Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vaccination - Vaccinera - Vaccinium - Wace, Alan John Bayard - Wace, Robert - Wach, Adolf - Wachan - Wachau - Vacherot, Étienne - Wacht am Rhein, Die - Wachtmeister, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1247
V accinera—Wachtmeister
1248
biliserad vaccin, vilken består av
levande el. dödade bakterier, som blivit
uppslammade i sina resp, specifika sera, varefter
bakterierna genom centrifugering skiljas från
serum. Sensibiliserad vaccin liar särskilt
använts vid behandling av tyfus; denna
behandlingsmetod ger ofta glänsande resultat men
medför avsevärda risker. G. Wrgn.*
Vaccinera [vaksi-], företaga skyddsympning,
inympa vaccin (se d. o. och V accination).
Vacclnium, släkte av fam. ljungväxter, med
fyr- el. femtaliga blommor i klasar el.
ensamma i bladvecken. Släktets omkr. 100
arter växa företrädesvis i n. halvklotets
tempererade och subtropiska länder. 1 Sverige
finnas 5 arter, blåbärsris, lingonris, odonbuske,
tranbär (se dessa ord) och dvärgtranbär. I
likhet med dessa ha många andra, särskilt
nordamerikanska, ätbara, välsmakande bär, t. ex.
V. macrocarpum (besläktad med tranbär) samt
V. pennsylvanicum och V. corymbosum
(påminnande om blåbär). G. M-e.
Wace [røéis], Alan John Bayard,
engelsk arkeolog (f. 1879). Var 1914—23 dir. för
engelska arkeologiska institutet i Aten,
sedan intendent för textilavd. i Victoria and
Albert museum, London. W. är framstående
utgrävare och forskare i Greklands
förhistoriska kultur, och hans arbeten om den
för-mykenska kulturen äro grundläggande. Tills,
m. M. S. Thompson har han utgivit
»Prehisto-ric Thessaly» (1912). De engelska
grävningarna i Mykenai (se d. o.) leddes av W.;
resultaten äro tr. i Annual of the British School
at Athens, XXIV och XXV, 1921 och 1923,
där W. även utgivit »The pre-mycenaean
pottery of the Mainland» (XXII, 1918; tills,
m. C. W. Blegen). 1932 utgav han »Chamber
tombs at Mycenae». M. Pn N-n.
Wace [vas], Robert, anglo-normandisk
trouvère på 1100-talet. W:s rimkrönika
»Roman de Brut» (även kallad »Brut
d’Angle-terre», 1155; utg. 1836—38) utgår från en
uppdiktad sonson till Aeneas, Brutus, som
skulle ha varit Englands förste konung. Bl. a.
förekommer här sagan om kung Artur och
riddarna av det runda bordet. I krönikan
»Roman de Rou» (utg. 1827 och 1877) tecknar
W. de normandiska hertigarnas historia. Dessa
diktverk äro värdefulla ur sagohistorisk
synpunkt och som minnesmärken av det äldre
anglo-normandiska språket. (O. W-n.)
Wach [val$], Adolf, tysk rättslärd (1843
—1926). Blev 1869 prof, i Rostock samt efter
att ha verkat såsom prof, vid några andra av
Tysklands univ. 1875 prof, i Leipzig. W. var
en av sin tids ledande processualister och
utövade som lärare ett stort inflytande även på
de skandinaviska länderna. T. E.
Wachän, se W a k h a n.
Wa’chau. 1. Se L e i p z i g, sp. 963. — 2.
(W a c h a u d a 1 e n.) Se Donau, sp. 1152.
Vacherot [vajrå’], É t i e n n e, fransk filosof
(1809-—97), prof, i filosofi vid Sorbonne 1839.
Huvudarbete: »La métaphysique et la Science»
(2 bd, 1858; 2:a uppl., 3 bd, 1863). V. intog
en spiritualistisk ståndpunkt och var särskilt
influerad av Cousin och Hegel. G. O-a.
