Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uvertyr - Uviolglas - Uvsläktet - Uvån - Uxbridge - Uxor - Uz, Johann Peter - Uzara - Uzbeker, Usbeger, Ösbeger - Uzbekistan, Usbekistan - Uzès - Užhorod - Užokpasset, Uzsokpasset - u. å. - V - W. 6 - Waadt - Waag - Waage, Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1239
U violglas—W aage
1240
feststycke. Mendelssohn skapade sedan på
1820- och 1830-talet den romantiska
karak-tärsuvertyren (u. till Shakespeares »En
mid-sommarnattsdröm», »Hebriderna» m. fl.),
vilken sedan fick en specialform i Liszts
programmatiska »symfoniska dikter». Wagner
hyllade mest den preludieartade
introduktionen. Som festuvertyr har den gamla klassiska
uvertyrformen odlats och vid sidan om denna
potpurriet med en rad tema utan egentlig
satsavrundning. — Litt.: H. Botstiber,
»Ge-schichte der Ouvertüre» (1913). T. N.
Uviolglas [-uT-], ett huvudsaki. för
ultravioletta strålar genomträngligt glas, brukas som
färgfiltrum för att ur ljuset från en på
ultravioletta strålar rik ljuskälla
(kvicksilverbåglampa) filtrera bort den synliga delen men
låta den kortvågiga strålningen passera. J. T.
Uvsläktet, zool., se Berguv.
Uvån, se Klarälven och karta vid
Värmland.
Uxbridge [a’ksbrid$], stad i grevsk.
Middle-sex, s. ö. England, vid Thames’ biflod Colne
och Grand Junctionkanalen; 31,886 inv. (1931).
U. är numera en snabbt växande, västlig
förort till London med viktig kanalhamn,
sågverk och annan industri.
U’xor, lat., äkta maka, hustru, gemål.
Uz [ots], Johann Peter, tysk skald
(1720—96), geheime justitieråd, slöt sig som
student till anakreontikerna (se d. o.). I »Sieg
des Liebesgottes» (1753; 4 sånger på
alexan-driner) efterbildade han Pope; hans allvarliga
oden besjunga försynen, friheten och
fosterlandet. »Theodicee» (1755) var en parafras
av Leibniz’ världsåskådning. U :s saml. dikter
äro utg. av A. Sauer 1890. R-n B.
Uzara, infödingsnamn på roten av en okänd
växt, som tillhör fam. Asclepiadaceae i
Sydafrika. Drogen nyttjas mot rödsot,
menstrua-tionsrubbningar och diarréer. C. G. S.
Uzbèker, U s b è g e r, ö s b è ge r, turkfolk,
även kallat sarter (omkr. 4 mill.), i ryska
Centralasien, uppkallat efter Uzbek kan, en
mäktig härskare i det 1248 grundade riket Turan.
U. äro fördelade på omkr. 80 stammar, till
större delen bofasta, leva av jordbruk,
hemin
dustri och handel samt utgöra numera
huvuddelen av Uzbekistans (se d. o.) befolkning. De
övriga ingå i andra närgränsande
rådsrepubliker. Omkr. 100,000 äro nomader. G. Rqt.
Uzbekistän, Usbekistän, off. Uzbekskaja
sovetskaja sotsialistitjeskaja respublika, d.
v. s. Uzbekiska socialistiska sovjetrepubliken,
en av Sovjetunionens förbundsstater, bildad
1924 av områden i Västturkestan (Fergana,
delar av f. d. vasallstaterna Bochara och
Chi-va m. m.); 171,978 kvkm, 4,685,400 inv. (1931);
huvudstad: Tasjkent (tidigare Samarkand).
