Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utlänning - Utlöpare, Vandringsskott, Stolon - Utlösning - Utmark - Utmarksskifte - Utmelandskällaren - Ut mineur - Utminutering - Utmål - Utmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utlöpare—Utmätning
1211
svenskt fartyg må ej sträckas utöver en
tredjedel av fartygets dräktighet, och han må ej
antagas till huvudredare; K. m:ts tillstånd
erfordras för att u. skall kunna idka
handels-el. fabriksrörelse, hantverk el. annan
hantering; att idka gårdfarihandel el. verkställa
realisation är dock helt förbjudet för u.; vill
u. under kringresande el. kringvandrande idka
hantverk el. annan hantering, erfordras
tillstånd av länsstyrelsen; utan K. m:ts tillstånd
må u. ej driva masugn, hytta el. annan
inrättning, som avser tillgodogörande av
mineralrikets alster (k. f. 18 juni 1864 ang.
utvidgad näringsfrihet). U. må ej utan
medgivande av K. m:t sluta handelsbolag el. ingå
i sådant bolag (lag 30 maj 1916). Stiftare av
svenskt a.-b. skola vara svenska medborgare;
a.-b:s styrelse skall bestå av svenska
medborgare, där ej K. m:t medgiver undantag
(lag 12 aug. 1910 om aktiebolag). I riket icke
bosatt u., som giver el. medverkar vid
offentlig föreställning, skall inhämta tillstånd
därtill hos länsstyrelsen el. magistraten samt
erlägga viss avgift; särskild avgift upptages
även av sådan utländsk handelsresande, som
icke erlägger kommunal inkomstskatt (k. f.
23 okt. 1908 ang. bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter). U. må ej
vara befälhavare på svenskt fartyg (k. f. 29
mars 1912 ang. befäl å svenska handelsfartyg
m. m.). Besättningen på svenskt fartyg skall
i regel till minst två tredjedelar bestå av
svenska medborgare (k. f. 13 juli 1911 ang.
sjömanshusen m. m. § 35). För u:s idkande av
jakt, fiske, flottning el. luftfart gälla särskilda
bestämmelser. U. är icke underkastad
värnplikt och äger varken politisk el. kommunal
rösträtt el. valbarhet samt kan ej utnämnas
till ämbets- el. tjänsteman i andra fall, än R.
F. § 28 sådant medger. Naturaliserad (till
svensk medborgare upptagen; se Na tu r
ali-sation) u. åtnjuter enl. R. F. § 33 samma
rättigheter som infödd svensk man, dock kan
han ej utnämnas till statsråd. C. W-ng.
Utlöpare, Vandringsskott, Stolön,
ovan el. under jordytan utväxande skott med
långa internodier (se Skott 1), som
utvecklar rötter i spetsen el. därjämte även vid
lederna, arefter internodierna förr el. senare
dö bort, medan knopparna utveckla sig till
nya individ. Ovanjordiska u., »revor», finnas
t. ex. hos smultron och revranunkel,
underjordiska hos hästhov och kvickrot m. fl. Växter
med u. äro ofta svårutrotliga ogräs. G. M-e.
Utlösning, fysiol., se Retning.
Utmark, se I n ä g o r.
Utmarksskifte, se H e m s k i f t e.
Utmelandskällaren, den källare i Utmelands
by i Mora socken, Dalarna, där Tomte Matts
Larssons hustru, Margit, skall ha gömt Gustav
Vasa, över U., som i början av 1800-talet
inköpts av kronan, uppsattes 1860 en byggnad
(se Mora 2), invändigt prydd av tavlor med
motiv från Gustav Vasas äventyr i Dalarna
av J. F. Höckert, Karl XV och E. Bergh.
Ut mineur [yt minÖ’r], fr., mus., se C moll.
Utminutèring, se Alkoholstatistik,
sp. 538 ff., och
Spritdryckslagstift-n i n g, sp. 286—287.
Utmål. 1. Det utrymme på marken, inom
vilket en gruvägare har rätt att med andras
uteslutande bedriva arbete såväl ovan som
1212
under jord. När arbetet inom en inmutning
(se d. o.) fortskridit så långt, att fyndigheten
är blottad och prov på malmen erhållits, skall
inmutaren hos bergmästaren ansöka om u.,
dock senast 3 år från mutsedelns utfärdande.
Enl. nu gällande gruvstadga av 16 maj
1884 kunna u. för inmutningsbara fyndigheter
utläggas till en storlek av högst 200 m i
längd och bredd (4 har) vartdera.
Inmutnings-punkten måste alltid falla inom u. Dettas
gränser skola på djupet räknas lodräta, om
detta kan ske utan intrång för äldre u. —
Sedan ansökning om u. inkommit till
bergmästaren, har denne att företaga
utmålsför-rättningen, vartill ägare och
nyttjanderätts-innehavare till marken kallas. På sådan
kro-nojord, som icke innehas under ständig
besittningsrätt el. är anslagen till boställe, må u.
dock ej utan konungens tillstånd läggas
tidigare än två år efter det att avskrift av
mut-sedeln blivit ingiven till länsstyrelsen. — Vid
utmålsförrättningen skall bergmästaren
biträdas av två gode män samt, där gå anses
nödigt, av lantmätare, som förordnas av
länsstyrelsen. Karta skall över u. upprättas och
bifogas utmålsprotokollet. — Jordägaren är
berättigad att tills, m. inmutaren deltaga i
gruvarbetet och den därav uppkommande vinsten,
dock med skyldighet att vidkännas motsv.
andel i kostnaderna. Jfr
Gruvlagstiftning och Inmutning. E. S. B.
2. Markområde vid vattenfall, avsatt för
att vid fallets utbyggnad lämna utrymme för
kraftstation, dammfästen och övriga därvid
behövliga anläggningar. Fmn.*
Utmätning (exekution i inskränkt
betydelse), en av exekutiv myndighet,
utmätningsman, vidtagen åtgärd, varigenom ett
förmö-genhetsobjekt undandras ägarens fria
förfogande för att i viss ordning användas till
gottgörande av dennes skuld. För vinnande
av u. erfordras, att betalningsskyldighet är
gäldenären ålagd genom domstols el.
över-exekutors utslag, genom förlikning, som blivit
av domstol fastställd, el. genom skiljedom,
såframt överexekutor förordnat om dess
verkställande. U. kan jämväl erhållas enl. lagen
26 april 1907 om handräckning för fordrans
utfående. Utan att betalningsskyldighet ålagts
genom dom el. utslag, må u. ske för fordran,
som grundar sig på inrop av lös egendom vid
offentlig auktion, såvida gäldenären vid
ut-mätningstillfället utan jäv erkänner skulden,
för utskylder och vissa allmänna avgifter
ävensom enl. § 14 i lagen 14 juni 1917 om
införsel i avlöning m. m. Utom i fråga om
auk-tionsfordran erfordras icke, att gäldenären är
tillstädes vid u., såvida han senast dagen
förut underrättats om tiden för densamma el.
anledning är att antaga, att gäldenären
håller sig undan el. rest bort, därför att han
väntar u.; vid u. för utskylder m. m. fordras
ej ens föreg. underrättelse. — Vid u. bör
naturligtvis så förfaras, att å ena sidan
borgenärens intresse att erhålla full trygghet för
fordringens utbekommande tillgodoses men å
andra sidan gäldenären icke tillskyndas
onödig uppoffring. Lagen bestämmer därför i
vilken ordning särskilda förmögenhetsobjekt
böra tagas i mät, väsentligen efter den
grundsatsen. att det, som är lätt och säkert
säljbart, först utmätes och i sista hand sådant,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