Wacht am Rhein, Die [di va^t am ral’n],
»Vakten vid Rhen», tysk folksång med text
av M. Schneckenburger (1840) och musik av
K. Wilhelm (1854).
Wachtmeister [va’kt-], svensk släkt, inkom
från Livland med Hans W. (d. 1590), som
adlades 1578 och blev fältöverste i Estland
1581. Hans sonson Hans W. (1609—52)
utmärkte sig bl. a. vid Wittstock 1636, blev
generalmajor av kavalleriet 1644,
riksstall-mästare 1647 samt riksråd och frih. (W. af
Björkö) 1651. Dennes son amiralgeneralen
Hans W. (d. 1714; se nedan) blev 1687 greve
(W. af Johannishus). Även greve Hans
W:s bror Axel W. (d. 1699) blev greve 1693
(W. af Mälsåker; ätten utdöd på
mans-sidan 1708). Om deras brorson frih. C. H. W.
och dennes brorson Carl Adam W. (greve
1799, slöt sin gren) se nedan; friherrliga ätten
W. af Björkö lever på manssidan f. n. blott
i Tyskland (preussisk grevevärdighet från
1816). — Amiralgeneralen Hans W. var fader
till greve C. H. W. (se nedan), från vars ene
son nuv. grevliga ätten W. af Johannishus
härstammar. Om greve C. H. W :s sonsöner
bröderna Carl Axel Trolle-W., Claes Adam W.
och Gustaf W. se nedan. C. A. Trolle-W :s
son var H. G. Trolle-W. (se nedan); dennes
son greve Axel Knut Trolle-W. (1812
—1907) var landshövding i Kristianstads län
1866—83. Claes Adam W:s sonson var greve
Carl W. (1823—71), utrikesstatsminister
1868—71; dennes bror greve Gotthard W.
(1834—1920) var landshövding i Malmöhus
län 1880—92 och i Blekinge län 1892—1900.
Kusin till H. G. Trolle-W. var greve Hans
W. (1793—1827), som 1822 blev t. f. och 1823
ord. landshövding i Blekinge län; jfr »Från
Carl-Johanstiden», utg. av Hugo
Wachtmeister (1915). Denne Hans W:s son greve Hans
W. (1828—-1905), till Johannishus’ och Trömtö
fideikommiss, blev fil. dr i Uppsala 1848,
var landshövding i Blekinge län 1867—82 och
satt i Första kammaren 1866—77. Han
utgav en rad reseskildringar. Hans son greve
Hans Hansson W. (1851—1929) blev
1888 expeditionschef i Finansdep., var 1897—
1902 finansminister samt 1902—18
general-dir. och chef för Statskontoret. Han satt 1892
(urtiman)—1910 i Första kammaren, hade
flera kommittéuppdrag och blev 1900 jur.
he-dersdr i Uppsala. Han skrev en utredning
ang. adelns gällande privilegier (1886). Av
hans bröder var greve Axel Hansson W.
(1855—1926) landshövding i Blekinge län 1900
—23 och satt från 1905 i Första kammaren
samt vice amiralen (från 1925) greve Carl
Alarik Hansson W. (1865—1925)
högste befälhavare över kustflottan 1919—23
och därpå stationsbefälhavare i Stockholm.
Deras broder greve Hugo Hansson W.
(f. 1867 24/4) är framstående lanthushållare,
satt 1905—08 i Första kammaren och är
sedan 1915 ordf, i Blekinge läns landsting. Han
har skrivit bl. a. länets hushållningssällskaps
historia (1914) och flera reseskildringar.
Deras syssling överstekammarjunkaren greve
Ernst Henning W. (f. 1869 iali) var
1897—1920 disponent vid Strömsbergs bruk,
v. ordf, i Uppsala läns hushållningssällskap
1911—22 och i länets landsting 1916—18, satt
i Första kammaren 1908—11 och 1917—19
samt har även varit led. av kyrkomötet.
Han är johannitordens kommendator i
Sverige. Sonson till Gustaf W. var greve A. F.
C:son W. (se nedan). — Av »Ätten Wacht-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