U. omfattar Västturkestans bördigaste och
tätast befolkade oaser och floddalar kring
nedre Amu-darja, Zerafsjan och övre
Syr-darja. Av befolkningen voro 1926 76,2 %
ös-beger (uzbeker, se d. o.), 5,7 % tadjiker och
5,6 % ryssar; dessutom kazaker, kirgiser
m. m. Jordbruket är landets huvudnäring och
främjas genom konstbevattning;
huvudprodukterna äro vete, bomull (utgörande 2/3 av
Sovjetunionens produktion), ris, majs och
korn; betydande trädgårdsskötsel;
livsmedels-och textilindustri.
Uzès [yzä’s], stad i fr. dep. Gard, 21 km
n. n. ö. om Nimes; 4,456 inv. (1926). Från
medeltiden härstamma bl. a. slottet (le Duché)
och delvis katedralen (Saint-Théodorat). U.
var fordom huvudort i grevskapet, sedermera
hertigdömet U. och till 1790 biskopssäte.
Under religionsstriderna var U. en av
hugenot-ternas förnämsta städer.
Uzhorod [o^håråt], magyar. Ungvår,
huvudstad i Karpatorutenien, Tjeckoslovakien, nära
dess v. gräns, vid floden Uh (Ung); 26,669
inv. (1930), 35,2 % rutener, 32,1 % magyarer,
20,3 % slovaker och 11,3 % judar (1921). U. är
säte för en grekisk-katolsk biskop samt flera
högre läroanstalter. Möbeltillverkning,
kvarnar och kemisk industri; flyghamn.
Uzokpasset [o^åk-], Uzsokpasset,
strategiskt viktigt pass i östbeskiderna,
Karpa-terna, 889 m ö. h., förbinder Uhdalen i
Tjeckoslovakien med Stryjdalen i Polen och
genomlöpes av järnvägen Cop—Uzok—Lemberg. Jfr
Pols k-ryska fronten, sp. 1208 f.
u. å., förk. för utan (tryck)år.
Vär latinska alfabetets tjuguandra
bokstav. Det betecknar i svenskan
mestadels ljudet v, som är en tonande
denti-labial frikativa, stundom (genom assimilation)
motsv. tonlösa ljud, d. v. s. f (t. ex. livstid)
el. något ditåt (två). Ljudet v skrevs före
1906 års stavningsreform i vissa ord med f,
fv, hv (ha/, ha/va, hvem). Bokstaven W w
(»dubbelt v»), av senare (medeltida) ursprung,
räknas i svenskan blott som en biform till
V v; efter äldre bruk samt efter mönster av
tyskan, där den utgör v-ljudets ord.
beteckning, brukas den i många namn (t. ex. Wallin).
Som fornromerskt taltecken är V — 5. V. (v.)
är förk. bl. a. för verb, vers, volym, vänster,
väster, västlig, lat. versus (mot), vice (se d. o.),
vide (se!), framför tillnamn för van, von (se
dessa ord), i musiken för it. violino (violin),
voce (röst). I fysiken och elektrotekniken är
v, w — enheterna volt, watt, i kemien
betecknar V vanadin och W volfram, på kompassen
är W = eng. west (väster). A. Lbd.
W. 6, ordenssällskap, stiftat 1851 i
Göteborg av bl. a. konsulatsekr. A. Paulin. Har
f. n. 12 dotterloger (Stockholm från 1859).
Sällskapet avser nytta (hjälp och understöd
åt medl. och dessas anhöriga) och nöje
(sam-kväm med sång, musik och ceremonier).
Stock-holmslogen har en sångkör om 50 och en
orkester om 12 medl. Fonderna uppgå till
över 300,000 kr. och årl. utdelade
understöds-belopp till omkr. 4,000 kr. S. Lpt.
Waadt [vät], kanton, se V a u d.
Waag [väk], se V ä h.
Waage [vå’ge], Peter, norsk kemist (1833
—1900), från 1866 prof, i kemi vid univ. i
Oslo. W. utgav tills, m. C. M. Guldberg (se
d. o.) »Études sur les affinités chimiques»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
