Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utlämning (Extradition) - Utländsk dom - Utlängan - Utlänning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1209
Utländsk dom—Utlänning
1210
borgare utlämnas icke (se sv. lagen § 2).
Vissa stater, ss. England och Förenta
staterna, utlämna dock även egna medborgare,
vilket har sin grund däri, att dessa länder
i princip straffa endast gärningar, som
förövats på statens eget territorium, och
följaktligen gärningar, förövade av deras egna
medborgare utrikes, eljest i stor
utsträckning skulle lämnas obeivrade. 6)
Berättigad att erhålla u. är givetvis den stat, inom
vars territorium gärningen är förövad.
England och Förenta staterna anse över huvud
icke någon annan stat berättigad därtill.
Andra stater erkänna en dylik rätt även för
annan stat, som enl. sin strafflags
bestämmelser äger ett straffanspråk att göra gällande.
7) Den stat, till vilken vederbörande utlämnas,
är icke berättigad att utan den utlämnande
statens samtycke åtala el. straffa den
utlämnade för något annat före utlämningen förövat
brott än det, för vilket utlämning beviljats
(den s. k. specialitetsgrundsatsen). 8) Före
u:s beviljande måste sannolika skäl till
misstankar el. bevis om gärningens förövande
föreligga mot personen i fråga; se sv. lagen
§ 8. 9)1 fråga om vilken myndighet, som
i det beviljande landet har att bestämma
om u., gälla olika system, näml.: a) det rent
administrativa, enl. vilket bestämmanderätten
helt ligger i administrativ myndighets händer;
b) det engelsk-amerikanska, enl. vilket u.
aldrig beviljas, utan att domstol efter
rannsakning medgivit sådan; c) det blandade
systemet, enl. vilket domstols medverkan endast
under vissa förutsättningar tas i anspråk. I
Schweiz, Norge och Sverige kan sålunda
regeringen omedelbart avslå en
utlämningsbegä-ran samt underställes frågan icke heller
domstol, om den, vars u. begäres, medger
framställningen (se sv. lagen §§ 15 och 17). I de
länder, som följa detta system, är emellertid
betydelsen av domstolens medverkan
väsentligt olika. I Belgien och Holland prövar
domstolen endast huruvida tillräcklig misstanke
mot vederbörande kan anses föreligga, och
dess utlåtande är icke för regeringen
bindande; i Schweiz är domstolsavgörandet däremot
bindande i frågan huruvida u. skall äga rum el.
icke; i Sverige och Norge åter har domstolen
väl att pröva huruvida hinder möter för u. enl.
utlämningslagens bestämmelser, men även om
denna fråga besvaras nekande, kan regeringen
vägra u., för den händelse icke traktatmässig
förpliktelse därtill föreligger. Den domstol,
som enl. sv. lagen skall pröva
utlämningsfrå-gor, är Högsta domstolen. Sverige har
slutit utlämningstraktater med sina grannländer
och ett stort antal andra stater. Jfr
Utvisning. — Nyare tiders ryktbaraste
utläm-ningsfråga, som dock helt är av politisk
karaktär, utgör de allierade och associerade
makternas 15 jan. 1920 till holländska regeringen
framställda krav på exkejsar Vilhelms
utlämning. Om denna fråga se Asylrätt. N. S-g.*
Utländsk dom. I regel är dom verkställbar
blott i det land, där den givits. Detta gäller
obetingat om straffdom, för vars verkställande
väl utlämning kan ske men som aldrig direkt
verkställes i annat land. Däremot kan
utländsk civildom under olika förutsättningar
bli exigibel även i annat land antingen efter
el. oberoende av särskild prövning av dess
myndigheter. I Sverige är enl. k. f. 15 juni
1861 verkställighet av dansk dom genom
utmätning möjlig, och likaså kan i vissa fall
utrikes utdömd rättegångskostnad enl. lag 6
mars 1899 exekutivt uttagas i Sverige och
underhållsbidrag, fastställt i Danmark,
Finland, Island el. Norge, exekutivt uttagas i
Sverige enl. lag 29 maj 1931. Utom
bestämmelser för vissa särskilda hithörande fall har
därjämte tillkommit den viktiga
konventionen 16 mars 1932 mellan Sverige, Danmark,
Finland, Island och Norge om erkännande
och verkställighet av domar m. m.
Beträffande utländsk skiljedom gäller lag 14 juni
1929. T. E.
Utlängan, blixtfyr på s. ö. sidan av ön
Ut-längan, vid Blekinges s. ö. hörn; ljusstyrka
3,900 Hefnerljus. Nuv. fyr byggdes 1931,
varvid den 1882 uppförda revs. Jfr Tor hamn.
Utlänning, främmande stats medborgare. I
de flesta stater gälla särskilda regler för u:s
inresa och uppehåll i landet: passtvång
återinfördes under världskriget och gäller numera
allmänt; därjämte fordras på sina håll
pass-visering, uppehållstillstånd, arbetstillstånd och
liknande. U., vilkas uppehåll i landet icke
anses önskvärt, särskilt tiggare och
lösdri-vare, kunna utvisas (se Utvisning),
förbrytare kunna utlämnas (se Utlämning),
sjuka och fattiga kunna hemsändas (se H e
m-s ä n dan de). I privaträttsligt hänseende äro
u. numera i allm. jämställda med statens egna
medborgare; de ha sålunda rätt till skydd för
person och egendom och kunna anlita landets
domstolar och exekutiva organ. Staten själv
må ej heller kränka u:s person el. egendom,
t. ex. genom expropriation utan full
ersättning. Efter vilken lag u:s personliga
rättsställning (ss. i fråga om myndighetsålder,
äktenskap, kvarlåtenskap) skall bedömas
fastställes av varje lands internationellt
privaträttsliga regler (se Internationell
privaträtt). Med avseende på u:s rätt att
förvärva fastighet, att driva näring m. m.
kunna särskilda villkor vara föreskrivna. I
offentligrättsligt hänseende tillerkännas u. i
allm. icke politiska rättigheter, ss. rösträtt
och valbarhet, samt äro i de flesta länder
befriade från värnplikt.
U. är i Sverige underkastad svensk
jurisdiktion, såväl den civila som den
kriminella; han kan doek ej här åtalas för brott,
som han begått utom riket, med mindre
brottet är begånget mot Sverige el. svensk man
samt K. m:t förordnar om åtal (strafflagen
1:2). I övrigt gälla i Sverige särskilda
bestämmelser för u. bl. a. i följande avseenden.
U. må ej inresa till Sverige utan att vara
försedd med pass el. annan
legitinjationshand-ling (se Pass); passet skall vad beträffar
medborgare i vissa stater vara försett med
vise-ring; den, som ämnar taga arbetsanställning,
skall hos Socialstyrelsen inhämta
arbetstillstånd; ingen u. må uppehålla sig i Sverige
över tre mån. utan uppehållstillstånd (se
d. o.). Utländska medborgare, bolag el.
föreningar må ej inmuta mineralfyndighet samt
ej utan K. m:ts tillstånd förvärva fast
egendom el. förvärva eller bearbeta inmutad
mineralfyndighet el. idka gruvdrift (lag 30 maj
1916 om vissa inskränkningar i rätten att
förvärva fast egendom m. m.). U:s andel i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
