Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utjämning - Utjämningsmaskin - Utjämningsskatt - Utklarera - Utklippan - Utkorelse - Utkragning - Utlakning - Utlandssvenskar - Utliggare - Utljud - Utlåtande - Utlämning (Extradition)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1207
U t j ämningsmaskin—U tlämn ing
1208
värdet analytiskt låter sig bestämma på
grundval av de observerade värdena, kallas u.
Teorien om u. är baserad på sannolikhetsläran
och företrädesvis på den s. k. minsta
kvadratmetoden.
I trängre mening förstås stundom med u.
vissa elementära metoder att ersätta en
dis-kontinuerlig (observations-)kurva med en
kontinuerlig dylik. Om man t. ex. grafiskt
utprickar de observerade dagstemperaturerna på
en viss ort under exempelvis ett år el. en
månad, är det en lätt sak att upprita den
kontinuerliga kurva, som bäst ansluter sig till
den observerade kurvan. Man kan också
förfara så, att man uträknar medelvärden
för varje observationstal, t. ex. så att det
verkliga värdet för den 10 ersättes med
medelvärdet av temp. den 9, 10 och 11 och
analogt för den 11, 12 o. s. v. Såväl genom
sistnämnda mekaniska som förenämnda
grafiska metod ernår man en u. av de
oundvikliga spetsarna i den observerade kurvan.
Se Fel, Minsta kvadratmetoden
och Sannolikhetskalkyl. T. B.
Utjämningsmaskin, dets. som booster (se
d. o.).
Utjämningsskatt utgår enligt 1928 års
förordning med ett grundbelopp (se d. o.) om
en tredjedel av den kommunala
progressivskattens (se d. o.) och erlägges
av envar till sistnämnda skattskyldig i den
kommun, där han taxeras till statlig
inkomst-och förmögenhetsskatt. Inflytande
skattemedel användas till utjämning av skattetrycket
olika kommuner el. andra menigheter emellan
(se Skatteutjämning) i den ordning,
som stadgas i 1927 års förordning ang.
understöd av skatteutjämningsmedel åt synnerligt
skattetyngda kommuner (med på föreskrivet
sätt beräknat skattetryck, överstigande 3 kr
för 100 kr. beskattningsbar inkomst). Om
understöds utbetalande stadgas i 1928 års kung.
U. beräknas till 4.100,000 kr. i riksstaten för
budgetåret 1933—34. Mer än var tredje
jord-brukskommun i riket, var femte blandade
kommun och var åttonde industrikommun var
skattetyngd 1928 (se Statens Offentliga
Utredningar 1932: 13, »Statistisk utredning
angående det kommunala skattetrycket»).
Förslag till skatteutjämnande åtgärder genom
överflyttning till staten el. till större
kommunala utdebiteringsområden av kostnader för
kommunala förvaltningsutgifter har framlagts
av kommitterade 1933 (se Statens Offentliga
Utredningar 1933: 3—4). E. F. K. S-n.
Utklarera, sjöv., se Klarera.
Utklippan, fast fyr med blänk, på en av
Utklipporna, s. s. ö. om Karlskrona.
Ljusstyrka 95,000 Hefnerljus för vit blänk och
15,000 för vitt fast sken (Luxljus). Rött, 30,9
m högt järntorn på en gammal befästning.
Anlädes 1840. Jfr T o r h a m n.
Utkorelse, teol., se Predestination.
Utkragning, i sten el. trä utförd
konstruktion, varigenom förmedlas ett utsprång, buret
av över varandra utskjutande stenskikt, av
framspringande bjälkhuvud el. av konsoler.
En mängd boningshus från 1200—1400-talet
har fasader, vari varje våning är »utkragad»,
ofta så, att vid trånga gator i städer de
översta våningarna i hus mittemot varandra
nästan jnötas. U. kallas oekså den undre bärande
delen av ett burspråk, en turell el. annat
framspringande byggnadsparti; där förmedlas
övergången genom en kraftigt utlagd profilering.
Jfr Konsol. C. G-m.*
Utlakning, dets. som extraktion (se d. o. 1).
Jfr Lösning och Separera.
Utlandssvenskar, se Svenskar; jfr
Riksföreningen för svenskhetens
bevarande i utlandet.
Utliggare, se U t riggar e 1.
Utljud, språkv., ett ords slutljud, i motsats
till u d d 1 j u d (se d. o.) och i n 1 j u d. För
u:s fonetiska förändringar gälla mestadels
särskilda lagar, olika de för andra ställningar
gällande. Dock kan vid nära förening av två
ord i satsen (»sandhi», se d. o.) det förstas u.
(el. det senares uddljud) följa lagarna för
motsv. inljud; exempel härpå utgör i
franskan de numera eljest stumma
slutkonsonanternas i fortlöpande tal ofta inträdande
»bindning». A. Lbd.
Utlåtande, officiellt yttrande, avgivet av
någon myndighet. Riksdagsutskottens
betän-kanden kallas u., när de föranletts av till
utskotten hänvisade frågor.
Utlämning (E x t r a d i t i ö n), häktande och
överlämnande till främmande stats
myndigheter, efter från dem framställd begäran, av
person, som i den främmande staten blivit
misstänkt åtalad el. dömd för brott enl. den
främmande statens lagar men icke där
undergått straff därför. En förpliktelse till u.
föreligger endast i den mån en stat genom fördrag
förbundit sig därtill. Sådana fördrag ha
särskilt under 1800-talets lopp avslutits mellan
staterna i stort antal. Före denna tid
förekom u. endast undantagsvis och oftast i fråga
om politiska förbrytare. Därjämte ha
emellertid i åtskilliga länder särskilda u 11 ä
m-ningslagar tillkommit, avsedda att
bereda skydd mot godtycklig u. från regeringens
sida. I vissa länder, ss. i England,
före-skrives, att u. må beviljas endast på grund
av traktat; i flertalet länder är u. medgiven
även för andra fall, dock principiellt endast
under förutsättning av reciprocitet (se t. ex.
sv. lagen av 4 juni 1913 § 1).
De viktigaste grundsatserna inom den
sålunda skapade nutida utlämningsrätten äro
följ.: 1) Utlämningsförpliktelse föreligger
endast i fråga om vissa svårare brott, som
genom uppräkning el. på annat sätt anges i
traktaterna. 2) U. av politiska förbrytare må
ej äga rum (se Asylrätt och Politiska
förbrytelser). 3) U. beviljas i regel
endast om gärningen enl. det beviljande
landets lag är att anse
som ett sådant brott,
för vilket u. är
medgiven. Enl. sv. lagen
§ 4 må u. ske
endast för brott, som i
allmänna strafflagen
el. sjölagen är belagt
med svårare straff än
fängelse. 4) U.
beviljas i regel icke i
fråga om gärningar,
förövade på den u.
beviljande statens eget
territorium: se sv.
lagen § 3. 5) Egna
med
Utkragning på fasaden
till ett korsvirkeshus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
