mohawk river och New York
state barge canal; 104,740 inv. (1930).
Betydande textilindustri (bl. a. tillv. av
bomullstyger och -garn samt trikåvaror); stora
mekaniska verkstäder. I omgivningen drives
betydande mejerihantering.
Utile Du’lci, lat., »det nyttiga förenat med
det angenäma», vittert och musikaliskt
ordenssällskap i Stockholm, bildat 1766 av fem
unga tjänstemän, bl. a. E. Schröderheim.
Antalet led., av vilka det stora flertalet var
åhörare, ej uppträdande, steg till över 500.
U. sammanträdde en gång i veckan;
sammanträdena voro dels »allmänna», dels
»musikaliska» och avslutades med samkväm; tal och
parentationer över avlidna led. höllos, musik
utfördes, ibland gåvos offentliga konserter.
Ett hemligt ceremoniel efter frimurarordens
mönster iakttogs noggrant. U. anordnade
även litterära pristävlingar — särskilt känd
är den, vari Thorild (se d. o.) deltog 1781 —
och utgav 1769—72 3 bd »Vitterhetsnöjen»,
med bidrag av bl. a. Adlerbeth, Liliestråle,
1206
Oxenstierna och Wellander, samt 1781 ett
fjärde bd, med bidrag av Kellgren. — U. var
under många år Sveriges förnämsta vittra
sällskap och smakdomstol men led avbräck
genom stiftandet av Mus. akad. 1771 och
Vitt.-akad:s återupplivande 1772 samt
avtynade efter tillkomsten av Sv. akad. 1786; sista
sammanträdet tycks ha hållits 1795. — För
kulturlivets främjande har U. haft betydelse.
Det samverkade med Apollini sacra i Uppsala
och Aurora i Åbo. R-n B.
Utili’sm, dets. som utilitarism (se d. o.).
Utili’ster, medlemmar av en i Sverige i
slutet av 1880-talet bildad förening (U t i 1 i
s-tiska samfundet), som på basis av sin
åsikt, »att detta livet är det enda, om vilket
vi veta någonting, samt att människans mål
är att söka minska lidandet och bereda
tillfälle för så många som möjligt att bli
lyckliga», avgjort uppträdde mot hela den kristna
världsåskådningen, bekämpade all tro på något
övernaturligt samt agiterade för fullständig
religions- och yttrandefrihet och för
statskyrkans avskaffande. Sällskapets stiftare,
Viktor Emanuel Lennstrand (1861—95),
drabbades av laga ansvar för sitt uppträdande
mot det kristna gudsbegreppet. — Dess namn
härrörde från frändskapen mellan dess syfte
och den etiska utilitarismen (se d. o.). Eg.
ville det vara en fritänkarförening. L. II. Å.*
Utilitärisk el. U t i 1 i t a r i’s t i s k, som
innebär utilitarism (se d. o.).
UtilitarFsm (av lat. uti’litas, nytta) el.
U t i 1 i’s m, nyttighetslära el.
nyttighetsmo-ral, den riktning inom etiken, vilken som
högsta princip uppställer nyttan och bedömer
de enskilda handlingarna som medel för
enskild el. allmän lycka (välfärd).
Representanter för u. äro bl. a. Bentham, Mill och
Höff-ding (se dessa ord). — Jfr L. Stephen, »The
english utilitarians» (3 bd, 1900). G. O-a.
Utilitèt (lat. uti’litas), nyttighet. — U t
i-I itetsprincip, nyttighetsfilosofiens
grundsats. Se Utilitarism.
U’ti possidetis, lat., »som I besitten» ...,
rom. rätt, interdikt (se d. o.), vilket på
begäran av en person, som befann sig i besittning
av en sak, av praetor utfärdades mot
våldsamt störande av besittningen, såvida ej
be-sittaren på uppenbart orättmätigt sätt
åtkommit besittningen av den, som störde
densamma. K. G. Wn.
Utjord, jur., i allmännaste betydelse varje
jordbruksfastighet, som ej är by, hemman el.
hemmansdel; i egentlig mening en för sig
bestående fastighet i by, vilken ej är åsatt
mantal men har andel i byns ägor efter
delnings-grunden. I oegentlig bemärkelse betyder u.
en under en fastighet hörande, av främmande
ägares mark omsluten, avskild ägolott, för
vilken ej åtnjutes delaktighet i andra ägor
inom byn. (En dylik ägolott benämnes i allm.
u r f j ä 1 1.) Ofta användes uttrycket »utjord
eller urfjäll» såsom tautologisk beteckning
för u. Jfr Torp. (C. G. Bj.)
Utjämning, mat. Om en storhet uppmätes
genom ett större antal observationer, än som
direkt erfordras för dess bestämmande,
uppstå på grund av de oundvikliga
observations-felen skiljaktigheter mellan det värde, som
skall bestämmas, och de olika observerade
värdena. Den metod, varigenom det sökta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
