Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utvandring (Emigration) - Utveckling - Utvecklingslära - Utvecklingsmekanik el. Utvecklingsfysiologi, Biomekanik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1233
Utveckling—Utvecklingsmekanik
1234
lusten i människomaterial hos de krigförande
staterna befarades allmänt komma att betyda
stark dragning av arbetskraften från de
ex-neutrala länderna efter världskriget. U. från
Sverige steg också ånyo t. o. m. 1923 men
gick i huvudsak till Nordamerika, enär
fredskrisen 1920—22 hårdast drabbade Europa.
Genom tillkomsten 1921 av den första kvotlagen
i Förenta staterna begränsades emellertid den
årliga svenska invandringen dit till omkr.
20,000, men denna siffra skars ned till
mindre än hälften 1924 och har sedermera
ytterligare reducerats för att numera ha förbytts
i praktiskt taget invandringsförbud. Under
intryck av kvotlagarna riktades den svenska
utvandringsströmmen i större utsträckning
mot andra transoceana länder, särskilt
Kanada. En kraftig emigrantvärvning har också
under senaste 10-årsperiod bedrivits från detta
land, varjämte utflyttning även ägt rum till
bl. a. Mexiko och Australien.
Världsdepres-sionen från 1930 och den därav framkallade
arbetslösheten över så gott som hela världen
ha framskapat kraftiga
invandringsrestrik-tioner i flertalet länder. Den svenska u. har
under intryck härav sjunkit från 29,200
under 1923, vilket är maximum efter
världskriget, till 2,100 under 1932. Det absoluta
antalet utvandrare är nere vid en siffra, som
icke underskridits sedan 1860. Invandringen
har däremot visat stegring och överstiger
sedan 1930 u., varför resultatet av den
internationella omflyttningen blivit ett
invand-ringsöverskott, vilket är det största, som
Sveriges statistik någonsin haft att uppvisa.
Medan u. före kriget betraktades såsom en
nationell fara, har den efter kriget närmast
setts ur synpunkten att vara en regulator för
arbetslösheten. Sedan tillkomsten 1927 av
Institutet för svensk utlandstjänst har man
velat underlätta för högre utbildad arbetskraft
att vinna anställning och utkomst utomlands.
Ett av Socialstyrelsen 1928 framlagt förslag
till förändrad emigrationslagstiftning syftar
till att ge fastare form åt
upplysningsverksamheten i utvandringsärenden. — Litt.: G.
Sundbärg, »Emigrationsutredningen»
(betänkande 1913, bilagor 1908—12);
Socialstyrelsens »Betänkande med förslag till vissa
åtgärder beträffande emigrationen» (1928);
Nationalföreningen mot emigrationen — Sällskapet
hem i Sverige, »Svensk emigrations- och
egnahemspolitik åren 1907—1932» (1932). S. Sgh.
Utveckling, biol. 1. Individens utveckling
ur ägget, se Fosterutveckling och U
t-vecklingsmekanik. — 2. Arternas
utveckling, se Descendenslära.
Utvecklingslära, biol., dets. som
descendenslära (se d. o.).
Utvecklingsmekanik el. Utveckling
s-fysiologi, Biomekanik, den gren av
biologien, som söker utforska orsakerna till
äggets och fostrets förändringar under
fosterutvecklingen. U:s uppkomst brukar dateras
från Wilhelm R o u x’ arbeten om
grod-ägg från 1880-talet. Under 1600-talet
härskade den s. k. preformationsteorien (se d. o.),
enl. vilken fostret är utformat redan i ägget
som en miniatyrorganism. Under en viss tid
gör sig en speciell form av
preformationslä-ran gällande, animalkulism (se d. o.).
På 1700-talet bekämpades preformationslä-
ran av C. F. W o 1 f f, som hävdade, att
organismen till att börja med saknar »organisk
struktur». Denna uppstår under utvecklingen.
En sådan process kallas epigenes. Enl.
Bild 1. Ägg av groda, Rann fusca. a före
befruktning, b efter befruktning. T. h. i b den grå
halvmånen, som markerar ryggsidan.
den moderna forskningen är utvecklingen
både preformation och epigenes. En
prefor-mation härskar så tillvida, som det
befruktade äggets kärna innehåller generna eller
arvsanlagen, sorn verka bestämmande på
utvecklingen (jfr Ärftlighet). I intet känt
fall är cellplasman fullkomligt likformigt
byggd i början av fosterutvecklingen. Som
ex. kan nämnas grodägget (se bild 1). Detta
består av en lättare, mörkfärgad s. k. animal
del samt av en ljusfärgad s. k. vegetativ del.
Detta betyder i själva verket en
preformation, ty den animala delen utvecklas till
den främre, den vegetativa till den bakre
delen av fostret. Vid befruktningen ske vissa
förändringar hos grodägget (jfr bild 1 a och
b). Före befruktningen har man en
utpräglad horisontalt ställd begränsning mellan det
mörkfärgade och det ljusa området av
grodägget. Efter befruktningen förändras detta.
Man finner ett halvmånformigt, grått parti
(»den grå halvmånen»), som ligger emellan
det pigmenterade och det opigmenterade
området. Den del av ägget, där den grå
halvmånen sträcker sig upp mot äggets ekvator
(Ae), utmärker den blivande ryggsidan (t. h.
på bild 1 b). Detta är åter preformation men
av synnerligen allmän art. Man har i äggets
byggnad endast en första skiss till fostret.
Den vidare utdifferentieringen kommer till
stånd genom en epigenes, en gradvis skeende
utveckling, varvid växelverkningar mellan
olika delar av ägaet, resp, embryot, spela en
avgörande roll. Här skall skildras det fall,
där analysen av växelverkningarna drivits
längst. Beträffande amfibiefostret uppstår
ur klyvningsstadiet den s. k. blastulan (bild
2 a). Genom en komplicerad instiälpning,
Bild 2. a ett blastulastadium, b börjande gastrula,
c fullbordad gastrula. Pilarna antyda
rörelseriktningen vid gastrulationen. Genom att på blastulans
yta anbringa märken med oskadliga färgämnen har
man kunnat utröna vad som i den normala
utveck-lingen blir av blastulans olika delar. Jfr de i do
tre figurerna på lika sätt betecknade delarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
